JAS-39 Gripen

En snabb överslagsräkning där jag tog med några enkla mått utom vikten gav att F16 är 12% snabbare än Gripen.

Gick på förhållandet i vingspann och kvadrerade det för att få relationen mellan planens frontareor. Den blev 1,25 till nackdel för F16. Tog sedan relationen mellan planens motorstyrkor och delade med dessa 1,25. Det resultatet drog jag roten ur för att få relationen mellan toppfarterna - den blev då 1,12.

Men sedan är ju F16 nästan två ton tyngre också, hur mycket av motorns dragkraft går åt för att kompensera för det? Jag får dock en känsla av att planen är jämförbara vad gäller toppfarten. Det är runt Mach2 på båda. SAABs uppgivna siffra är inte orimlig.

F16 A http://i4.photobucket.com/albums/y120/Aeroweanie/f16maneuver.jpg
F16 C http://forum.keypublishing.com/attachment.php?attachmentid=217655&d=1371379274

Vi ser att F16 A toppar runt m 2,05 medan F16 C toppar på typ samma.

Saxat från http://forum.keypublishing.com/showthread.php?123370-F-35-Debate-thread-(2)&p=2035684#post2035684

Men det känns som om denna diskussion hör hemma här: (FB) Stora tråden om aerodynamik för stridsflyg

Dragkraft/viktration är inte så himla viktig för toppfarten mer än vid låg höjd. Det viktigaste är hur fort avgaserna och den insugna luften kan skickas iväg bakåt.

Som exempel klarar ju MiG 25 mach 2,8 trots att dragkraft/viktration endast är 0,41
http://forum.keypublishing.com/attachment.php?attachmentid=164208&d=1217520140

För exakt toppfart så verkar F16 klara hela 2236km/h och Gripen C 2204km/h förutsatt att mitt ögonmått på grafen för F16 stämmer. Gripen skulle på grafen hamna på mach 2,02.

Dragkraften måste ändå vara beroende av hur fort avgaserna skickas bakåt, dessutom bör mängden avgaser även vara avgörande.

Det är helt enkelt reaktionsdrift, som det heter. Massflödet bakåt multiplicerat med dess hastighet ger en kraft som motorn utvecklar bakåt. Som alla krafter har även denna en reaktionskraft. Denna reaktionskraft balanserar ut motorkraften bakåt och utnyttjas för att driva planet framåt.

Jo, men dragkraften måste beräknas av massan och hastigheten på flödet.

Vad som även är mycket viktigt i högre hastigheter är som redan nämnts luftmotståndet, nu vet jag ej skillnaden mellan Gripen och F16 men rent spontant skulle jag tippa att Gripen har lägre luftmotstånd.

Om man tittar på motorn så har jetmotorer en hastighet i gasströmmen före utblåset på ca mach 1. För att få upp hastigheten på gaserna så använder man ett utblås som fungerar som en reglerbar tratt. När den är fullt öppen så har planet en maxhastighet på strax under ljudhastigheten. Detta läge används främst vid starter.

Toppfarten bestäms bl.a av vilken minimal öppningsstorlek man kan ha på utblåset dvs vilken gashastighet som är möjlig att uppnå. Men trycket får inte heller bli för högt i motorn före utblåset så det går inte att ha hur litet utblås som helst. Det innebär att en motor som är väldigt stark i lägre hastigheter och lätt kan få planet att flyga i mach 1.4 kanske inte alls har samma möjligheter att få planet att flyga i mach 2.0

Gripen är ju mindre och lättare så om man man inte har gjort en jättemiss i konstruktionen så måste ju Gripen ha lägre luftmotstånd...

Jetmotorer fungerar som jättedammsugare dvs suger in luft i motorn och luftmotståndet beror också till stor del på hur mycket luft man leder in i motorn istället för att komprimeras mot skrovet. F-16 har ett enda insug som till en del suger in luft som inte påverkar luftmotståndet, medan t.ex. Gripen drar in luft som annars träffar vingroten och flygkroppen.

På t.ex. F-16 med extra "conformal tanks" så ger de mer luftmotstånd, men t.ex. Gripen E som är utbyggd på ungefär samma plats så är luftmotståndet mindre eftersom luften försvinner in i motorn.

Man kan ju jämföra olika plan rakt framifrån och jämföra luftintagens placering och de frontytor som leder till högt luftmotstånd.

Man kan tycka att F16 är lite som en amerikanare (bil). Man tar till rejält i konstruktionen och för att sedan få tillräckliga prestanda så sätter man i en jättemotor. Förbrukningen av drivmedel mm är inte så intressant.

Kort fråga?

Även om det är fasta intag (luftströmmens hastighet in i motorn är väl problemet!?) så kan man väl låta luften blöda genom ventilation förbi motorn för att få ner hastigheten till underljudshatighet på inkommande luft!?

Det är väl så som t.ex. SR71ans motorer funkar i olika hastigheter och lägen. Den blev ju i princip en ramjet när hastigheten går över mach2. Det var väl bara ca 10% som går genom själva kompressor/turbin!?

Så...har jag fått det om bakfoten eller!?

Så funkar F/A 18 också. Som har samma motor som Gripen. Luftintagen på Gripen och Superhornet ser faktiskt ganska lika ut - om hajgap vid sidorna och en liten bit ut från kroppen.

Det kan vara så att Gripen och Superhornet delar hela "drivlinan" med luftintag, plenum framför motorn och så då motorn förstås.

SR71 var väl ganska stort? Kan väl tänka mig att i princip hela planet fylldes med bränsle för att få någon räckvidd med de motorerna.