Att lära sig av andra

Det finns många som lär sig genom att lära sig detaljer av vad andra har sagt.

Vad har dom egentligen lärt sig?
Inget.
Dom återupprepar bara något dom inte själva vet.
Men tror på.


Så hur lär man sig själv?

Man provar på saker själv?

När man levt ett tag brukar man kunna göra kopplingar mellan sådant man har hört folk säga, skriva eller kommunicera, med sådant som händer i vardagen. Det blir en sorts bekräftelse på att det folk säger, skriver eller kommunicerar stämmer.

Det var en märkvärdig och spännande anti-definition av att lära sig. Hur ser den vetenskapliga metoden och integrativ didaktik ut i dessa, dina, sammanhang?

Jag förstår hälften av orden men jag ska försöka.

Om du utför och återupprepar ett experiment utan att att verkligen förstå hur eller varför.
Vad har du lärt dig?
Du har bara tagit en färdig byggsats och byggt den.
Du har lärt dig hur man bygger något som redan finns.
"Gör du såhär så händer detta"

Det roliga i vetenskapen är ju när det inte återupprepas.
Det är ju då vi tar oss någonstans.

Om nån säger "Det här händer" och du bara tror på det utan reflektion och introspektion?

Att lära sig detaljer utan att veta hur dessa detaljer uppkom är som gjort för att bli lurad.

Dock så reflekterar ju och analyserar vi ju aktiviteter och betingelser i vardagen både medvetet och omedvetet. Som någon sa tidigare kopplar ju vi hela tiden saker vi gör med hur det fungerar när vi faktiskt utför dom. När man provat en eller flera gånger kan man då kanske snappat upp mekanismen för hur något fungerar och man förstår därmed konceptet. Ibland förstår vi något mer ingående och ibland inte. Avancerad elektronik är väl i allmänhet något man kanske använder hela tiden men som man aldrig fattar hur det fungerar i egentligen, men konceptuellt kan vi ju förstå flera saker i vardagen genom att bara uppleva själv

En sak jag lärt mig är att om man vet något så funkar det inte att bara säga att man vet något.
Mottagaren måste också förstå vad du vet.

En sanning kan aldrig ges bort.
Den måste själv vara upplevd av mottagaren.

Så istället för att ge svaret så ska man ställa sådana frågor så att mottagaren själv hittar rätt.

Så sluta svara.
Och ställ rätt frågor istället.

Men pedagogiska människor ger ju svar och även uträkningen till svaret om man vill använda matematik som metafor. Många människor som "förstår" även fast dom bara fått svar är ju dom som själva klurat fram uträkningen till svaret, eller beståndsdelarnas betydelse om man så vill

Precis, det är ju oftast väldigt lite hjälp att bara få svaret.
Det är ju frågorna som ledde fram till svaret som verkligen benar ut det.

Jag pratar väl om folk som får svaret och nöjer sig så.
Det blir ett svar by proxy.
Inget själv upplevt svar utan man har helt enkelt bara lärt sig hur ett svar ser ut.

man kan ju gå ut i skogen och bygga en ny stad och tänka fram ett eget språk, eller så blir man läkare och räddar liv, försök förklara ditt mål med denna tråd?

Svår fråga.
Jag vet faktiskt inte.
Jag har inte svaret.
Att ställa fler frågor?

Om en läkare bara tog svaren för givna utan att förstå varför så hoppas jag verkligen att läkaren har en uppdaterad läkarbok skrivna av folk som försökt förstå varför.

Inget själv upplevt svar? Vad vet du om vad andra upplever och har upplevt? Om någon nöjer sig med att få svar från en viss typ av människor så säger ju det ingenting om vad personen sen gör med informationen och hur väl den kan matchas mot ens tidigare erfarenheter.
Det säger heller ingenting i vilken omfattning personen nöjer sig med svaren från andra typer av människor. Jag tror du läser in för mycket i det... antar att du själv fått ett svar från någon som du sen nöjde dig med för att dra dina slutsatser istället för att fråga vidare, och uppleva svaret lite närmare, som du själv förespråkar att man ska göra.

Känner du dig själv alltid inspirerad av att diskutera med alla typer av människor?

Det jag säger är att ta ett svar utan att veta hur svaret blev till är mindre än att även veta vägen fram till det.
Om nån tycker att nå svaret är att få det berättat för sig är vägen att gå så får dom absolut tycka det.
Jag håller inte med.

Jag menar såklart inte att man ska vara så jävla grundlig i sitt alldagliga prat.
Men sånt som vi diskuterar här i formdelen så vore det inte bra att bara ta folk på orden och köra på det.
Filosofi är ju något man i någon mening måste förstå själv och inte bara ta färdiga svar och återupprepa dessa.

Och ja! Jag gör misstag hela tiden.
Och jag försöker förstå varför och hur jag gör dom.