Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2017-01-29, 16:31
  #1
Medlem
Hur fungerar egentligen bolån? Detta är en viktig del för mångas privatekonomi, men det finns väldigt lite information tillgänglig om hur det fungerar.

Jag går in på banken och blir beviljad ett bolån på 1 miljon kr med flytande ränta (det är väl 3 månaders-ränta. Vissa påstår att detta är nyskapade pengar, som banken har skapat ur tomma intet. Har också sett påståenden om att banken ger ut "obligationer" motsvarande hela beloppet, när obligationerna säljs så får banken in motsvarande belopp från köparen av obligationen? Men isåfall skapas inga nya pengar?

Och isåfall, vem är det som köper bostadsobligationer? Eftersom priset är så lågt så är det viktigt att förstå vem som efterfrågar denna tillgång och vad som påverkar efterfrågan (räntan). Och hur kommer riksbanken in i denna bild? Är det riksbanken som köper bostadsobligationerna?
Citera
2017-01-29, 16:55
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av inkomsttagaren
Hur fungerar egentligen bolån? Detta är en viktig del för mångas privatekonomi, men det finns väldigt lite information tillgänglig om hur det fungerar.

Jag går in på banken och blir beviljad ett bolån på 1 miljon kr med flytande ränta (det är väl 3 månaders-ränta. Vissa påstår att detta är nyskapade pengar, som banken har skapat ur tomma intet. Har också sett påståenden om att banken ger ut "obligationer" motsvarande hela beloppet, när obligationerna säljs så får banken in motsvarande belopp från köparen av obligationen? Men isåfall skapas inga nya pengar?

Och isåfall, vem är det som köper bostadsobligationer? Eftersom priset är så lågt så är det viktigt att förstå vem som efterfrågar denna tillgång och vad som påverkar efterfrågan (räntan). Och hur kommer riksbanken in i denna bild? Är det riksbanken som köper bostadsobligationerna?
Jag har beskrivit detta många ggr, men det är nog inte så lätt att hitta.

Du är bostadsköpare. Och vinner budgivning. Och får ok från din bank att låna säg 1 MSEK.
Vid tillträde så bekräftar mäklaren affären och ditt transaktionskonto krediteras med beloppet för att omedelbart överföras till säljarens transaktionskonto varvid dennes eventuella lån löses.

Det är du som låntagare som "skapar nya pengar", när du tar lånet. Dock är det bara ömsesidiga fordringar som skapas.

När du tagit lånet har din balansräkning vuxit med en skuld till banken på 1 MSEK. Samtidigt har din tillgångssida vuxit med 1 MSEK (i form av en bostad). Din balansräkning är ok.

För bankens del har deras tillgångssida vuxit med 1 MSEK i en fordran på dig.
Samtidigt har deras skuldsida vuxit med den skuld på 1 MSEK som krediterades ditt transaktionskonto. Så bankens balansräkning är ok.

Allt blir klart och tydligt bara du ser betalmedel som fordringar. Och ger upp att tala om pengar.
Det du har på dina bankkonton är dina fordringar på banken. Och från bankens sida är det skulder till dig.

Senare i livet kan banken komma på att de ska omvandla en del av sin kortfristiga skulder till långfristiga. Då kan de emittera bostadsobligationer. Köparen betalar då med fordringar på banken (förenklar lite här). Banken får då fordringar på sig själv, vilka tar ut varandra och upphör. Därmed har banken gjort omvandlingen. Dess skulder som tidigare var till kontohavare är nu till obligationsinnehavarna.

Köpare av bostadsobligationer är i huvudsak fonder av olika slag (pension, ränte, bland, hedge). Dvs sådana som behöver tillgångar att spara i. Även försäkringsbolag.

Riksbanken har inget med detta att göra.
Citera
2017-01-29, 16:57
  #3
Medlem
HanMedHornens avatar
En ganska komplex kedja, men pengar skapas genom att bankerna lånar monetär bas av riksbanken genom reporna. Riksbanken bestämmer själva hur stor den monetära basen ska vara, men storleken påverkar växelkursen så man kan inte "trycka" hur mycket pengar som helst.

Bankerna lånar ut pengarna till bostadsköpare och huserar sedan lånen i en SPV, vilken man säljer obligationer på och betalar tillbaka lånet till riksbanken. Banken tjänar sina procent genom avgifter.
Mest pensionsfonder och försäkringsbolag som sväljer obligationerna - då dom inte får investera i annat än säkra papper med insättarnas pengar.
Citera
2017-01-29, 17:00
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Alpha101
Jag har beskrivit detta många ggr, men det är nog inte så lätt att hitta.

Du är bostadsköpare. Och vinner budgivning. Och får ok från din bank att låna säg 1 MSEK.
Vid tillträde så bekräftar mäklaren affären och ditt transaktionskonto krediteras med beloppet för att omedelbart överföras till säljarens transaktionskonto varvid dennes eventuella lån löses.

