Citat:
hur kan man inte hata en drog som amfetamin?
att nånting kan ta en så högt och så långt för att sedan ta en så lågt, det är helt otroligt egentligen..
att nånting kan tända ett ljus som växer sig starkare för att sedan släckas och göra mörkret om möjligt ännu kompaktare..
finns det nåt bättre än när hela kroppen sprakar som om man fått starkström genom sig, nackhåren i det närmaste reser sig och rysningarna avlöser varandra?
finns det nåt värre än när kroppen har gett upp och hjärnan för länge sedan har slutat fungera, när man helst vill dö men inte ens kan somna?
finns det nåt roligare än att sitta med sina vänner och hoppa från ämne till ämne, att komma de nära ännu närmare och få veta saker som man inte hade någon aning om?
finns det nåt tråkigare än när orden har tagit slut, allt intressant man har pratat om har försvunnit och man kan knappt komma ihåg vad man precis sa?
finns det nåt skönare att än knulla som kaniner i timmar med en likasinnad, att timme efter timme pröva saker, platser och ställningar som man i vissa fall knappt fantiserat om?
finns det nåt oskönare än att ligga i sängen, sönderknullad, uttorkad och svettig utan ork att ta sig till duschen med vetskapen om att det aldrig kan bli så här när man är nykter?
hur kan man inte älska en drog som amfetamin?
att nånting kan ta en så högt och så långt för att sedan ta en så lågt, det är helt otroligt egentligen..
att nånting kan tända ett ljus som växer sig starkare för att sedan släckas och göra mörkret om möjligt ännu kompaktare..
finns det nåt bättre än när hela kroppen sprakar som om man fått starkström genom sig, nackhåren i det närmaste reser sig och rysningarna avlöser varandra?
finns det nåt värre än när kroppen har gett upp och hjärnan för länge sedan har slutat fungera, när man helst vill dö men inte ens kan somna?
finns det nåt roligare än att sitta med sina vänner och hoppa från ämne till ämne, att komma de nära ännu närmare och få veta saker som man inte hade någon aning om?
finns det nåt tråkigare än när orden har tagit slut, allt intressant man har pratat om har försvunnit och man kan knappt komma ihåg vad man precis sa?
finns det nåt skönare att än knulla som kaniner i timmar med en likasinnad, att timme efter timme pröva saker, platser och ställningar som man i vissa fall knappt fantiserat om?
finns det nåt oskönare än att ligga i sängen, sönderknullad, uttorkad och svettig utan ork att ta sig till duschen med vetskapen om att det aldrig kan bli så här när man är nykter?
hur kan man inte älska en drog som amfetamin?
Så sant, så sant
