Piteå: Två tåg kolliderade i Öjebyn 2016-09-21

Tre personer fick föras till sjukhus efter att ett godståg och ett timmertåg kolliderat utanför Piteå. Olyckan skedde i låg fart och ett av tågen var stillastående, en av vagnarna välte sedan av tågspåret.

Artikel: http://www.pt.se/nyheter/chockades-e...-10231881.aspx

Hur kan två tåg kollidera med varandra såhär trots säkerhetssystem och tågklarerare?

ATC (Automatic Train Control) Är inte i drift på stationer vill jag minnas. Dessutom finns det banor som inte har ATC alls.

Eller så var det när jag var och körde lok med farsan när jag var pojke för 20 år sedan iaf.

Denna olycka inträffade väl ute på linjen, inte på ett stationsområde.

ATC är visst i drift på stationer, inte alla men de flesta.

Olyckan inträffade på linjen, det är system H på denna linje vilket innebär att det finns ett system som skall göra denna olycka omöjlig, det går inte att ställa kör i signaler ut på linjen från två håll samtidigt utan linjen måste var fri för att du ska kunna ställa kör i signal ut mot linjen.

Jag kan bara se tre möjliga förklaringar

1. Ett väldigt allvarligt fel i säkerhetstystemet.
2. Lokförare som kör mot rött med avstängd ATC, jag tror även detta kan ske med ATC på men i växlingsläge även om jag är osäker på hur den beter sig i växlingsläge och utfartsblocksingal.
3. Fjtkl (trafikledare) som felaktigt ger tillstånd till ena lokföraren att passera singal i stopp. Här måste i så fall fjtkl ha brustit rejält i sina kontroller.

Alt 2 och 3 känns mer sannolika än 1 då det skall till väldigt mycket i anläggningen för att ett sådant fel ska uppstå, enbart någon kabel som gått avräcker inte utan man måste ha kopplat flera saker fel.

Det kan vara fel på loket så att man inte ser vart exakt den befinner sig.
Det är ganska dålig säkerhet på tågen.

Vad jag vet är aktuell bana utrustad med fjärrblockering o det bygger på spårledningar. Alltså inga funktioner i loken. Säkerheten är generellt sett mycket hög på svenska järnvägar tågledningsmässigt.

Nu vet jag inte exakt hur fjärrblockering fungerar. Men fick det förklarat av mig hur tågledningen ser tågen. Det är tydligen så att man skickar elström i rälsen och står det ett tåg på rälsen så blir ledningen kortsluten inom en sektor.
Förutsatt att tåget har en hel hjulaxel som strömmen kan färdas igenom.
Gammalmodigt som tusan då jag i min naiva värld trodde man körde med GPS/Glonass för att se vart ett tåg befann sig. Man får alltså inte en exakt position utan man vet bara att ett tåg befinner sig inom en viss sträcka, som för övrigt kan sträcka sig 1-500 km lång.

Ja, jämför man med skitiga Indier så har vi en standard som får folk att trilla omkull av häpnad. Men personligen är jag inte alls imponerad.

Ja. Denna spårledningsteknikn må vara gammal. Men i princip felsäker. Blir det ett rälsbrott exempelvis indikeras det direkt i och med att kontakten bryts. Sedan övervakar ATC endast ner till en viss hastighet. Skulle systemet övervaka till 0 skulle tåget aldrig kunna köra långsamt fram mot en röd signal. Vanligast är att gränsen är 40 km/h. På större stationer övervakar ATC ner till 10 km/h.

ATC systemet har gjort att vi inte haft en enda dödsolycka på järnvägen orsakat av fel på infrastrukturen sedan början 1990 talet. Oräknat självmord eller andra Darwin awards som försökt hoppa på tåget i farten.

Jämfört med att köra bil exempelvis, så är järnväg ett bra mycket säkrare transportmedel.

1. Precis, det räcker med att tåget har en enda axel som är hel för att det spårledningen skall kortslutas och indikera tåg på sträckan. Fundera nu på vad sannolikehten är att ett tågs samtliga 40-50 kanske 60 axlar skulle vara av och inte leda ström mellan rälerna... Därför finns det speciella regler för vissa typer av banarbetsfordon som inte har hela axlar som leder ström, "K-fordon" som kräver att man tar ut annat skydd (A-skydd, spärrfärd etc) på sträckan.

2. Nej, 500 km långa spårledningar finns inte, det skulle bli ett för stort spänningsfall, vi pratar om ungefär 5-10 volt (jag minns inte exakt spänning i spårledningarna). Max längd är väl runt 2 km.

Föreslår att du läser på lite om järnvägens säkerhetssystem innan du förgyller tråden. Wikipedia räcker gott som källa.
Förutom kortslutande hjulaxlar måste även axeltrycket överstiga x antal ton för att säkerställa att rälerna kortsluts av tåget. Inget problem med passagerar- o godståg men däremot vissa banarbetsmaskiner är så lätta att det kräver att rälerna kortsluts med kabel på platsen.
Som någon annan skrev i tråden är förvisso detta en gammal teknik, men oerhört säker.

Det där med 500 km menar jag den sektion som bara ett tåg får vistas på. Det kan vara ganska stora avstånd i Norrland.

Varför inte bara kräva att alla lok har gps eller annat radiosystem som talar om dess exakta position?
Då får man veta var tåget faktiskt är istället för att det finns någonstans längst en lång sträcka.

Finns redan. ETCS. Sverige var en av de första i Europa att implementera. Kan använda spårledning, trots att den tekniken tydligen är fullkomligt värdelös enligt vissa...