Del 1
Igår lördag 21 sep 2024 så gick SwebbTV:s kanske mest spektakulära sändning av stapeln - en intervju med f d Wall Street insidern David Webb, författare till "The Great Taking".
Innan jag fortsätter så vill jag upplysa om att en pdf-version av The Great Taking kan laddas ner här:
https://thegreattaking.com/
The Great Taking handlar om att man i västvärlden de senaste årtiondena i smyg ersatt det tidigare direktägandet av börsnoterade aktier m m med andelar i poolade tillgångar hos olika clearing-enheter, som t ex Bryssel-baserade Euroclear Bank för svensk del. Problemet med detta är enligt David Webb att ny lagstiftning gör att dessa aktier m m pantsätts automatiskt för att möjliggöra andras spekulationer på derivatmarknaden. Och vid en konkurs eller framtvingad avveckling av derivatpositioner så blir det inte den som investerat i aktierna som har den främsta rätten till aktierna utan den som är prioriterad fordringsägare, vilket enligt Webb generellt skulle bli de större bankerna. Eventuellt skulle man också enligt Webb kunna fiffla undan de pantsatta säkerheterna till dotterbolag till bankerna som i sin tur skulle ge externa aktörer förstahandsrätt på det ena eller andra sättet till de pantsatta säkerheterna. Så enligt Webb var det inte en klockren lösning ur säkerhetssynpunkt att köpa aktier i en förmodat "säker" storbank typ JP Morgan Chase.
Webb pekar i intervjun på ett antal dokument som visar att man hos myndigheter och banker är medveten om det förhåller sig på det vis han hävdar i The Great Taking (även om antalet insatta personer enligt Webb är väldigt få). Att banklobbyn försökt påverka försök på delstatsnívå i USA att avskaffa de undantag som frånhänder investeraren rätten till sina aktier i vissa krislägen [till 1) prioriterade borgenärer och 2) clearing-enheter] visar enligt Webb att det finns en reell intressekonflikt mellan vissa storbanker och enskilda investerare som äger aktier via börsen. Om det inte hade varit en fördel för storbankerna, eller de som drar i trådarna bakom dessa, att ha kvar rätten att automatiskt kunna pantsätta kundernas aktier så hade de inte försökt stoppa denna lagstiftning.
Webb påpekar också att Sverige och Finland fram till för några få år sedan hade ett utmärkt regelverk som det inte fanns någon anledning att ändra på och att det faktum att man helt i onödan ändrade på detta regelverk röjer bockfoten och visar de intentioner man har.
Det jag spontant kom att tänka på när jag såg det här programmet är att det uttryckligen står i kundavtalen för bankernas ISK att banken har rätt att använda ISK-aktierna som säkerhet. Som jag förstår det så kan ISK:n ryka om banken går i konkurs. Frågan är om du har ett liknande problem på högre nivå för vanliga värdepapperskonton som numera är registrerade hos Euroclear eller om detta bara utgör en hypotetiskt risk om Euroclear skulle ändra inriktning på verksamheten. Euroclear är visserligen juridiskt en bank, verkar det som. Frågan är dock om de aktier som är registrerade hos Euroclear på något sätt pantsätts eller kan pantsättas med kort varsel om Euroclear ändrar inriktning på verksamheten. Detta tycker jag är den informationspusselbit som ur praktisk synvinkel verkar fattas. Undrar förresten om juristen och Handels-ekonomen Magnus Stenlund, som tidigare var SwebbTV:s ekonomiske expert, har något att säga om den här saken. Jag hoppas att han försöker luska i den här saken och redovisar vad han kommit fram till på Sveakanal på Rumble där han numera håller till tillsammans med Petra Agapi. Stenlund med sin bankerfarenhet och jur kand är väl den ende alternativmedia-profil som jag spontant tror skulle kunna luska fram mer info om det här någorlunda snabbt. Men kanske skulle han då få hoppa över något avsnitt för att få tillräckligt med tid.
