Tjejer som slutat med ppiller? Hur blev det för er sen?

Jag börjar fundera på om inte jag ska ta och se efter mer hormonfria alternativ.

Det är som att jag inte vet hur min "riktiga" personlighet hade varit/utvecklats om jag hade låtit bli hormoner. Det har gått ca 13 år sedan jag började med ppiller. har haft 2 uppehåll där emellan på max 4 månader i stöten.

Eftersom jag började så tidigt(pga en fast relation som höll i sig i 7 år) så har jag ju inte heller någon susning om vem jag varit om jag inte börjat med hormoner.
Första året märkte jag inga problem. Det kom krypandes.
Fick humörsvängningar, depressioner osv. Men eftersom jag hade en förstående partner så arbetade vi igenom alla dessa tillfällen och det var aldrig någon tanke på att sluta för fördelarna vägde ju tyngre än nackdelarna då.

Idag med facit i hand så tänker jag lite tvärtom. Mindre risk att bli gravid, bra - men hormoner som påverkar hjärnan? mindre bra.
Sen att jag "gått på hormoner" i 13 år känns lite skrämmande på något sätt. Hade jag varit såhär blödig, känslig, humörsvängig om jag aldrig börjat? E

Jag måste ju testa och se vem jag "egentligen" är känner jag!

Jag har alltid tänkt "ppiller som komplement till kondomer" då jag inte vill bli gravid.
Det vill jag inte nu heller. Så andra, hormonfria alternativ är kanske på sin plats!
En kondom kan spricka osv.

Så nu undrar jag:

Hur var det för dig när du slutade? blev det jobbigt? Lättare? hur mådde du?
Biverkningar?

Någon som slutat och kan reflektera över hur det kändes månader, år efter du slutat?

Jag t.ex. har märkt att sexlusten ökar markant, men då bara slutat korta perioder, någon större förändring i övrigt har jag inte märkt.

Det jag läst om är att man går upp i vikt när man slutar. Men bör inte kost/träning kunna hindra detta? Det kan ju inte vara som att kroppen bara lägger på sig kilon om man inte äter så att man gör det? eller?

Det är väldigt individuellt hur man reagerar.

Du verkar överdriva effekterna av ppiller.

Jag har en kompis som gått upp 10 kg efter p-piller och som har drabbats av ständig ångest och nu depression. Säger bara: undvik skiten p-piller.

Skaffa spiral eller kör på kondom. P-piller kan dessutom leda till blodpropp. Känner också någon som var nära att dö i sviterna av p-piller då hennes läkare upptäckte tre blodproppar trots att hon inte hade någon ökad risk enligt dem.

Kanske lät det aningen överdrivet på grund utav sättet jag uttryckte mig på.

Det har såklart inte varit endast pillren som gjort mig deprimerad - men just att det kanske gett ett påslag på stress, ångest och depressiva tankar än om man hade varit med om samma sak - fast hormon fri. Dvs mindre känslig för yttre påverkan om man haft balans hormonellt.
Jag menar inte att jag aldrig skulle må dåligt om jag aldrig börjat med pillren - men kanske hade man hanterat svårigheter med mer rationalitet än känslostyrning om man var utan.

Nåväl.
Har googlat lite och hittat fler som säger att de har mått bättre utan på många sätt. Att p-pillren gjorde dem depressiva.

Så jag ska ta och testa i ett år utan sen får jag väl återkomma :P

Jag slutade med minipiller ett halvår innan jag blev gravid. Så det tog cirka sex månader innan kroppen med säkerhet började fungera som den skulle. Mensen började bli regelbunden ganska direkt dock, det tog bara någon månad. För övrigt, fysatan vad ont mens gör utan minipiller (det var därför jag åt dem när jag var 13-26). Jag blir helt förlamad av smärtan under första dagen.

Jag har aldrig varit en särskilt känslig person och märkte ingen skillnad på mitt humör. Ingen viktskillnad.

Jag tror det är olika från person till person. Jag gick i samma tankegångar som du och tänkte att "Fan, jag kanske kommer bli gladare, mindre lipig, inte vara lika svängig i humöret om jag slutar med mina p-piller!" För min del fick jag bara inse fakta - this is who I am, å mina "brister" berodde inte på några p-pillerna Gick varken upp eller ner i vikt när jag slutade, respektive började igen. Sexlusten är den samma så nix, för min del ingen förändring! Anser dock inte att det skadar att testa om man misstänker att hormonerna kan spöka.