Varför är matematik så undervärderat?

Somliga av er har säkert växt upp och lagt märke till vilken anti-matematik-kultur som råder. Ni som är lärare lär märka av detta ännu mer än oss andra eftersom ni jobbar varje dag inom skolan. Redan när jag var liten tyckte jag detta var konstigt, fast tänkte inte så mycket mer på det utan trodde det bara var några enstaka dumma/butthurt elever som gick i mina klasser..

Har dock fått reda på senare dagar att detta är något som är utspritt världen över. Personer som Dawkins/Neil deGrasse Tyson har t.om en diskussion om det på Youtube, folk har skrivit om det på nätet också, så jag har insett att det är tydligen ett väldigt vanligt fenomen.

Googla på "people proud bad at math" så ska ni se hur mycket resultat ni får bara på den sökningen.

Diskussionsunderlaget
Så fort matematik dyker upp, även i den enklaste formen, så ska studenter alltid gråta ut i stil med "Vad för nytta kommer vi ha av detta senare" som de samtidigt har som ursäkt till att försumma matematik helt. Det är alltid matematik som får utstå dessa reaktioner.

Men det skumma är att de gladeligen lär sig att rita skrivstil, lär sig musik, religionskunskap och annat trams som de antagligen har ännu mindre nytta av. Fast dessa ämnen säger eleverna aldrig något sådant om.

Så redan där är idiotin ganska hög och man kan fråga sig hur människor tänker när de yttrar detta? Men det stannar inte där, idiotin är så mycket högre än detta, wait for it...

Folk är STOLTA över att de är dåliga på matematik?! Till och med till den grad att de skryter om att de är dåliga på det. Varför? Ingen skulle nånsin skryta om att de inte kan landskapen eller delstaterna i USA, vilket är totalt meningslöst. Såna saker får man som människa skämmas över, för då är man så "dum och oallmänbildad" enligt många.

Hur kan detta ha hänt med matematik just av alla ämnen? Det undervärderas som ett onödigt ämne som är mindre värt än de allra mest tramsiga ämnena, när det egentligen borde sättas som det i särklass viktigaste ämnet. Matematik står ju som grund för hela vårt moderna samhälle och utveckling.

Dessutom är matematik ett sånt pass viktigt ämne för förmågan att tänka logiskt. Denna sidan förklarar rätt bra några punkter kring detta:
https://www.quora.com/Why-is-it-cool...at-mathematics

Fråga till er som varit eller fortfarande är anti matematik
Ni som varit anti till matematik och sagt hur meningslöst ämne det är, vad har ni för förklaring till detta beteende? Varför säger ni inte samma sak om ämnen som faktiskt är meningslösa på riktigt?

Obligatorisk läsning (hård fast sann läxa till anti-matematiker):
http://thebestpageintheuniverse.net/c.cgi?u=math

Några citat eftersom folk ofta är för lata för att klicka på länkar:

mattekunskaper kräver normalt studiediciplin, sund o brusfri studiemiljö, engagemang, motiverade lärare etc etc, något som lyser med sin frånvaro i skolkaozet

är man inte född med gåvan utan dagligen lever i en miljö/umgängeskrets utan större intellektuell stimulans blire så här..

ju fler som bekänner sig till gruppen, desto mer normaliserat..

Det enkla svaret på din fråga är: Sammanhang.

När du läser religionskunskap gör du oftast det i ett sammanhang som för dig närmre en förståelse av olika samhällen och kulturer. När du lär dig musik för du det i ett sammanhang. När du läser naturorientering läser du det i ett sammanhang, dvs. du är en del av naturen och det du gör påverkar andra på detta jordklot.

Det enda ämnet som egentligen inte förs in i ett sammanhang är matematik. Vi lär oss tidigt att ta ur matematiken från sitt sammanhang för att studera dess egenskaper enskilt från omvärlden. Vi lär oss mängdteori och aritmetik i unga år utan att föra in det i det sammanhang vi lever i. Vi lär oss grundläggande algebra utan att föra in det i ett sammanhang. På högskolan/universitet lär vi ut högre matematik utanför de tillämpningsområden som bildar ett sammanhang. Högre matematik än grundskolans behövs dessutom inte av allmogen för att klara det dagliga livet.

