Lägger pengar på hög?

I ett par månader nu. Har jag funderat på ekonomisk framgång. Säg att du säljer ett företag för $15 miljoner. Du kan säkert dra dig tillbaka om du vill. Skulle du?

De flesta av alla miljardärer. Allt de gör är arbete, till att sätta fler miljoner och miljarder till en stapel.

Men inte bara det, de vill även investera det rätt också. Investera i rätt aktier bara så att de kan ha 3x vad de sätter in, 15 år i framtiden.

Varför behöver de mer? Varför är det viktigt att göra högen större. När du har pengar för att hålla 100 livstider. Fortfarande de behöver mer.

Jag säger inte att det är dåligt. Det är bara intressant ur ett psykologiskt perspektiv. Vissa skulle gå i pension efter att $ 15.000.000 exit. Men några skulle gå på att få ytterligare 10 uppköp för mycket mer än $ 15.000.000 kombinerat. Kanske 100 miljoner euro eller $ 200 miljoner.

Medan en annan grupp bara måste ha en miljard dollar i nettoförmögenhet.

Är människor konstiga? Hur tänker du om detta?

Edit: Tror denna kanske hade passat bättre i psykologi. Vet inte.

Jag kan väldigt lite om aktier och företagande för att egentligen kunna svara, men min hypotes är att det i själva verket är en form av ett luftslott. Betänk att pengarna kan växa sig större, de kan också växa sig mindre. Bolag går i konkurs, aktier sjunker, bostadsbubblor spricker. Ingen direkt trygg eller stabil arbetsmarknad.

De försöker alltså att göra så många bra affärer som möjligt är, eftersom de vet att det kommer gå åt pipan för något bolag de handlat värdepapper med.
Nej, jag går nog den säkra vägen och blir läkare eller jurist och tjänar hyfsat nog

Okej, du tänker så. Intressant. Jag antar att du hade klivit av efter den första exiten då. Om det hände dig. Och levt gott resten av livet, på den summan.

Säkert är det nog. Men det behöver inte vara mer jobb dock. Med att få en $15 miljoners exit. Än vad det är att plugga till jurist eller läkare och sedan jobba med det i år och dagar. Men så länge man gör något man trivs med. Då har man då gått rätt väg. Tycker jag.

Om ens enda mål här i livet är att tjäna de där $15 miljonerna, då vet man sedan inte vad man ska göra av med pengarna. Det är ingen slump att just droger och spelmissbrukande förstör många av miljardärerna. Jag tror att det är nyttigt att förverkliga sig själv genom att bli exempelvis akademiker, där man tjänar tillräckligt. Jag har dock absolut ingenting emot börshajar, men jag skulle i nuläget inte kunna tänka mig den banan för egen del

Tack för inputen. Sant att det kanske är i högsta laget. 40 miljoner kronor kanske hade varit ett bättre exempel. Men som jag var inne på. Många nöjer sig ju inte med $15 miljoner utan vill ha mer och mer och mer.

En sak att ha i åtanke är att om man kommer upp i en ganska stor förmögenhet så är det inte säkert att man faktiskt trivs med tanken på att bara ha förmögenheten i form av pengar på vanligt bankkonto. För en normal privatperson så har man ju ett skydd i form av insättningsgaranti ifall en bank skulle gå i konkurs, men den garantin täcker ju bara upp till en miljon kronor ungefär (jag har för mig att gränsen är formulerad som värdet av 100 000 Euro).

Man skulle ju då kunna öppna konton hos flera banker, men det medför istället problemet att det inte blir så överskådligt och att man kanske inte klarar av att komma ihåg alla inloggningsuppgifter (då tänker jag på att det inte är så många banker som har stöd för mobilt bank-ID som annars skulle kunna vara en lösning).

Med tanke på ovanstående så är det inte så svårt att se att det finns en poäng i att ha en ganska stor andel av en större förmögenhet investerad i aktier och andra värdepapper. Då följer naturligtvis också att man hellre vill ha värdepapper som ökar i värde än sådana som minskar i värde.

Det finns alltså praktiska problem som yttrar sig specifikt när ens förmögenhet börjar bli stor som kan förklara en hel del av det du tar upp.

Kan tänka mig att det är just därför som dem är miljardärer: ett jävla driv och en förmåga att tillskillnad från övriga 99.99% av befolkningen aldrig nöja sig med ett medelmåttigt resultat.

Drivkraften/motivet kan vara nåt helt annat än pengar. Om jag startat 5 bolag och drivit upp och sålt av dem, och tjänat en rejäl hacka. Vad ska jag göra då? Sitta hemma och titta i väggen? Bara vara ledig och vantrivas med att befinna mig på ständig semester utan något rejält arbete att ta tag i? ELLER, fortsätta med det jag gillar att göra - bygga och sälja av bolag?

Man kan jämföra med de som uppnått pensionsålder och fortsätter att jobba istället för att ta ut en god pension och bara semestra - dom vet att efter ett helt arbetsliv skulle dom bli galna av tristessen. Att dom sen tjänar pengar på att fortsätta jobba är en bisak, inte deras drivkraft och motiv.

läste om det nånstans, tror det var vd:ar, de samlade på hög för tex sina barn och barnbarn osv. så därför fanns det ingen som helts gräns där det blev tillräckligt med pengar.

För att de tycker det är roligt att tjäna pengar. Människor pysslar generellt sett med sådant de tycker är kul.

Citat:

Ursprungligen postat av Maxjohan1983

Edit: Tror denna kanske hade passat bättre i psykologi.

Ja, privatekonomiskt är ju svaret självklart så att man inte behöver mer. Däremot motiveras man psykologiskt av olika orsaker där de vanligaste är maktbegär, girighet, fokus på det man kan och som man inbillar sig är ens liv, omtanke om framtiden, familj och barn och barnbarn samt bristande självförtroende och hamstrande som går till överdrift.

Det enklaste sättet att förstå det du söker förstå är att tänka på andra situationer där folk inte ändrar ett beteende fast de skulle kunna eller borde som exempelvis den som blir slagen av sin make men ändå stannar kvar eller den som borde byta jobb för det är så tråkigt men ändå stannar kvar.

Att istället för att fortsätta gå till jobbet och tjäna mer pengar promenera runt med sin älskade och sparka höstlöv finns liksom inte på kartan.

Vi vet vad vi har, men inte vad vi får och de allra flesta är väldigt rädda för förändring. Rädda på en sån avundsgrundsdjup nivå att det är snudd på omöjligt för dem att ändra ett beteende eller bryta en relation. Det är samma mekanik som gör att folk fortsätter vara feta, inte slutar spela, eller röka innan de blir sjuka, förstör för sig och sina familjer och til syvende og sidst ramlar ner och dör.

För de flesta är utmaningen och utförandet den stora delen. Pengarna kommer som ett resultat av det och är sällan det primära. När de väl nått ekonomisk frihet får de ännu större möjligheter till utmaningar och väljer att investera. Många av oss skulle säkert sälja sitt bolag för några tiotals miljoner och känna att vi kan ta det lugnt resten av livet men så tänker inte en entreprenör.