• 1
  • 2
2016-04-02, 01:43
  #1
Medlem
Sweeper80s avatar
En sak slog mig här inatt: jag längtar till döden.

Jag har inga självmordsplaner, eller självmordstankar - verkligen inte. Men, ni vet hur man riktigt gick och längtade till sommarlovet, när man gick i skolan?

Så mycket längtar jag till den dag som jag dör - när det nu blir. Det här citatet:

“Death must be so beautiful. To lie in the soft brown earth, with the grasses waving above one's head, and listen to silence. To have no yesterday, and no tomorrow. To forget time, to forgive life, to be at peace.”

gjorde att det verkligen - mer än någonsin - är så att jag verkligen gör det; längtar till döden. Är det någon mer som gör det?

Är det här okej? Eller jävligt skadat, enbart? Eller är det både okej och skadat? Är det någon mer som känner som jag?
__________________
Senast redigerad av Sweeper80 2016-04-02 kl. 01:45.
Citera
2016-04-02, 01:46
  #2
Medlem
Så länge man inte sitter och är besatt av tankarna så är det helt normalt. Ganska skön känsla att man kan skita i precis allt och bara göra slut på eländet på några minuter, det ger en känsla av kontroll.

Däremot om man blir besatt av tankarna så blir det en ångestspiral som gör mer skada än nytta.
Citera
2016-04-02, 01:54
  #3
Bannlyst
längtar efter döden gör jag inte , men har inget i mot den när den väl dyker upp och det är dags för avslut vet att det blir lugnt och skönt när det händer ... skulle inte klara av att avsluta allt själv då jag verkligen har en stark livsgnista och njuter av livet ofta
Citera
2016-04-02, 03:05
  #4
Medlem
falconer8s avatar
Förstår din känsla..... Har ingenting emot döden, bara den inte blir lång och utdragen så är det lugnt! Fast inte ännu på en 40-50 behöver den infinna sig! Hör du det liemannen?
Citera
2016-04-02, 03:53
  #5
Medlem
Jag önskar inte att jag ska dö. Jag önskar inte heller evigt liv.

För tillfället så känner jag inte att jag har nån större lust att dö, har nämligen fått några nya livsmål Men jag har accepterat att jag kommer dö och är faktiskt nyfiken på "Hur det kommer kännas". Vissa skulle göra vad som helst för att leva längre, och jag kanske också kommer göra det när dagen väl kommer, men just nu så skulle jag inte säga nej om någon höll en pistol mot huvudet och frågade om jag ville dö.
Citera
2016-04-02, 06:35
  #6
Medlem
cacas avatar
Är väl upp till var och en om man längtar till döden, så helt ok för mig!
Nu längtar jag efter mala lite kaffebönor, ska nog göra det också.....
Citera
2016-04-02, 10:48
  #7
Medlem
Cincaids avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sweeper80
En sak slog mig här inatt: jag längtar till döden.

Jag har inga självmordsplaner, eller självmordstankar - verkligen inte. Men, ni vet hur man riktigt gick och längtade till sommarlovet, när man gick i skolan?

Så mycket längtar jag till den dag som jag dör - när det nu blir. Det här citatet:

“Death must be so beautiful. To lie in the soft brown earth, with the grasses waving above one's head, and listen to silence. To have no yesterday, and no tomorrow. To forget time, to forgive life, to be at peace.”

gjorde att det verkligen - mer än någonsin - är så att jag verkligen gör det; längtar till döden. Är det någon mer som gör det?

Är det här okej? Eller jävligt skadat, enbart? Eller är det både okej och skadat? Är det någon mer som känner som jag?

Om man inte trivs med sitt liv så är det nog ingen ovanlig tanke. Lite "skönt att skiten e över"
Citera
2016-04-02, 12:26
  #8
Medlem
Densomsas avatar
Man får väl tycka och tänka som man vill. Vem avgör vad som är okej?
Citera
2016-04-02, 16:05
  #9
Citat:
Ursprungligen postat av Sweeper80
En sak slog mig här inatt: jag längtar till döden.

Jag har inga självmordsplaner, eller självmordstankar - verkligen inte. Men, ni vet hur man riktigt gick och längtade till sommarlovet, när man gick i skolan?

Så mycket längtar jag till den dag som jag dör - när det nu blir. Det här citatet:

“Death must be so beautiful. To lie in the soft brown earth, with the grasses waving above one's head, and listen to silence. To have no yesterday, and no tomorrow. To forget time, to forgive life, to be at peace.”

gjorde att det verkligen - mer än någonsin - är så att jag verkligen gör det; längtar till döden. Är det någon mer som gör det?

Är det här okej? Eller jävligt skadat, enbart? Eller är det både okej och skadat? Är det någon mer som känner som jag?

Helt okej enligt mig ( konstigt va?;P) tycker det enbart är hälsosamt. Det är ju idioti att lura sig själv att man kan leva för alltid. Döden är någon form av befrielse. Det är endast dödsögonblicket som är oroande inte själva döden. Efter döden finns inget, du har enbart slutat existera
Citera
2016-04-02, 17:16
  #10
Medlem
Sweeper80s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Captinhero
Helt okej enligt mig ( konstigt va?;P) tycker det enbart är hälsosamt. Det är ju idioti att lura sig själv att man kan leva för alltid. Döden är någon form av befrielse. Det är endast dödsögonblicket som är oroande inte själva döden. Efter döden finns inget, du har enbart slutat existera

Jag väntade på när Du skulle svara i den här tråden!
Citera
2016-04-02, 17:22
  #11
Citat:
Ursprungligen postat av Sweeper80
Jag väntade på när Du skulle svara i den här tråden!

oväntat va? haha kändes ju som rätt tråd för mig
Citera
2016-04-02, 17:29
  #12
Medlem
Sweeper80s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Captinhero
oväntat va? haha kändes ju som rätt tråd för mig

Hahahahaaaa! Ja! Tänk dig och mig, filosofera över livet med cognac och ciggar... Folk skulle fan bli mörkrädda! Undrar om det blir någon cynism över till resten av befolkningen! Hahaha!
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in