Initiera en Samsung SSD

Då kommer det nog att gå bra!

Om jag hade varit i dina skor hade jag gått vidare så här:

1. Först gjort en komprimerad heldisk klon-fil (typ 'partclone') av Win7-disken till WD-3TB.
2. Låtit bli att GPT-konvertera Win7 och inte heller kopplat ur den (eller de andra).
3. Bootat från Win10 installationsmedia.
4. I partitionsverktyget först raderat ev existerande partition(er) på installationsdisken, sedan 'skapat ny' och låtit Windows bestämma sig för de dolda, extrapartitionerna.
   Installationspartitionen (Win10-C: ) hade jag begränsat till 111 GB (eller 50% av SSDn. Resten hade jag sparat till nästa OS-installation eller använt senare mha diskmgmt.msc)

Både UEFI och Windows boot-meny bör då bli rätt och funka (även för MBR-Win7).

Några till take-it-or-leave-it synpunkter/tips:
a) Jag vet inte hur "ljud-känslig" du/din rigg är, men med tre HDD finns ju risk att den "sjunger lite", speciellt när de har samma varvtalsspec. (eg 7200). Men många riggar idag, har ju rejäla grafikkorts- och chassifläktar som överröstar såna ljud.

b) Om du 'alltid' har Tre-TB-disken ansluten, så hade jag 'flyttat' pagingfilen från SSD till stora HDDn (Man vill ju egentlingen inte använda 'swapping', men det är bra att ha nån tillgänglig så det inte blir tvärnit om-ifall...) Dessutom sätter jag den alltid till fix storlek så att inte Windows hjälper till att fragmentera mina filsystem.

Den uppenbara sökvägen till denna inställning (som ju alla kan utantill...), hittas på en engelsk Windows Vista,7,8,10 via:
Computer - Properties - Advanced s.s. - Advanced - Performance - Settings - Advanced - Virtual memory - Change - 'NOT Automatically' - Custom size - Initial 8192 - Maxiimum 8192
Och lägg till H:(?) först - Ta bort C: sedan.


Nu höll jag på att glömma det jag fetade ovan: Du "slipper" att ha koll på Disk-per-Diskkanal. UEFI-definitionen tror inte på att såna som du & jag "vill" hålla reda på Boot-Disk-Order på hårdvarunivå, utan via de "namngivna" boot-alternativen. I GPT får det finnas 'obegränsat' antal primära partitioner, men "boot-flaggan" finns ej mer...
En fördel blir att "restart system" går tillbaka rätt, oavsett valt boot-alternativ. Men boot-order kan upplevas "konstig" varje gång man kopplat i eller ur en disk med bootbar partition.

Tack för tipsen!

Jag ska ge lite bakgrund till min konfiguration.

Det är ingen slump att jag valde två SSD och två HD, samtliga på 256 GB. Tanken var att första SSD:n skulle husera Windows 7 och när den tiden kom den andra SSD:n Windows 10. De båda HD skulle användas till backup-kloner till respektive system. Data vill jag separera från OS så det lägger jag i största möjliga mån på 3 GB HD (plus ett antal USB-HD). Det var ungefär ett år sedan jag köpte denna dator.

Kloningen av SSD till HD fungerar bra rent tekniskt, det går utmärkt att starta på klonen och se att allt är som sig bör. Men rent praktiskt är det lite för omständligt, det blir av ungefär var tredje månad i stället för, som tänkt, var tredje dag.

Nåväl, även om denna del inte fungerar optimalt så vill jag nog hålla fast vid ett OS per SSD ett tag till och att portionera på det sätt du föreslår skulle inte mitt arma hjärta klara av, jag är nervöst lagd. Dessutom skulle det vara skönt att lämna MBR bakom sig när jag nu, tack vare dig, förstår vad det är. Jag lever redan tillräckligt i det förgångna som det är.

Så jag tänkte undersöka om det går att göra migrera Windows 7 från en MBR-disk till en GPT-disk. Verktyget jag använder i sådana här sammanhang är Acronis.

Återkommer med rapport när jag kommit till skott.

Ja det där låter väl genomtänkt och riktigt klokt.

