2005-12-20, 17:58
  #13
Medlem
fsdfsdfs avatar
Lyssnar man på "På minuten", radioprogrammet i P1 där man ska tala om ett ämne under en minut, utan att komma av sig, upprepa sig osv ser man det här fenomenet tycker jag.

En del av deltagarna är så kallade komedienner eller skådespelare från olika teatrar. Dom har ett sätt att tala uppstyltat, nästan lite raljerande. Låter som att de kliver ur sig själva och distansierat anlägger den där tonen, dialekten osv. När dom själva uppskattar sina prestationer så mycket blir det enerverande.

Personligen tycker jag dom är tråkiga och slås av hästlängder av andra killar och tjejer som är mer naturliga. Kan också vara så att det är just DOM som inte är så roliga, inte nödvändigtvis deras sätt.
Citera
2005-12-21, 20:32
  #14
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av DrMaZz
Då är det bara att slå på TV:n nu på onsdag. Värsta språket skall nämligen visas i repris [...]
Jag vill be om ursäkt om jag lurade någon beträffande en eventuell reprisering av Värsta språket. I min hast glömde jag att jämföra veckodagarna: den 21 december var en tisdag 2004, men är en onsdag i dag 2005. Gissa om jag blev snopen när ingen Fredrik Lindström dök upp i rutan.

(21 december - Repris av Värsta språket med Fredrik Lindström står att läsa i artikeln TV-året 2004 hos Kalender.se.)

Lustigt nog var det inte bara jag som blev lurad av de gamla sändningstiderna:
Citat:
Ursprungligen postat av http://www.regeringen.se/sb/d/2518
Underhållande språkprogram i repris

Under jul- och nyårshelgen visar SVT2 det bästa ur Värsta språket i repris. Programserien vänder sig till dig som är intresserad av hur språk fungerar och förändras. Upptäck nya ord och uttryck, oanade betydelsedimensioner, intressanta språkförändringar, olika dialekter och allmänbildande ordhistoria! Start den 21/12. (Den som inte vill tåla sig till dess - och har tillgång till Kunskapskanalen - kan se ett reprisavsnitt i veckan med start redan den 23 november kl. 19.30 ...)

[...]

Justitiedepartementet, 23 november 2005
Citera
2005-12-22, 00:18
  #15
Medlem
rank81s avatar
Fredrik Lindström pratade om detta redan 1999 när han var sommarpratare i P1. Finns att ladda hem på de flesta lite större hubbarna.
Citera
2005-12-23, 06:16
  #16
Medlem
nachos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av rank81
Fredrik Lindström pratade om detta redan 1999 när han var sommarpratare i P1. Finns att ladda hem på de flesta lite större hubbarna.
Hittar det inte på mina hubbar. Kommer du ihåg vad han kom fram till i programmet?
Citera
2006-01-04, 05:21
  #17
Bannlyst
Hittade följande i swnet.svenska. En sammanfattning, helt enkelt.
Citat:
Ursprungligen postat av Google
>> > Vad gäller just de ord som Malte nämner, uttalade _inte_ skådespelare
>> > och nyhetsuppläsare uttalade "jag" med hörbart g på sjuttiotalet.


>> Där högg du i sten. Brett a och hörbart g var det som gällde.


>Jaså, minsann? Skulle du kunna exemplifiera med personer?

[...]

> Huvudpersonen i "Sjunde inseglet"?


Där används teaterartikulation. Det var ett sätt att tala utformat för
att höras i stora teatersalonger, som i Sverige överfördes till
filmkonsten och i viss mån radio. Det hängde kvar ungefär till
60-talet. Det har väldigt lite att göra med hur svenska normalt talades
under den tiden.


Prova att lyssna på intervjuer i exempelvis sportreportage från samma
period. Det låter helt annorlunda, och mycket mer bekant.
Citera
2006-01-04, 06:30
  #18
Bannlyst
Man får också komma ihåg att i äldre tider ansågs det som en klar klassdelare att inte kunna skilja mellan talspråk och skrivspråk. Vet att gänget runt Strindberg flera gånger gjorde sig lustig över vad de kallade "folkskollärare", dvs. personer med i huvudsak inläst kunskap och bristande kunskap om uttal och koder.

