Ni vet kanske vilken typ av person jag talar om. 30-åringen som bara gillar skräpmat och tycker att all riktig mat är vidrig. 25-åringen som enbart kan äta saker som har massa socker i sig och är väldigt osäker inför salta, beska, syrliga eller helt enkelt bara smaker som inte smakar som cheeseburgaren på donken.
Jag har aldrig förstått mig på dessa personer, eller snarare hur det har blivit så.
Jag älskar mat, och visst har jag vissa saker jag inte klarar av som blomkål, men jag skulle säga att 99% av det jag har blivit bjuden på har slunkit ner med glädje. Och även de gånger jag egentligen inte gillat maten så äter jag den ändå utav ren respekt. Sen är jag visserligen uppvuxen med mat då föräldrarna ägde en av Göteborgs kända krogar, men det ska väl knappast vara ett krav för att "växa upp" smakmässigt?
Vad beror denna extrema kräsenhet på? Är det såpass enkelt att personen i fråga ofta har en uppväxt där föräldrarna enbart gav honom pasta med köttfärssås med på tok i för mycket ketchup i, och pizza varje helg?
Bryr mig inte jättemycket kanske, men visst var det trist en nyårsafton när jag bjöd hem en kompis. Jag hade gjort oxfilé med gåslever på och hasselbackspotatis, något som han aldrig smakat innan. Han vägrade ens att prova för att "det såg äckligt ut". Potatisen tyckte han såg skum ut också men den lyckades jag övertala om i alla fall. Personen i fråga var inte 5, utan 24 år gammal
Jag förväntar mig inte att folk ska älska saker som ostron och grejer, men det känns verkligen som att en hel del folk jag träffat ligger på ett barns nivå smakmässigt, speciellt när de inte ens VÅGAR prova för att det SER konstigt ut.
Jag har aldrig förstått mig på dessa personer, eller snarare hur det har blivit så.
Jag älskar mat, och visst har jag vissa saker jag inte klarar av som blomkål, men jag skulle säga att 99% av det jag har blivit bjuden på har slunkit ner med glädje. Och även de gånger jag egentligen inte gillat maten så äter jag den ändå utav ren respekt. Sen är jag visserligen uppvuxen med mat då föräldrarna ägde en av Göteborgs kända krogar, men det ska väl knappast vara ett krav för att "växa upp" smakmässigt?
Vad beror denna extrema kräsenhet på? Är det såpass enkelt att personen i fråga ofta har en uppväxt där föräldrarna enbart gav honom pasta med köttfärssås med på tok i för mycket ketchup i, och pizza varje helg?
Bryr mig inte jättemycket kanske, men visst var det trist en nyårsafton när jag bjöd hem en kompis. Jag hade gjort oxfilé med gåslever på och hasselbackspotatis, något som han aldrig smakat innan. Han vägrade ens att prova för att "det såg äckligt ut". Potatisen tyckte han såg skum ut också men den lyckades jag övertala om i alla fall. Personen i fråga var inte 5, utan 24 år gammal

Jag förväntar mig inte att folk ska älska saker som ostron och grejer, men det känns verkligen som att en hel del folk jag träffat ligger på ett barns nivå smakmässigt, speciellt när de inte ens VÅGAR prova för att det SER konstigt ut.