För vi däremot in matematiken i ett betydande sammanhang får vi en helt annan lust att läsa matematik. För att handla kläder behöver du en samling av olika matematiska förmågor: Du behöver först och främst veta om begrepp som längd, bredd, omkrets, andel, del av helhet, procent, produkt, summa. Du behöver sedan kunna tillämpa måttenheter för att kunna veta vilken storlek du har. Du behöver taluppfattning nog att veta värdet av tex. 359kr. Har du rabatt på priset behöver du veta vad en del av helhet är och hur du räknar med rationella tal. Du behöver veta om begreppet procent som en gestaltning av ett rationellt tal. För det behöver du förmågan att se en del av en enhet (vardagligt tal: bråk). Sedan behöver du kunskaper från både SO och matematik när du ska betala dina byxor. Hur betalar vi med vår valuta? Hur betalar vi med kort?

För en golvläggare behövs en helt annan samling av matematiska förmågor. Golvläggaren behöver kunna operera med area, omkrets, geometriska objekt, trigonometri osv. för att kunna sköta sitt jobb. En golvläggare som sköter sin egen firma behöver dessutom förmågor som ligger i bokföring, fakturering, skatter etc.

Tyvärr är skolan dålig på att sätta lågstadiets matematik i ett sammanhang som barnen själva lever i. Bebisar är som exempel bra på att sätta sin matematiska vardag i ett sammanhang när de jämför antal med varandra. Ett par strumpor och ett par skor för ett par fötter. Vi måste sätta in aritmetiken i ett sammanhang som barnet upplever en gemenskap i. Hur kan vi t.ex. sätta in uttrycket 2+2=4?

Att rycka ur matematiken ur sitt naturliga habitat bidrar till att matematiken känns värdelös och det blir jobbigt att studera den.

Många olösta problem är rätt intressanta och kräver dessutom inte universitetsmatematik. Många olösta problem är på en nivå som enbart kräver den matematik som en 10åring klarar av. Dessa problem är guld värda att sätta i sitt sammanhang! Däremot är all matematik över gymnasiets väldigt specifikt för de som behöver fokusera på speciella områden. Det är få tillfällen man behöver linjär algebra i vardagen. Men det betyder inte att universitetsmatematik är onödigt!

Logiskt tänkande får du inte av högre algebra! Logiskt tänkande får du genom Ekulides geometriska problem samt att läsa naturorienterade ämnen som behandlar olika perspektiv på vetenskapen.

Det tillför som exempel ingenting om du studerar imaginära talsystem. Däremot tillför du någonting om du studerar matematik och NO utifrån leken såsom detta:
https://www.youtube.com/watch?v=0idTZ_OMtyg

Matematik kräver absolut ingen studiedisciplin, då läser du matematik på fel sätt. Du har rätt så avancerad matematik runt omkring dig!

De flesta lärare är motiverade för sitt jobb, annars skulle de inte jobba som lärare. Däremot är många av oss avtrubbade av att ständigt få tjafsa med dryga föräldrar.

En annan poäng är, har ni märkt hur mycket möjlighet till hjälp det finns inom just matematik? Det finns välgörenhetsjobb med folk som sätter undan sin fritid för att lära ut på skolor, det finns jättemånga som svarar på forum om matematik och hjälper folk så, det finns många som gör Youtubeklipp där de visar ämnet.
Så rent resursmässigt finns det inget område med fler möjligheter till hjälp än matematik. Det är bara den allmänna inställningen till ämnet som är så snedvridet.

