Citat:
Ursprungligen postat av
knasen79
Det är skillnad på att idag förneka förintelsen och vara medlem av ett parti som för hundra år sedan stötta rasbiologin.
http://www.dn.se/arkiv/kultur/histor...visar-hur-den/
Historien är i kapp Sverige. Nya dokument visar hur den svenska handeln med naziguld under andra världskriget gick till. Uppgifter ur nyligen öppnade arkiv kastar ett nytt ljus över svensk politik under och efter kriget.
Det visar sig nu att Sverige aktivt hjälpte Tyskland att hantera guld och värdepapper tyskarna stulit från de länder där de var ockupationsmakt. Tyskarna behövde valuta för sin handel på världsmarknaden och betalade i guld för vad de behövde.
De använde även guldplomber ur mördade judars tänder som betalning och Sverige kan mycket väl ha handlat med den sortens valuta. Det var Sveriges riksbank som stod för guldtransaktionerna, och man använde schweiziska banker som täckmantel. Tyskland överförde delar av sin guldreserv i Schweiz till svenska konton i samma land.
Sverige gick ekonomiskt stärkt ur kriget. Men den socialdemokratiska regeringen visade ringa eller ingen vilja att betala tillbaka något. Detta trots att landet utan tvivel profiterat på nazisternas krig. Sverige ville i det längsta behålla sitt krigsbyte.
Faktum är att Sveriges riksbank redan 1946 tvingades återlämna över sju ton stulet guld till den belgiska nationalbanken. Guldet hade överförts till Sveriges riksbanks guldkonto i Schweiz efter det att tyskarna stulit det i Belgien. I Schweiz stämplades det nu "svenska" guldet om så att det inte skulle gå att spåra. När affären avslöjades kom det ytterst olägligt för de svenska makthavarna.
I ett brev från den svenske riksbankschefen Ivar Rooth, daterat den 28 maj 1946 och ställt till Dag Hammarskjöld, då statssekreterare vid finansdepartementet, diskuterar Rooth hur Sverige ska ställa sig till de belgiska kraven på återbetalning. Sverige köpte under kriget tre krigsfartyg av Italien, vilka betalades med tyskt guld.
- När Belgien 1946 framförde sina krav på Sverige fordrade även Holland att få tillbaka det guld som var i Svenska riksbankens ägo. Men Sverige avvisade deras framställning. 1954 kom saken åter upp till behandling, och då hade holländarna ställt samman ett nytt bakgrundsmaterial.
Det visade sig att tyskarna lagt beslag på en miljon trehundratusen guldfloriner från Amsterdam, vilka man smält om till guldtackor som i sin tur överförts från tyskarnas guldreserv i Schweiz till svenska riksbankens valv i samma land. Riksbanken stod för alla svenska transaktioner.
Tyskarna hade med sedvanlig grundlighet noterat vad som hänt med de ursprungliga guldmynten, vilket gjorde det möjligt att i efterhand spåra dem, säger Hedin.
Holland krävde tillbaka 722 guldtackor. Men Sverige återlämnade 1954 bara 500 guldtackor.