Citat:
Ursprungligen postat av
inkomsttagaren
Hur fungerar egentligen bolån? Detta är en viktig del för mångas privatekonomi, men det finns väldigt lite information tillgänglig om hur det fungerar.
Jag går in på banken och blir beviljad ett bolån på 1 miljon kr med flytande ränta (det är väl 3 månaders-ränta. Vissa påstår att detta är nyskapade pengar, som banken har skapat ur tomma intet. Har också sett påståenden om att banken ger ut "obligationer" motsvarande hela beloppet, när obligationerna säljs så får banken in motsvarande belopp från köparen av obligationen? Men isåfall skapas inga nya pengar?
Och isåfall, vem är det som köper bostadsobligationer? Eftersom priset är så lågt så är det viktigt att förstå vem som efterfrågar denna tillgång och vad som påverkar efterfrågan (räntan). Och hur kommer riksbanken in i denna bild? Är det riksbanken som köper bostadsobligationerna?
Jag har beskrivit detta många ggr, men det är nog inte så lätt att hitta.
Du är bostadsköpare. Och vinner budgivning. Och får ok från din bank att låna säg 1 MSEK.
Vid tillträde så bekräftar mäklaren affären och ditt transaktionskonto krediteras med beloppet för att omedelbart överföras till säljarens transaktionskonto varvid dennes eventuella lån löses.
Det är du som låntagare som "skapar nya pengar", när du tar lånet. Dock är det bara ömsesidiga fordringar som skapas.
När du tagit lånet har din balansräkning vuxit med en skuld till banken på 1 MSEK. Samtidigt har din tillgångssida vuxit med 1 MSEK (i form av en bostad). Din balansräkning är ok.
För bankens del har deras tillgångssida vuxit med 1 MSEK i en fordran på dig.
Samtidigt har deras skuldsida vuxit med den skuld på 1 MSEK som krediterades ditt transaktionskonto. Så bankens balansräkning är ok.
Allt blir klart och tydligt bara du ser betalmedel som fordringar. Och ger upp att tala om pengar.
Det du har på dina bankkonton är dina fordringar på banken. Och från bankens sida är det skulder till dig.
Senare i livet kan banken komma på att de ska omvandla en del av sin kortfristiga skulder till långfristiga. Då kan de emittera bostadsobligationer. Köparen betalar då med fordringar på banken (förenklar lite här). Banken får då fordringar på sig själv, vilka tar ut varandra och upphör. Därmed har banken gjort omvandlingen. Dess skulder som tidigare var till kontohavare är nu till obligationsinnehavarna.
Köpare av bostadsobligationer är i huvudsak fonder av olika slag (pension, ränte, bland, hedge). Dvs sådana som behöver tillgångar att spara i. Även försäkringsbolag.
Riksbanken har inget med detta att göra.