Jag satt en kväll och hade tråkigt och var rastlös, hur mycket jag än promenerade blev jag inte trött, så jag bestämde mig för att läsa recensionerna på nätet av Tullbergs bok
Låsningen: en analys av svensk invandringspolitik, och fick syn på denna kommentar:
Citat:
Viktig ekonomisk analys som brister i empati
Intressant och viktig i analysdelen, dock med en bismak av främligsfientlighet och generaliseringar av invandrarproblematiken. Jag ställer mig lite frågande till författarens människosyn?
Så typiskt en viktigpetter till akademiskt-tänka-rätt-är-störst-knullad svensk som tror att han måste höja det till en avancerad och märkvärdig nivå av kritik och "tänkande", och minsann kan invandringen vara jobbig, utmanade och kostsam, men om vi inte belyser "empatin" genom allting upphör vi, eller preparerar marken för känslofloder som det viktigaste - trots allt. På italienska är detta en egen term:
Preparare della terra, där man på förhand gör upp vad som ska vara i fokus och förfölja de som deltar eller tittar/lyssnar.
Ironiskt nog inträffar mycket från invandrarna just på grund av brist på empati och intelligens. Som om svenskar är skyldig världen allt oavsett konsekvenser för dem själva. Struntprat!