Det "sitter i ryggmärgen" på mig med, att även fast jag sett att Windows numera klarar dual-boot mellan versioner, så föredrar jag att hellre hålla dem fullständigt ovetande om varandra, genom att koppla i och ur rätt diskar ur maskinen.

Och just med tanke på kloning(klonings-tiden) så gillar jag att ha lagom storlek på C: Där typ 111 GB är "jättestort" för alla Windows hittills, när man håller lite disciplin på placering av data, \Users och applikationer.

Och dessutom genomför jag 'ofta' den 'omöjliga' kloningen från större till mindre disk, genom att just se till att inte ANVÄNDA mer än vad som behövs.
På det sättet ser jag ochså till att köra mina SSDer så ofta som möjligt fast jag byter OS och versioner (alltför) ofta: Mha Windows utmärkta "Diskhantering"/diskmgmt.msc i stället för "obskyra tredjepartsverktyg", så genomför jag först "Shrink Volume" med målet 5-10GB ledigt på C:. Sedan kopierar jag varenda sektor från diskens början till första bästa 'gamla' HDD som rymmer så många sektorer att hela C: kommit med. Detta som "arkiv" av en installation medan då SSDn tillfälligt kan användas för lab/test eller annan verksamhet.

Och åt andra hållet kan man efter en lagom kort tid för kloning av ett färdigt OS men till en ny större disk, gå in och utföra "Expand Volume" till den storlek man nu fått plats till, på den större disken.

Likaså fungerar det att använda Windows diskspegling, mellan en 'primär' SSD och en HDD, eftersom speglingen är konstruerad att kunna "släpa efter" och alltså inte behöver gå synkront vilket ju skulle "slöa-ner" SSDn. Och spegling börjar jag alltid med en klon/sektoravbildning, så att jag vet att partitionstabell och bootkod också ligger på Disk nr två. (Speglingen sker ju volymvis.)

Med spegling ligger man ju inte dagar/veckor efter på sin "klondisk", men den är ju inte heller "offline-skyddad" mot virus/ransomware, så jag tycker den är bäst lämpad för data-/textintensiva projektperioder, medan vanlig klon är trevligare för typ arkiv-/semesterhantering av Viktig Data.

Att konvertera Win7 MBR till GPT tycker jag du ska göra med DISKPART.EXE när du bootat installationsskivans reparationsverktyg. Så att Microsoft får göra precis som Microsoft tycker att det ska göras.

Jag har botaniserat diverse forum och det verkar som alla metoder att konvertera en systemdisk till GPT är riskabla. Och om jag förstod dig rätt så kan det också uppstå svårigheter att finna Windows 7 installationen när man blandar GPT och MBR.

Har även lyckats ta reda på vilka diskar som är kopplade med vilka SATA-kontakter.

https://minfil.org/G281n5b9bf/AsusChannels.jpg

Jag återvände till den installationsprocess som inledde denna resa, att installera Windows 10 på den SSD 1. Syftet var egentligen att se ordalydelsen i det meddelande som påstod att jag inte kunde installera men denna gång fick jag inte något sådant meddelande. Jag påbörjade installationen men avbröt då jag inte hade någon backup av Windows 7 på disk 0.

Så jag tänkte fråga dig.

Om Windows 7 ligger på disk 0. (Är MBR.)

Och jag installerar Windows 10 på disk 1. (Har återställt denna till MBR.)

Då borde väl det inte uppstå några konflikter, som till exempel att att jag inte kan starta ett av operativsystemen? Och om en sådan konflikt skulle uppstå då är det väl bara att dra ut kabeln till en av diskarna?

Att installera och med dual-boot som resultat kommer med mycket hög sannoliket att gå bra. Men ändå inte tillräckligt hög sannoliket för att man ska hoppa över backup...

Och sedan kan det ev. bli svårt att boota med bara en disk i taget ansluten - Speciellt den som är/blir disk 1. Och kanske timeout/felmeddelande för Win7/disk 0.

Prova!!
Bland det allra första du gör efter att ha bekräftat att bootval finns och båda kan starta och går att logga in på.

Nej, det gick inte. Det verkar ligga till så här.

Om den disk jag vill installera Windows 10 på är MBR så vill inte installationsprogrammet gå vidare.

