Logik kontra tolkning i språk (om underförstådda budskap)

Om vi försöker att ge begreppet retorik lite mer substans. Vad är det för någonting? Precis vilka egenskaper eller förmågor kännetecknar retoriken?

Ett sätt att uttala.

Retorik, ett bakåttänk i framtalet.
Retorik, taktik.

Baserat på dina erfarenheter vad händer om du gör detta?
Det är din retorik.
Hur du försöker forma samtalet.

Det är en väldig frågeställning. Jag återkommer med ett försök till svar, då jag har så mycket annat att göra just nu.

Feel fine.

Pffft din retorik är
"Alla ska veta att jag kan svara på frågan men jag kan inte just nu"

Svara när du kan.
Annars inte.

Feel shit, bitch.
You feel me?
Retorik.

Att ge en exakt definition är ju svårt. Retorik har ursprungligen att göra med retorns konst. Det är konsten att uttrycka sig och att övertyga, främst ursprungligen i politiska sammanhang. Sedan har termen breddats. Formuleringskonst, uttryckslära. I Engelska finns ju uttrycket retorik på ännu en nivå såsom syftande på avhandling om uttrycken, uttrycksmetoderna i x eller y.
I retoriken avses metoder att uttrycka saker.

I antiken är den mest kände författaren i ämnet Cicero. Bland moderna författare kan man ju framhålla U. Ecos La struttura assente,( Den frånvarande strukturen) som har ett inledningskapitel som explicit anknyter till begreppet.
Retoriken skiljer sig från begreppet estetik, bland annat. Estetik behandlar uttryck med avseende på skönhet. Det gör ju inte retoriken. Den är mer inriktad på effektivitet.
Så skiljer sig retoriken från logiken på det sättet att retoriken inte undersöker (primärt) transformationsreglernas giltighet men är mer inriktad på formuleringen av budskap, så att logiska resonemang lätt och effektivt skall kunna föras, så att budskap skall kunna lätt och effektivt framföras.

Retorik har mer att göra med en persons diskurs och mindre att göra med samtalskonst, vilken traditionellt i antiken betecknades med uttrycket "dialektik".
I modernt språkbruk betyder "retorik" ofta konsten att övertyga. Jämför "demagogi"= att övertyga en folksamling.
Lika så skiljer sig retoriken från semiologi och semantik. D.v.s.:Teckenlära och Läran om innebörder (mening).

Eftersom uttryck kan vara så mycket och eftersom man kan se det så att vad som är uttryck kan bestämmas subjektivt, så är det svårt att frånta ett subjekt rätten att t.ex. hävda att dennes sätt att samtala är retorik. Likaså kan en person få för sig att hela livet är retorik, att personen företräder "livskonst". Då blir ju allting (!) för denne "estet" retorik.

Datorer är normalt väldigt strikta i sin logik och brukar ha svårt med nyanser i språket. Ta följande klassiker från Aristoteles exempelvis:

1) Pelle är inte Kalle.
2) Pelle är man.

Om man frågar AI-datorn vilket kön Kalle har, vad får man då för svar? Risken är stor att datorn "sträcker ut" negationen i första påståendet till att gälla varje egenskap hos Pelle och Kalle. Alltså kommer datorn fram till att om Pelle är man och Kalle inte har något gemensamt med Pelle så måste Kalle vara kvinna.

I verkligheten går det inte att helt säkert besvara frågan utifrån premisserna, men eftersom Kalle normalt är ett pojknamn är Kalle troligtvis en man. Att Kalle inte är Pelle genom att Pelle är en man och Kalle är en annan man har datorn sannolikt svårare att gissa.

Jag skulle saga att (i) ar positivt medan (ii) ar negativt. Om man lagger in positivt och negativt i ekvationen pa nagot vanster bor utfallet val komma narmare sjalva tolkningsfragan?

Det är inte alls självklart, eller ens sant, att logiska påståenden i allmänhet är avgörbara.

I den andra meningen införs det nya begreppet "avstå", vilket du inte tar hänsyn till i din formalisering. Alltså, "att inte avstå kött" är uppenbarligen inte ekvivalent med "att inte inte äta kött" i naturligt språk. Läran du söker är kort och gott semantik.

Korrekt. I själva verket gäller frågan hur negationen distribuerar över olika satsdelar, såsom subjekt, predikat och objekt. Att tolka negationen till satsen "jag vill att du äter kött" som "jag vill att du icke äter kött" är lika absurt som att tolka den som "alla utom jag vill att du äter kött", "jag vill att alla utom du äter kött", "jag vill att du äter precis alla ting utom kött" eller "jag vill att du gör allt möjligt med kött utom att äta det".

Nej, det tror jag inte heller att jag påstått. Men okej, låt mig omformulera mig. Självklart kan datorer avgöra logiska påståendens giltighet, givet att påståendena är logiska och avgörbara.
Det var faktiskt någonting jag tänkte på när jag startade tråden. Jag förstår din invändning, men är det inte samma andemening?
Nu dubbelnegeras samma del i satsen, vilket borde göra att den även distribueras över samma satsdelar?

Ja, om vi citerar starke adolf;

Självklart kan en dator avgöra logiska påståendens giltighet, givet att påståendena är logiska.

Här tror starke adolf att han inte säger att logiska påståenden i allmänhet är avgörbara.
Är starke adolf seriös, eller är det en teknolog?