Ska man lära sig andra ämnen, som historia däremot. Då får man ju bokstavligen ingen hjälp alls med vad och vart man ska börja. Prova söka på såna ämnen så ska ni se hur lite faktiskt bevisad och pålitlig information man kan få. Man måste leta ihjäl sig och det är omöjligt att få en kronologi på saker, vilket paradoxalt nog borde vara obligatoriskt i något som historia. Även kändare händelser som gått in i historien som kända, får man kanske några bloggresultat eller skoluppsatser som resultat. Inget man slänger in på sin referenslista direkt.

Finns med andra ord inget ämne saker är så serverat som matematik, men ändå så ska ämnet få den oförtjänta kritiken. Medan andra ämnen som man knappt kan få tag i information om på ett vettigt sätt och har jättemånga dryga moment, ska höjas till skyarna.


Fast klara det dagliga livet är luddigt. Man behöver ju ingenting för att klara det dagliga livet om man säger så.

Men håller med angående högre matematik, man ska inte behöva lära sig universitetsmatematik. Däremot borde folk ta ett ämne som är så pass viktigt mer seriöst.


Fast det är där det blir fel anser jag. Att de ska ställa krav på matematik just att det ska sättas in i sammanhang. Matematik är redan så underbart logiskt att det inte behöver praktiska sammanhang.

Fast håller förstås med om att de borde sätta in fler ämnen i sammanhang och göra lärande roligt. Bara att detta inte är något unikt för matte, det är något som jag anser snarare att andra ämnen behöver mer av (ironiskt nog). För andra ämnen skulle faktiskt gynnas av det, på många sätt.

Jag vill inte jag påstå att man har några fler sammanhang av andra kurser. Geografi är ren memorering av landskap och områden som man ändå inte kommer ihåg senare. Det är inte på tal om några praktiska sammanhang där.
Lär man sig språk är det samma visa där. Man får lära sig vanliga fraser och mindless memorering och grammatik.

Det går inte att neka till att matematik har fått någon oförtjänt dålig inställning mot sig, vilket är synd då det är rent objektivt sätt ett så viktigt ämne.



Det är ett misstag att kräva av matematiken att den alltid ska ha ett verklighetstillämpningar. För det är som sagt inget som ställs som krav inom andra ämnen.
Fast det är inte bara barn jag tänker på då heller, utan tonåringar i sig. Barn brukar faktiskt i kontrast vara rätt nyfiken på matematik. Det är när ungdomar når 12-15 år de börjar gnälla på matematik.


Vilket också är ett tillämpningsområde som samma människor ifrågasätter. Matematiken behöver inte vara på en hög nivå ens för att kommentarerna i stil med "Detta är meningslöst för att man inte använder det IRL!" ska komma upp.


Säger vem? Du kan ju inte selektivt välja ut baserat på egna preferenser vad som ger logiskt tänkande eller inte. Problemlösning i sig är bra, fast att inte förstå matematik på de lägre nivåerna och ge upp för att man inte förstår det direkt är ju en björntjänst mot sig själv.

1. Skolan är opedagogisk och lär ut matematik på fel sätt.
2. Människans hjärna är inte konstruerad för att förstå matematik. Det kräver lite extra. En försvarsmekanism kickas in vid svagbegåvning
3. Matematik är ganska torrt utan en filosofisk uppskattning. Det är endast ett berikande ämne för dem som utmärker sig i det.

Lägg därtill att språkinlärning är enklare oavsett vad man tycker om det och att naturvetenskap är direkt tillämpad kunskap om hur världen är beskaffad.

Skolan är opedagogisk och lär ut allt fel!
Så det är inget unikt för matematik, ändå är det bara matematik som får utstå BS.


Låter som en ursäkt det där, vad är våran hjärna konstruerad för menar du? Förstå hur man tar bild på sin fina smoothie till FB eller hur man skriver en dikt? Så argumentet har ingen relevans i det stora hela.

Att det blir en försvarsmekanism får du gärna komma med källa på, det låter ju verkligen extremt att det skulle finnas något allmänt känt faktum att just matematik framkallar försvarsmekanismer men inte andra ämnen gör det.