Om jag jag gör om disken till GPT så går programmet vidare men då hamnar jag ju i den situation jag vill undvika, att blanda GPT och MBR på OS-diskarna.

Börjar misstänka att inställningarna i BIOS angående Boot Devices har något med saken att göra.

https://minfil.org/O28dn4b1ba/LegacyBIOS.jpg

Tillägg:

Gick in i BIOS och såg att den var Inställd på Windows UEFI mode. Alternativet heter Other OS. Om jag ändrar detta kommer det att fungera då?

Det skulle kunna hjälpa dig att installera med MBR på båda diskarna - Men jag är inte säker på att Win10 låter sig bootas/installeras via MBR, är du?

(Jag skulle ha provat Win10-GPT + Win7-MBR också. Funkar det så ökar nog chansen att diskarna går att köra var för sig sedan!)

Tre år senare...

Jag gav upp de tidigare försöken att installera Win10 men nu börjar det bli ont om tid så jag tänkte göra ett nytt försök.

Denna bild ger information om läget: https://imgur.com/a/tzkLvl9

Jag tillåts inte installera Windows för att partitionstypen är GPT!!!! Vilken typ vill de att man ska ha då? Jag trodde MBR var omodernt och dessutom tillåts jag inte att ändra något i diskhanteraren.

Tacksam för råd.

Som bilden visar är din Windows 7-installation av typen MBR (eftersom du inte har en EFI-partition där). Därför är det lämpligt att också Win 10 är MBR.

För att konvertera Win 10-disken till MBR måste du ta bort samtliga partitioner på den och sedan högerklicka där det står "Disk 1" och välja "Konvertera till MBR".

Sedan ska det bara funka.

Tack för svar.

Jag har testat allt möjligt, bland annat clean av disk 1 i diskpart men det nya felmeddelande jag får är:

Det gick inte att installera Windows på den valda platsen. Kontrollera medieenheten. Felkod 0x80300024.

Denna felkod kan betyda flera saker så jag är på väg att ge upp nu.

Ja som SolumFortistEst skriver så ska HELA 'Disk 1' vara fri från partitioner inför installationen.
Nästan alla EFI/BIOSar behöver en omstart - ibland t.o.m en KALLstart - efter att man tagit bort diskpartitioner. Annars får inte det bootade OSet/installationsmediat korrekt information om placeringen av volymer på de anslutna diskarna. Så många (om-)starter av datorn får man ta sig tid till när man installerar på motsträviga diskar.

Mina "tre-år-senare"-kommentarer:
Om/När jag vill köra Win10 så vill jag förstås köra den senaste versionen/uppgraderingen/uppdateringen.
Eftersom det kommer riktigt rejäla uppgraderingar ca två ggr per år som jag därför har svårt att "tima" med mina egna behov och önskemål, så har jag "gett upp" att försöka upprätthålla en fungerande bootmeny mellan Win10 och andra Windowsversioner.
Dvs jag kopplar in andra diskar när jag vill meny-boota flera äldre Win-installationer, men kopplar ur dessa när jag sätter in Win10-diskar som jag vill hålla uppdaterade. (SATA-kontakterna är ganska snälla och PWR-sladdarna får oftast sitta kvar.)

Jag ser också att du har en annan disk med ca 8,4 TB data på, som jag förmodar att du vill ha kvar men inte har någon lättanvänd backupp på.
Den skulle jag personligen ABSOLUT INTE vilja ha inkopplad medan jag om-/nyinstallerar någon Win-verson alls, och inte heller när Win10 sätter igång sin bi-annual build-uppgradering. Bara för att känna mig helt säker på att den diskens partitionstabell och -typ inte blir "automatiskt uppgraderad".

EDIT:
Eftersom du uppenbarligen har tillräckligt intresse och resurser för att investera i bl.a 10TB-diskar, så skulle jag vilja rekommendera dig att ta dig över "virtualiserings-tröskeln". Det är ju det lätta och praktiska sättet att hantera boot-meny-problemet numera.
Jag bollar enkelt mellan ALLA Win-versioner samt de OS jag hellre kör, genom att virtualisera med ProxMox eller QEMU. Även MS Hyper-V funkar helt okej (och ingår i Win8 och senare), men är lite tristare att administrera i hemmamiljö/singel-dator server.