I talat språk blir "jag" till "ja" och "och" till "å".

Jag har för mig att Jan Guillou är en typisk kuf som går runt och talar skrivspråk. Vilket i sig är en smula märkligt då han ju befunnit sig i "rätt" sorts miljö länge.
Citera
2006-01-04, 06:43
  #19
Medlem
Sayonaras avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bultman
Jag har fått en känsla av att folk talade så förr och inte bara skådespelare. I alla fall folk som var lite förfinade som till exempel politiker, höga tjänstemän och kulturpersonligheter. När man hör sådana intervjuas i gamla radioprogram och journalfilmer så talar på det här sättet.

Ja men det var nog därför att även dom hade blivit mer eller mindre skolade att prata på det viset i media. Media var media och det skulle vara på ett visst sätt när man yttrade sig i radio och TV. Att dom pratade så i radioprogram osv. behöver alltså inte betyda att dom pratade så till vardags.
Citera
2006-01-04, 06:48
  #20
Medlem
Tippi Hedrens avatar
Det var väl Bo Widerberg som genom "Kvarteret Korpen" för alltid förändrade talspråket i svensk film. Han skrev "som man pratade" helt enkelt. Efter det lät all annan svensk film ganska töntig och föråldrad.
Citera
2006-01-06, 10:49
  #21
Medlem
PH1s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Brunsås
Jag har för mig att en gammal fysiklärare hävdade att det hade nånting med de gamla inspelningsapparaternas oförmåga att fånga upp en del frekvenser (eller vad det nu är, hyfsat obildad när det kommer till ljud) som gav det där speciella "I den kungliga hufvudstaden"-ljudet.

Det har rätt liten betydelse faktiskt. Spela in ditt tal med en enkel diktafon eller en billig mono-kassettspelare, så får du ett resultat där frekvenserna är snäva. Du mäker förstås att du saknar röstens fyllighet, men uttalsmässigt är det ingen skillnad.

Det hade varit intressant att läsa eventuella artiklar från 30-50-talen där berättar- och skådespelarrösterna behandlas. Folk måste ju ha tänkt på det redan då.

Talet i moderna filmer är förstås av bättre teknisk kvalitet, men det känns ändå onaturligt. Skådespelarna säger i stort sett bara det som behövs sägas, och de talar tydligt. Man lägger till svordomar, för att det ska låta som folk talar, men även det låter onaturligt.

Amerikanerna har under de senaste femton åren börjat släppa på sin språkmoral i filmerna, och nu överkonsumerar de ordet "fuck" istället. Fuck this fucking shit fuck.
Citera
2006-01-06, 11:03
  #22
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av PH1
Talet i moderna filmer är förstås av bättre teknisk kvalitet, men det känns ändå onaturligt. Skådespelarna säger i stort sett bara det som behövs sägas, och de talar tydligt. Man lägger till svordomar, för att det ska låta som folk talar, men även det låter onaturligt.
Det har jag faktiskt inte alls lagt märke till. Kan du ge några exempel?
Citera
2006-01-06, 11:15
  #23
Medlem
vgers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Realizt
Inte så få riktigt gamla svenskar, särskilt kvinnor, talar en mycket vacker svenska som är helt tydlig, nästan teatersvenska. De har också ett bra sätt att berätta saker, som att redogöra för ett händelseförlopp. Skolan måste ha varit mycket bättre på deras tid.

Råkar på dessa damer på bussen ibland. De stiger på bussen nästan krampaktigt leende och de är alltid glada och positiva. Och de uttrycker sig intelligent. Och de inleder gärna meningar med:

"Och då förstår du..."

...när de talar med någon väninna. Och de bär basker.
Citera
2006-01-06, 11:33
  #24
Medlem
M2ks avatar
Bra trådämne. Jag har f ö en kompis som är suverän på att imitera denna språkform, man vrider sig av skratt när han drar igång.

Här finns ett ljudfilmsinslag som exemplifierar:

SVT Arkiv -> Journalfilm -> Bandy-SM -> SM-Final -> 1936 Slottsbrons IF-Västerås (första med ljud).
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=29768

Lyssna och njut.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in