Vad är berikande med att lära sig saker som var aktuellt för flera hundra år sedan?
Vad är berikande med att memorera fakta, som man aldrig använder sig utav. Snarare än att förstå intressanta saker?

Saken är att alla dessa argument kan appliceras minst lika mycket (oftast mycket mer) på andra ämnesområden.


Det vet vi ju inte. Tänk på hur mycket energi som läggs bara för att lära sig engelska.

Fast vare sig just språkinlärning skulle vara lättare eller inte, är tämligen icke-relevant för huvudfrågan ändå.

Då matematik upplevs som det svåraste ämnet för majoriteten blir det givetvis ämnet som tar mest stryk.


Inte logik i alla fall. Neil De Grasse Tyson och Richard Dawkins diskuterade detta. Människor över hela världen presterar sämre på matte/logik relativt alla övriga ämnen.






Du är i kontakt med naturen och dess population på en daglig basis. Det är för många således mer intressant än djupa, teoretiska matematiska sanningar. Som sagt till en viss gräns mer av filosofiskt och analytisk värde.



Nej. Enligt lingvister som Chomsky har vi inbyggda mekanismer för grammatik (vi är fortfarande i behov av stimulering för att utveckla dem). Detsamma kan inte sägas om matematisk inlärning. Det är helt individuellt hur den inlärningskurvan ser ut.


Det är ett faktum att folk förkastar det som de är sämre på, och tycker att det är tråkigare.

mnja..
nu talar jag iof av egen erfarenhet;

det jag räknade upp var exakt det som gjorde matte ointressant för mig

när jag började jobba som maskiningenjör blev matten nödvändig så jag fick köra lite självstudier, inga superdjupa grejer, lite allmän geometri o formeluppställning, och med skarpa kollegor att bolla med går det smidigt

Finns ju skäl till varför det upplevs som svårt, för att folk går in med en dömande inställning och inte försöker. Man kan inte påstå att matematik på grundnivå är svårt, för någon. Det ser man ju till och med till de som tidigare varit dömande till matematik, när de faktiskt får förklarat så inser de ju att det var ren nonsens att de kallade det svårt.


Lite svårt att prestera i ämnen som majoriteten förkastar och inte lägger ner energi på. Så blir ju en ganska naturlig konsekvens.

Just för att så många presterar dåligt på logik är ju skäl till att mer energi bör läggas på sånt.


Det är bara ett bekvämt sätt att bortförklara det på anser jag.

Man får absolut ingen koppling till sakerna till graden att det blir intressantare eller mer meningsfullt, bara för att man gått ut i skogen några gånger. Jag köper inte dessa orsaker som ofta är sätt att bekvämt hitta en motförklaring.


Fast då snackar du om inlärningskurvor, klart att folk har olika inlärningskurvor.
Men det förklarar egentligen ingenting om varför folk förkastar matematik. Bara att somliga har svårare för matematik än andra. Men så är det ju med alla ämnen fortfarande.

Om vare sig jag ska köpa att vi har inbyggda mekanismer för grammatik vet jag inte om jag ska tro på riktigt heller för den delen. Folk är uslare än nånsin på grammatik, stavningar och liknande. Trots all tid de ägnar åt området både i skolan och på fritiden.


Ja precis, men då kan de istället säga att de är för dum för att förstå matematik och är för slöa för att lära sig.

Det finns ju många som är dålig på många saker och ämnen, men de dömer inte ut hela ämnet som onödigt och meningslöst att kunna för det bara för det.

Du verkar inte förstå innebörden av psykologiska försvarsmekanismer.

Matematik är den högsta och mest ädla av alla vetenskapliga discipliner. Den generella fördumningen i samhället ledd av PK gör att detta trycks ner.

PKs högborg Södertörn leder fördumningen.
https://tanjabergkvist.wordpress.com...orns-hogskola/

Man utser alltså en dokumenterad galning till rektor på en högskola. Någon som undrar varför HSV inte längre är medlem i ENQA?