Har döda människor integritet?

Hur ska man ställa sig till döda människors integritet? Får man ta reda på allt om personen när den inte längre är i livet som att rota bland privata meddelanden, brev, dagbok, i Facebookkonto etc.? Vem om någon har rätt att ta sig den friheten?


Jag tänker att det kan komma fram känslig information om människor som fortfarande är i livet, vilket kan göra det lite tveksamt. Dessutom kan jag personligen känna att det kanske vore att ta sig lite för mycket friheter. Lite som att det är en oskriven lag att man inte ska veta allt.

Å andra sidan kan inte personen själv ta illa upp av det och så länge du inte basunerar ut känslig information om levande människor till höger och vänster så borde det inte vara något problem. Dessutom kanske man upptäcker någonting tidigare oupptäckt om den nu döda människan, på gott och ont.

Vad tycker ni? Har döda människor integritet?

Eftersom integritet är en rättighet blir detta indirekt en fråga om döda människors rättigheter. Har döda människor rättigheter?

Både ja och nej, de döda har några få rättigheter skulle jag påstå.

Klart att döda skall värnas på samma sätt som levande och det faktum att man är
död och inte kan försvara sig på samma sätt längre skall inte vara en ursäkt för råttor
att börja dansa på bordet, så att säga.

Privatliv och saker sagda i förtroende skall vara immuna mot förändrade omständigheter.

Avlidna människor har absolut integritet och rättigheter.
Det finns rätt många regler kring hur en avliden människa ska behandlas.
Och även avlidna personers patientjournaler skyddas ju av sekretess, även om sekretessen är något svagare för en avliden person.

Ja, det tycker jag spontant. Visst kan man tycka att det inte spelar någon roll efter döden, för hur skulle man kunna lida då av det? Men en annan aspekt är att det ju oftast finns olika aspekter av saker och ting, och att en väldigt viktig sida ju inte är representerad när det talas om en död. Sen finns det ju också ofta överlevande anhöriga och vänner att ta hänsyn till.

Men ibland finns det ju ett större allmänintresse som nog faktiskt kan väga över. Även om jag även då kan tycka att det är lite osmakligt när någon kommer ut med smaskigheter om sina döda kändisföräldrar eller dylikt.

Har nog inget bra svar. Bra fråga dock.

Varför det är ett brott att döda någon då offret inte kan lida av den fullbordade gärningen?

Det handlar naturligtvis inte om de dödas behov, utan om levande människors ängslan inför framtiden. De som inte blir mördade skulle gå omkring och oroa sig för sin egen hälsa om mord vore tillåtet. Det finns framtida scenarion vi vill undvika, även om dessa inte går att uppleva.

I det konkreta fallet ser jag inga hinder för efterlevande att rota i de dödas tidigare förehavanden. Bortsett att vi får leva med oron för hur våra efterlevande skall agera efter vår egen bortgång.

Den som ärver lösöret får telefonen, breven, dagböcker osv osv och kan göra med dem vad man vill, torde inte vara en juridisk fråga utan snarare om personlig etik och god smak.

Vilka rättigheter syftar du på då mer specifikt?
Tänker du på vetenskapliga upptäckter, såsom outgivna artiklar och texter som allmänheten kan ha nytta av exempelvis? Följdfråga: Hur vet man att något sådant kan finnas utan att rota i dödsboet?
Det är en oundviklig smäll att ta, då man kommer att dö förr eller senare ändå. Kanske vill man leva på ett sätt så att man slipper leva med oro för det man lämnar efter sig?

Kan det inte vara lite respektlöst att bryta den integriteten som tidigare fanns? Om du inte hade tillgång till viss information om en människa innan döden, varför skulle du ha rätt att ha tillgång till den efter döden?

Givetvis. En död människas kropp ska behandlas med respekt och värdighet liksom dess ägodelar. Vissa saker är upp tde anhöriga såsom dagböcker, brev och sådant. Jag tänker att det är mer kvarlåtenskap, alltså verkliga arv (kanske bara är min personliga sentimalare tanke, jag vet inte) Andra saker kan ju vara känsligt, sexleksaker, nakenbilder och annat folk kan ha helt utan att någon trott det osv. Det kanske är beklämmande men ändå.

Jag vill ändå påstå att det som finns kvar och som bildar persongalleri över någon inte är på exakt samma vis som en levande människas rätt till integritet och privatliv. Någon vid liv kan kränkas, det kan inte den döde men däremot hädas. Och sådant ska undvikas.

Frågan handlar väl mer om vilken respekt de kvarvarande har för den avlidnes integritet tycker jag. Får man kolla igenom dagböcker, mobil, dator osv? Ja det får man såvida inget uttalat önskemål om annat finns, men bör man göra det?

Låter man nyfikenheten ta över (och skjuter därmed respekten för den avlidne åt sidan) så får man ta konsekvenserna av att kanske hitta information som skapar tusen frågor du aldrig kan få svar på eller skapar missförstånd (mycket skrivs i affekt tex) som gör att du mår dåligt och som solkar ner minnet av den avlidne helt i onödan.

Den som dött kan ju inte säga nej men anhöriga vet nog hur den döda önskat att dens privata del av livet skulle behandlas tror jag och där kommer respekten för den avlidnes integritet in i bilden.

Precis så jag menade men du förklarade det bättre.