Hur fungerar bolån?

Måste banker ha balansräkning på plus eller är man "schyst" mot banker och låter dem hokus pokus få mer pengar? Annars så är det väl via räntor skulder skapas utan hänsyn till hur mycket betalningsmedel som existerar.

Tillgångssidan i balansräkningen måste vara lika stor som skuldsidan.
Gör t ex en bank kreditförluster så måste aktieägarna betala den förlusten, genom att fylla på på tillgångssidan.

Staten är inte schyst mot banker. Den plundrar banker.
Nej. Banker får inte pengar av någon. De måste tjäna in sina inkomster.

Eh? Nej. Ta och läs inlägg nr 2 i tråden.

Det är inget konstigt i detta. En del har bara lite svårt att förlika sig med hur värdet på en valuta sätts.

Skulle man starta från scratch så skulle man kunna tänka sig att man startar genom att Riksbanken köper en guldtacka och säger att vi har något som kallas valuta. Vi ger er skuldsedlar när vi köper guldtackan.
Och eftersom "prisrelationen" mellan olika varor och tjänster var känd genom byteshandel innan valutan infördes, så begriper folk vad olika varor och tjänster får pris i den nya valutan.

Sedan kan man ta bort kopplingen till guldet. Omsatt penningmängd kommer att sätta eventuell drift i priser.
Notera att prisrelationerna mellan olika varor och tjänster kommer att ändras med tiden. Nya fyndigheter av råvaror kommer att ändra priser. Och ändrade preferenser hos folk kommer att ändra priser. Teknikutveckling och rationaliseringar kommer att ändra priser.
Det fungerar inte att ha en koppling av valutan mot någon vara. Betalviljan för den varan kommer att ändras med tiden. Och den varans prisrelation till andra varor kommer att ändras med tiden.

Omsatt penningmängd kan sägas vara det som på en aggregerad nivå bestämmer priserna på varor och tjänster. Omsatt penningmängd är inte så lätt att påverka. Den bestäms av alla människor kollektivt genom individuella handlingar.

Du kan inte allvarligt mena att de ger ut lån med noll procents ränta. Inte ens CSN gör det.

Det hela fungerar så här:

Den monetära basen (sedlar, mynt, samt bankernas reserver hos Riksbanken) skapas genom att staten spenderar dem in i ekonomin i utbyte mot varor och tjänster från den privata sektorn. Den monetära basen är skillnaden mellan hur mycket pengar staten har spenderat och hur mycket den har tagit ut i skatt, historiskt. Detta är s.k. "high powered money" eftersom en ökning av den monetära basen vanligtvis leder till en betydligt större ökning av andra typer av pengar genom utlåning i banksystemet.

Bredare mått på pengar (M1, M2 o.s.v.) skapas genom utlåning av banker. De pengar man ser på sitt lönekonto i banken är inte monetär bas utan M1, och dessa pengar har skapats genom utlåning. Dessa pengar fungerar som betalningsmedel men är egentligen fordringar på den monetära basen. Observera att banker inte lånar ut sina reserver, reserverna tillhör basen och används bara för betalningar mellan banker och mellan banker och staten. Dessa typer av pengar "förstörs" när lån återbetalas.

Så det är delvis sant att pengarna som banker lånar ut skapas ur tomma intet (givet att det finns en efterfrågan på lån). Det finns inget annat sätt som de kan skapas på, än av bankerna och låntagarna själva. Detta är det enda som kan förklara att M1/M2 osv är mångdubbelt större än den monetära basen. Banker har dock ingen större glädje att att göra detta obegränsat, eftersom andra banker vill ha betalt i reserver (monetär bas).

Nej, och det står inte heller någonstans.

Du nämnde inte bankens vinst i andra inlägget vad jag ser. Menar att räntan som kunden betalar mot banken, där banken själva sätter beloppet, "läcker pengar", dvs banken sätta den till vad de vill utan hänsyn till hur mycket betalningsmedel som finns i samhället. Jag tror det är en anledning till varför det kan finnas mer skulder är pengar. Hade man hypotetiskt haft mängden pengar fixt globalt sett hade väl banken fått ansöka om att få inkomst eller nåt i den stilen. (Eller så kunde det stå typ "1 miljarddel av totala penningmängden" på sedlarna istället så att värdet inte flukturerar, mer än att vissa kanske hoggar pengarna och på så sätt skapar underklass. Men då får man väl höja skatten eller nåt.)

Nej, det var en enkel beskrivning som adresserade just bostadslån. Inte räntenetto och vinst. Var inte det som frågades efter.

Betalmedel i samhället är i huvudsak bankernas skulder till kontohavare.
Och du har rätt i att räntan inte har någon direkt koppling till mängden avista fordringar på banksystemet. Men vad har det med saken att göra?

Banker konkurrerar. Den som sätter räntan för högt tappar kunderna och går i kk.

Räntenetto är den ränta som banken behåller själv. Resten betalas ut till bankens långivare.
Räntenettot går till banken omkostnader. Inkl kreditförluster och vinst.

Det där med "läcker" blev obegripligt.

Pengar = allmänt accepterat betalmedel = kontanter + avista fordringar på bankinstitut. = skulder utan uppsägningstid.

Ser ut som du blandar ihop saker rejält.

Låter som något taget från någon konspiratorisk blogg. Tror att det bästa för dig är att förstå hur dagens system fungerar. Och sedan fundera över om man vill förbättra det och vilka konsekvenser det i så fall får.

Jag försöker ställa upp en ekvation med sources och sinks i tanken, känns definitivt som en source när man begär ränta på ett lån. Det innebär att penningmängden inte är en invariant i systemet. Att du sen tycker det är OK och ingår i definitionen av vad som är pengar får väl stå för dig.

Det här har inte med känslor och tyckande att göra. (Var i tråden har du sett att jag uttryckt något tyckande).

1. Din arbetsgivare säljer något och får betalt i avista fordringar på ett bankinstitut.
2. En del av denna avista går till din lön.
3. En del av denna avista betalar du i ränta till banken.
4. En del av denna avista betala banken till mig i ränta (då banken lånar av mig).
5. Denna avista använder jag för att köpa något.

Den delen som banken behöll kallas räntenetto. Den används för att betala hyror, löner, it-kostnader, RIX-abonnemang etc. Banken behåller inte den (utom en liten del som kallas vinst).

Som synes är ränta bara betalmedel som cirkulerar runt.
Betalmedel skapas när en låntagare tar ett lån. Och försvinner när en låntagare betalar av lån.