Lön som obehörig lärare i Ma/NO på högstadie

Jo men genomförd och godkänd VFU är väl obligatoriskt för att överhuvudtaget få ut sin lärarexamen? Har en väl fått examensbeviset så är det ju bara att skicka in ansökan om legitimation, och bifoga vilka ämneskurser som är genomförda och godkända som en vill ska vara behörighetsgrundande. Vad menar du att skolverket gör för lämplighetsprövning? Jag drygar mig inte utan är nyfiken för det har jag helt missat.

Huruvida du kan bli av med legitimationen är ju egentligen en annan diskussion, det kan ju visa sig efter 20 år att en förstalärare i matte med hög månadslön är olämplig som lärare. Nyfiken här med, vad krävs för att en legitimation ska dras in?

Edit: såg nu att det främst handlar om misshandel, sexuella ofredanden eller alkohol- eller narkotikaförsäljning till elever som resulterar i att en legitimation dras in. "Grov oskicklighet i yrket" kan ju ses som väl luddigt men jag gissar att en ska tabbe sig rejält i sin yrkesroll som lärare för att det ska få såna konsekvenser. Det får en väl se som självklarheter om en väljer att arbeta som lärare. Eller vilket annat jobb som helst egentligen

Det vete fan, med tanke på hur usel lärarutbildningen har varit de senaste decennierna. Fast formellt är det ju så.

Ja, VFU ingår i utbildningen, men om man som i TS fall jobbat som "lärare" skulle jag tro att det bara krävs ett VFU-besök av universitetet för att "validera" en klassrumspraktik, att man skulle tvingas harva runt på obetald VFU i flera månader efter att ha jobbat som lärare känns tveksamt. TS är säkert bra på att undervisa rent ytligt sätt. Skillnaden mellan utbildning och inte utbildning är att utbildningen ska ge en förståelse för varför man gör saker, hjälpa att lära sig och välja relevant stoff och ge verktyg för att man utifrån det ska kunna planera och utföra undervisningen på ett så bra sätt som möjligt, eftersom eleverna då lär sig bäst. I annat fall blir det mest att en lärobok följs och att man kopierar sin egen undervisning ifrån grundskolan, vilket kan vara mindre bra beroende på hur den såg ut.

Känns faktiskt som att just i matematik och NO är pedagogiken väldigt viktig, det är ämnen som vissa säkert kan ha väldigt svårt för.

Ts kan ju testa, men här fick inte ens två disputerade NO-lärare (den ena hade doktorerat i biologi, minns det eftersom det var min biologilärare i grundskolan) högre lön än före de disputerade. De hotade då med att säga upp sig och fick inget gehör av Kommunen. Glöm inte att skolan är kommunal, de som sitter i ledningen är inte vana vid att folk på golvet utbildar sig på universitetet i flera år.

Nä jag vet att dom sällan ger med sig, men pengar finns, frågan är bara hur skolorna vill fördela dom; privata skolor vill ju maximera så mycket som möjligt och kommunala företag har ju tydligen svarta hål där pengar bara försvinner.
Man slutas aldrig att förvånas när man läser om privata bolag överlag, inte nödvändigtvis skolor, vinner offentliga upphandlingar där dom lägger sig bra mycket lägre än tidigare, ofta kommunala aktörer, och ändå lyckas göra storvinster, detta till trots att lönerna är samma eller i vissa fall t.o.m. högre.

Kan ju låta som off topic men när privata bolag lyckas göra saker betydligt billigare, fortsatt ha likvärdig nivå och ändå göra storvinster så bör det indikera på att pengar finns och därför är on topic.

Den där lönestatistiken som listades är hopplöst förlegad. I Stockholm är ingångslönen numera runt 30k och de som byter jobb och har haft förstelärartjänst samt fått lärarlönelyftet ligger över 40k. I matematik/NO är lönerna ännu högre då de i princip kan välja och vraka bland arbetsplatserna.

Nu tippar jag däremot att ts jobbar i ett annat geografiskt område än Stockholm samtidigt som han ej är behörig. Då blir det nog så att han vackert får ta mössan i hand och acceptera det som ges.

Det kan en ju diskutera, men utbildningens nivå är ju en annan fråga.


Nej, när jag läste lärarutbildningen så fanns det flera som jobbat i många år som lärare men fortfarande genomförde besökta VFUer. Så det stämmer inte. Men visst, en examen eller inte säger ju inte så mycket om hur duktig pedagog du faktiskt är

I dagens VK berättas om en kvinna som har magister i pedagogik och var lärare sedan många år. Umeå kommun erbjöd henne ca 20 500 kr i månadslön för en lärartjänst efter att hon tagit sin magister och hon tackade nej.

Givetvis då hon inte är legitimerad och behörig. Det krävs mer än en magister i pedagogik för att bli behörig lärare. De flesta lärare på högre årskurser har en magister i pedagogik/utbildningsvetenskap.

Nu framkom det inte om hon är legitimerad lärare, men det är möjligt att hon hade arbetat som obehörig och inte hade ämneskompetens. rubriken var dock att utbildning inte lönar sig...sedan innebär väl en master tre år i ett ämne eller har jag fel? Att gemene högsradielärare skulle läst tre år ren pedagogik utöver ämnesbehörigheten ställer jag mig frågande till, för det ingår ju inte i programmet, utan blir ett aktivt tillval på typ 1.5 år.

En högstadielärare läser 330hp för sin examen, en låg-mellan läser 270hp men kan lägga till magisterns så att det blir 330hp. Däri ingår ett examensarbete på 15hp (C) samt ett examensarbete på 30hp (D). Båda är i utbildningsvetenskap (vilket är yrkesversionen av pedagogik).

Ingen lärare läser ren pedagogik om nu inte läraren ska undervisa i pedagogik. Lärarna läser utbildningsvetenskap som är en blandning av pedagogik, didaktik, yrkesetik, specialpedagogik osv.
Rena pedagogiska studier är helt värdelösa för en lärare då dessa kurser enbart hanterar utvecklingspsykologi och idéhistoria.


Utbildning lönar sig då det är krav att du som lärare skall ha behörighet och legitimation för att kunna anställas. Sedan kan man givetvis bli lektor i den allmänna skolan och då forska i sitt klassrum. Då disputerar man i utbildningsvetenskap/pedagogik och får då också titeln lektor i skolan.

Men magistern eller mastern är ju då i ett av ämnena man ska undervisa i, inte i pedagogik?