Det är du som låntagare som "skapar nya pengar", när du tar lånet. Dock är det bara ömsesidiga fordringar som skapas.

När du tagit lånet har din balansräkning vuxit med en skuld till banken på 1 MSEK. Samtidigt har din tillgångssida vuxit med 1 MSEK (i form av en bostad). Din balansräkning är ok.

För bankens del har deras tillgångssida vuxit med 1 MSEK i en fordran på dig.
Samtidigt har deras skuldsida vuxit med den skuld på 1 MSEK som krediterades ditt transaktionskonto. Så bankens balansräkning är ok.

Allt blir klart och tydligt bara du ser betalmedel som fordringar. Och ger upp att tala om pengar.
Det du har på dina bankkonton är dina fordringar på banken. Och från bankens sida är det skulder till dig.

Senare i livet kan banken komma på att de ska omvandla en del av sin kortfristiga skulder till långfristiga. Då kan de emittera bostadsobligationer. Köparen betalar då med fordringar på banken (förenklar lite här). Banken får då fordringar på sig själv, vilka tar ut varandra och upphör. Därmed har banken gjort omvandlingen. Dess skulder som tidigare var till kontohavare är nu till obligationsinnehavarna.

Köpare av bostadsobligationer är i huvudsak fonder av olika slag (pension, ränte, bland, hedge). Dvs sådana som behöver tillgångar att spara i. Även försäkringsbolag.

Riksbanken har inget med detta att göra.


Så med andra ord så skapas det pengar ur tomma intet. Precis som du befarar TS.
Sen att den största desinformatören på forumet kommer in och omskriver det som om att det är något annat, ja det kan man ju fråga sig varför han eller hon gör det.

Jag misstänker att Alpha101 får betalt för att spendera så mycket tid på detta forum som användaren gör.


Pengarna existerade inte innan du tog lånet, pengarna skapades ur tomma intet som en "skuld".
Bankens böcker trollade fram 1 miljon som de är "skyldiga" till världsbanken sen när de ska rätta till "skulderna".
Citera
2017-01-29, 17:11
  #5
Medlem
LuktenUtavBajss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Alpha101
Allt blir klart och tydligt bara du ser betalmedel som fordringar. Och ger upp att tala om pengar.
Problemet är bara att bolånen ska betalas med riktiga pengar. Att komma till banken med en bunt "fordringar" imponerar inte alls på kassörskan.

På så sätt förvandlas bankernas nytryckta gratispengar så småningom till riktiga pengar, allteftersom lånet betalas tillbaka.
Citera
2017-01-29, 17:16
  #6
Medlem
Faktum är att banker skapar pengar ur tomma intet. En obligation är ett skuldebrev. 97% av den totala penningmängden består av krediter, dvs skulder, och endast 3% av kontanter.

Låt säga att du vill köpa ett hus som kostar en miljon. Du går till banken och skriver på ett skuldebrev på en miljon kronor, plus ränta. Banken knappar in miljonen du skrivit på i sitt system och betraktar därmed miljonen som en tillgång i sin balansräkning.

Kort och gott skapade banken en miljon, krediter, stunden du skrev på skuldebrevet. Försäkringen för dessa är då huset du köpt samt löftet att du i framtiden ska betala tillbaks dessa. Som om inte detta vore absurt i sig, så bär denna miljon även med sig en kostnad av ränta som ackumuleras över tid. Räntan ligger alltså utanför det nyskapade beloppet, vilket utgör som du kan föreställa dig ett problem för den organiska ekonomin då mer pengar än de som skapats begärs tillbaks av banken.

Systemet livnära genom att en ny skuld måste skapas för att betala av den gamla skulden, och beloppet växer exponentiellt hela tiden av ovan nämnda skäl.

I och med pengars monetära funktion växer den totala penningmängden hela tiden, och bostäder och liknande stiger i pris för att, så småningom, förhålla sig relativt till den totala mängden pengar. Människor tänker sig att deras hus, som inte har förändrats ett dugg i sig, hela tiden blir mer värdefullt, men glömmer att reflektera över att värde är relativt.

Som du kanske förstår medför systemet en hel del problem, du kan googla på fractional reserve banking exempelvis om du är nyfiken. Det är väldigt bisarrt egentligen, men i och med att systemet är så djupt rotat i människors medvetanden så accepterar man att privata företag skapar det allmänna betalningsmedel till förmån av ränta för sin egen vinning. Ingen människa skulle ju få för sig att låna ut någonting man inte har, vi skulle betrakta personen som en dåre, men av någon anledning är det kutym att stora företag gör detsamma. Som Henry Ford en gång sa: "It is well enough that people of the nation do not understand our banking and monetary system, for if they did, I believe there would be a revolution before tomorrow morning."
Citera
2017-01-29, 17:38
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av LuktenUtavBajs
Problemet är bara att bolånen ska betalas med riktiga pengar. Att komma till banken med en bunt "fordringar" imponerar inte alls på kassörskan.

