Citat:
Ursprungligen postat av
MrBulldogg
Hela förloppet kryllar av motsägelser och rent bizarra inslag.
1. Kan någon med insyn bekräfta eller dementera vad Avpixlat skriver?
2. Var de tre riktiga poliser?
3. Om det faktiskt rör sig om äkta poliser, vad innebär detta för samhällsutvecklingen?
2. Om inte Avpixlat ljuger rakt av, så förstod jag det som att det bekräftades att det finns ett ärende, vilket i sin tur talar för att det var poliser.
3. Nu har ju betydligt märkligare saker skett i Sverige under flera årtionden, eftersom Sverige inte är en rättsstat. T.ex. liknande beslagtagningar med hysch-hysch och till synes under direkt ministerstyre, som t.ex. razzian mot Pirate Bay direkt efter att justitieministern Bodström hade haft möte om fildelningsproblematiken med en rad tunga representanter för amerikanska nöjesindustrin, där inte enbart hårddiskarna beslagtogs (de går att kopiera, så man behöver inte ens beslagta dem), utan även alla datorer till datorskärmar (rimligtvis behöver inte datorskärmar beslagtas, eftersom de rimligtvis inte innehåller några filer). Allt detta åtföljt av vaga och skiftande förklaringar till razzian, var av många inte ens begripliga (som t.ex. att det skulle spridas barnporr via Pirate Bay, vilket det lär inte ha gjort i lika hög grad som t.ex. genom Google, men ingen har gjort någon razzia mot dem). Det gavs aldrig någon förklaring till vilket brott Pirate Bay skulle ha varit misstänkt för, samt beslagtagningen av alla deras saker, som t.ex. datorskärmar, utan att det kan ha funnits några som helst utredningsmässiga skäl till det, pekade onekligen på att man helt enkelt ville stänga ned verksamheten utan att behöva varken ange brottsmisstanke och än mindre starta någon rättsprocess.
Andra utomrättsliga ageranden har varit allt från att en justitieminister fick en av SD:s hemsidor nedstängd genom att låta SÄPO pressa webhotellet, trots att hemsidan inte innehöll något olagligt och ingen rättslig process hade skett, till att polisen har pressat internetleverantörer att inte låta sina kunder ha tillgång till en lång rad internetsidor (med hot om att det annars kan bli frågan om lagstiftning med ännu mer genomgripande konsekvenser).
Även den generella tendensen vi ser i svensk maktutövningen, t.ex. den generella tendensen att dokumentation magiskt försvinner när det finns en risk för granskning (allt från t.ex. dokumentation i Palmemordet till de s.k. "tsunamibanden") och man inte har hunnit hemligstämpla allt, till att man sedan hemligstämplar i en omfattning som saknar motsvarighet i något annat land som går under beteckningen demokrati. Ett bra exempel är t.ex. de helt motsägelsefulla påståendena från åklagaren i polischef Göran Lindberg-fallet (för övrigt en av Bodströms vänner och politiska skyddslingar), där högt uppsatta personer påstods finnas med i listan över torskar, för att åklagaren sedan påstod att det inte alls fanns det och "slasken" (det som inte tas med i FUP) blev utan några förklaringar hemligstämplat.
Ovanpå det har vi så klart alla de närmast världsunika svenska rättsfallen, som tack vare att all rättsskipning är politiskt detaljstyrt, med politiskt tillsatta åklagare, jurister och nämndemän, resulterar i spektakulära fall som Quick-fallet eller Assange-fallet. I många av dessa fall har man agerat på ett sätt som faktiskt inte ens är vanligt i andra länder som helt saknar både demokrati och rättsstatsordning.
Och jag behöver väl inte ens gå in på den delen av svensk rättskipning som är helt godtycklig och där folk döms i första hand utifrån sina personliga egenskaper istället för att de skulle ha gjort något specifikt? Som t.ex. HMF-lagstiftningen, som inte leder till åtal när t.ex. icke-vita hetsar om folkmord på vita, men där vita som inte tillhör det svenska etablissemanget kan åtalas i praktiken för närmast vad som helst, utan att det har ens minsta koppling till varken hets eller någon folkgrupp? Notera att den rasistiska tillämpningen inte överhuvudtaget går att finna i lagtexten, men med politiskt tillsatta åklagare tillämpas den ändå till 100% utifrån makthavarnas rasideologiska intentioner.
Det är trots allt inte förvånande att det inte finns någon rättssäkerhet i Sverige, när man inte har någon maktuppdelningen mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten, när det inte finns en konstitution som garanterar medborgarna grundläggande medborgerliga rättigheter och det inte heller finns någon författningsdomstol. Trots allt är det just för rättssäkerheten som man har allt detta i nästan alla länder i Europa och Västvärlden.