Om det nu ligger till så att det finns en grundläggande, tidigare okänd osäkerhet rörande aktier som är registrerade via Euroclear så kan detta för små och medelstora placerare innebära nya problem som realiseras även om det inte blir en stor finanskris. För att minska mer riskexponeringen och undvika ägande via Euroclear kan fler storägare vilja köpa ut bolag från börsen, speciellt om börskursen är (omotiverat) pressad. Kommer här osökt att tänka på ett aktuellt exempel i form av nischbanken Resurs som nu är på väg att köpas ut från börsen. Eget kapital är enligt Avanzas översikt för bolaget 38,28 kr. Aktieägarna har erbjudits 23,50 kr/aktie. 86 % har hittills accepterat p g a rädsla att bli sittande med en illikvid aktie under flera år eller konfronteras med andra problem. En del verkar verkar kunna förlora rätt stora pengar på det här och har vägrat acceptera budet trots eventuella risker. Frågan är om det kan bli mer sådant här på börsen om storägare börjar resonera som så att "hallå där, mina aktier kan ju - poff - bara försvinna om de ligger kvar på börsen, bäst slå sina påsar ihop med något riskkapitalbolag och köpa ut bolaget från börsen nu när värderingen är attraktiv". Notera också att det går att artificiellt trycka ner börskursen genom att t ex överdriva kreditförluster som påstås vara i pipeline (vissa säger att Resurs gjortc detta). Om fler storägare börjar tänka så innebär detta sannolikt att de mer attraktiva investeringsmöjligheterna i än högre grad försvinner för små och medelstora placerare. Det som först köps ut blir det som är lågvärderat. Det innebär att även de som köpt till "normalpris" eller litet under detta kommer att förlora pengar. Endast de som prickat botten nästan perfekt kommer att tjäna pengar. Belöningen för att ta risk kommer att försvinna. Och kvar på börsen blir bara högvärderade aktier med stort institutionellt ägande. Det här kan bli en indirekt konsekvens av "The Great Taking"-lagstiftningen som kickar in även om det inte blir någon storkrasch de närmaste åren.
De olika former av problem som The Great Taking-lagstiftningen kan ge borde göra det attraktivt att flytta pengar till länder där man inte har sådan lagstiftning utan något som i stället påminner om det som tidigare fanns i Sverige. Frågan är om det finns något sådant land och om det finns lämpliga bolag i detta land för folk som annars brukar sitta och handla i aktier på Avanza. Jag tycker också att det land som dels skulle kunna erbjuda lagstiftning som inte är av The Great Taking-typ och bolag som är attraktiva att investera i borde kunna dra till sig kapital. Och kan man dessutom dra till sig människorna bakom kapitalet så skulle det inte komma surt efter genom utdelningar som försvinner utomlands. Och här kommer jag osökt att tänka på min tidigare i tråden nämnda idé om juridiskt separata safe haven-enklaver för européer som vill slippa diskriminering i politiskt någorlunda stabila länder utanför Europa. Ju mer jag tänker på det så borde detta kunna vara en attraktiv lösning för politiskt relativt stabila länder som kan ha nytta av investeringskapital och européer som kan få med sig något typ 25 miljoner SEK och uppåt plus pengar för någon slags bostad. Européer och amerikanska white gentiles borde kunna ha nytta av något sådant här. De fördelar förmögna white gentiles i USA på det här viset skulle kunna uppnå blir alltså följande:
- Minskad risk för att egna, börsnoterade tillgångar försvinner p g a automatisk pantsättning till förmån för andra à la scenariot i David Webbs The Great Taking.
- Minskad risk för att egna tillgångar på det ena eller andra viset konfiskeras till förmån för andra väljargrupper (för att därigenom konsolidera stödet bland dessa väljargrupper) eller för att få medel till att minska den offentliga sektorns skuldsättning (utan att stöta sig med väljargrupper man stödjer sig på). En sådan här operation kan göras med flera olika metoder. Man kan t ex inrikta sig på sektorer som fortfarande domineras av white gentiles, som t ex markägare. Man kan också bevilja vissa grupper undantag, vilket skulle påminna om när kongressen i slutet på 80-talet eller på 90-talet beviljade ett specifikt ekonomiskt stöd till svarta lantbrukare. På motsvarande sätt skulle man kunna undanta vissa grupper från konfiskatoriska fastighetsskatter för större arealer. Undantag skulle också kunna ske på liknande sätt i andra sektorer.
- Generellt minskad risk för diskriminering av typen affirmative action, "lawfare" o dyl.
För européer borde motsvarande potentiella fördelar kunna finnas även om affirmative action eller motsvarande ännu bara börjat implementeras på allvar i Storbritannien. Det kan väl också vara en fördel att vara ute i god tid om man vill flytta tillgångar och eventuellt sig själv till något safe haven utanför den västliga sfären. När väl generella, eller mer riktade selektiva, valutaregleringsåtgärder kickar in är det för sent. Den "flyttskatt" sossarna vill införa är också ett problem (då skulle en flytt utlösa beskattning). Gången för den som skulle vilja säkra sina tillgångar, och eventuellt sig själv, borde rimligen vara att först flytta ut tillgångar och sedan sig själv. Det förstnämnda torde alltid vara lättare att börja med.
FORTSÄTTNING NEDAN