På så sätt förvandlas bankernas nytryckta gratispengar så småningom till riktiga pengar, allteftersom lånet betalas tillbaka.
Jesses. Det där var ett bottennapp. Läs om min 5:e mening i #2 tills du förstår.

De nya fordringarna på banken användes till att amortera bort säljarens lån. Och när ett lån amorteras/löses så upphör fordringarna att existera. Penningmängden minskar.
Det här är inte svårt på något sätt.

Det där med "riktiga pengar" är bara en fantasiprodukt, som penningsystemhaverister kramar.

Fö är det just med fordringar på bankinstitut som så gott som alla betalningar görs. Börjar bli svårt att nu hitta någon betalning/transaktion som inte görs som överföring av fordringar på bankinstitut.
Citera
2017-01-29, 17:45
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av HanMedHornen
En ganska komplex kedja, men pengar skapas genom att bankerna lånar monetär bas av riksbanken genom reporna. Riksbanken bestämmer själva hur stor den monetära basen ska vara, men storleken påverkar växelkursen så man kan inte "trycka" hur mycket pengar som helst.
Nej. Riksbanken har inget med detta att göra. Du kanske tror att Sverige har något reservkrav. Det har inte Sverige.
Fö lånar inte bankerna i Riksbanken. Det är Riksbanken som lånar av bankerna. Ta en titt i Riksbankens balansräkning och begrunda.

Bankerna kan låta låntagarna öka på M1 hur mycket som helst. Det enda dom behöver göra är att öka på sitt egna kapital. RB har ingen begränsande makt.
Citera
2017-01-29, 17:50
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av St0ny
Så med andra ord så skapas det pengar ur tomma intet. Precis som du befarar TS.
Sen att den största desinformatören på forumet kommer in och omskriver det som om att det är något annat, ja det kan man ju fråga sig varför han eller hon gör det.

Jag misstänker att Alpha101 får betalt för att spendera så mycket tid på detta forum som användaren gör.


Pengarna existerade inte innan du tog lånet, pengarna skapades ur tomma intet som en "skuld".
Bankens böcker trollade fram 1 miljon som de är "skyldiga" till världsbanken sen när de ska rätta till "skulderna".
Fordringar är det som skapas. Två stycken. Låntagaren skuldsätter sig till banken och banken skuldsätter sig till låntagaren.

Det kan du och din granne göra också.

Skillnaden här är att folk har förtroende för fordringarna på banken och använder dessa som betalmedel.

Men de som har förtroende för dig och är villig att använda en fordran på dig som betalmedel är väldigt lätt räknade. Känner du ens någon enda?

Detta är inte svårt. Borde gå att förstå av någon som tagit sig igenom grundskolan. Fortsätt inte resten av livet och ha fel. Mycket bättre att ändra sig och ha rätt i stället.
Citera
2017-01-29, 18:01
  #10
Medlem
LuktenUtavBajss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Alpha101
Det där med "riktiga pengar" är bara en fantasiprodukt, som penningsystemhaverister kramar.
I say no more...
Citera
2017-01-29, 20:19
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Alpha101
Fordringar är det som skapas. Två stycken. Låntagaren skuldsätter sig till banken och banken skuldsätter sig till låntagaren.

Det kan du och din granne göra också.

Skillnaden här är att folk har förtroende för fordringarna på banken och använder dessa som betalmedel.

Men de som har förtroende för dig och är villig att använda en fordran på dig som betalmedel är väldigt lätt räknade. Känner du ens någon enda?

Detta är inte svårt. Borde gå att förstå av någon som tagit sig igenom grundskolan. Fortsätt inte resten av livet och ha fel. Mycket bättre att ändra sig och ha rätt i stället.


Varför sprider du desinformation?

Penningmängden ökar - ur ingenting - och ökningen av denna penningmängd letar sig i första hand till nya lån, där bostadslån är en stor del.

Alltså skapas pengar ur ingenting eftersom det inte finns någon koppling mellan den ökade penningmängden och den reala ekonomin. Penningmängden har ökat med ca 15 % per år medan den reala ekonomin växer med mindre än 5 % per år.
Citera
2017-01-29, 21:38
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av borskungen
Varför sprider du desinformation?

Penningmängden ökar - ur ingenting - och ökningen av denna penningmängd letar sig i första hand till nya lån, där bostadslån är en stor del.

Alltså skapas pengar ur ingenting eftersom det inte finns någon koppling mellan den ökade penningmängden och den reala ekonomin. Penningmängden har ökat med ca 15 % per år medan den reala ekonomin växer med mindre än 5 % per år.
Jag talar om hur det fungerar.

Om du menar att det finns något i det jag skriver som inte stämmer, ta då och gör en saklig invändning mot första meningen jag skriver i tråden som du har en invändning mot.
Citera meningen ifråga och visa vad som är inkorrekt.

Citat:
Ursprungligen postat av LuktenUtavBajs
I say no more...
Förståndigt.
Fler borde ta intryck.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback