Citat:
Har varit med om en liknande situation i början av förra året!
Vaknade mitt i natten av ett märkligt ljud. Kunde till en början inte förstå vad då jag pendlande emellan sömn och medvetenhet. Plötsligt inser jag att det är ju förfan någon som försöker ta sig in i lägenheten! Det är någon som fifflar med låset! Instinktivt springer jag upp från sängen, ut i hallen och slår en knytnäve rakt in i dörren för att markera att det är någon hemma. Det blir tyst några sekunder och sedan hörs ett mummel från andra sidan. Jag antar att det kanske är ett fylle och säger högt "DU ÄR I FEL HUS, I FEL HUS" varpå mannen, med sluddrig röst svarar, "Hur vet du det?" Jag återupprepar "DU ÄR I FEL HUS, I FEL HUS" och strax därefter går han. I efterhand är det ju ganska komiskt men i stunden var jag i chock! Hjärtat slog i 390 och inte fan kunde jag somna om, tror aldrig jag varit så vaken.
Det är fascinerade med situationer där ens kropp handlar utan eftertänksamhet, där ens instinkter kickar in och allt går på automatik. Vanligtvis brukar jag vara rätt slarvig med att låsa dörren på nätterna och jag har många gånger funderat på vad som hade hänt om det varit olåst. Vakna upp mitt i natten av att det står en medelåldersman i rummet? Som dessutom kanske trott att hann befann sig i sin lägenhet? Det hade kunnat bli en kamp på liv och död.
Så förfan, lås dörrarna käre flashbackare! You never know what's coming through that door!
Vaknade mitt i natten av ett märkligt ljud. Kunde till en början inte förstå vad då jag pendlande emellan sömn och medvetenhet. Plötsligt inser jag att det är ju förfan någon som försöker ta sig in i lägenheten! Det är någon som fifflar med låset! Instinktivt springer jag upp från sängen, ut i hallen och slår en knytnäve rakt in i dörren för att markera att det är någon hemma. Det blir tyst några sekunder och sedan hörs ett mummel från andra sidan. Jag antar att det kanske är ett fylle och säger högt "DU ÄR I FEL HUS, I FEL HUS" varpå mannen, med sluddrig röst svarar, "Hur vet du det?" Jag återupprepar "DU ÄR I FEL HUS, I FEL HUS" och strax därefter går han. I efterhand är det ju ganska komiskt men i stunden var jag i chock! Hjärtat slog i 390 och inte fan kunde jag somna om, tror aldrig jag varit så vaken.
Det är fascinerade med situationer där ens kropp handlar utan eftertänksamhet, där ens instinkter kickar in och allt går på automatik. Vanligtvis brukar jag vara rätt slarvig med att låsa dörren på nätterna och jag har många gånger funderat på vad som hade hänt om det varit olåst. Vakna upp mitt i natten av att det står en medelåldersman i rummet? Som dessutom kanske trott att hann befann sig i sin lägenhet? Det hade kunnat bli en kamp på liv och död.
Så förfan, lås dörrarna käre flashbackare! You never know what's coming through that door!
Känner igen det där, satan vad fokuserad jag blev, fan vilken skärpa jag hade. Det var som att det inte var jag som agerade, utan någon automatik som kopplade på.
Ja, lås dörrarna, det kan vara bra för både er och dem som står i begrepp att göra bort sig å det grövsta!