Citat:
Ursprungligen postat av
Eerieye
Då kände Raeder nog inte till fakta. Tyskarna hade först avtal med Sovjet och sedan satte man sig på franska malmfält. Ham trodde nog samma som Churchill plus att han lobbade för ett angrepp mot Norge.
Låt mig komplettera lite. Britterna kände inte till alla Tysklands avtal med Sovjetunionen och alltså inte heller det hemliga avtal som reglerade strategiska råvaror. Sovjetunionen hade förbundit sig, i händelse av blockad av tysk import, att leverera olika slags malmer, järnskrot samt att agera bulvan vid inköp på världsmarknaden.
Britterna planerade därför att ta över de svenska malmfälten i tron att detta skulle skada Tyskland. Men det hade det inte gjort, dels p g a ovannämnda avtal samt dels för att Tyskland redan förberedde ett angrepp med åtföljande ockupation av järngruvor i Belgien och Frankrike. Jag tror faktiskt att ett exportstopp av sågade trävaror hade skadat Tyskland mer än ett malmexportstopp.
Siffran 16% föresvävar mig. Det är den procentandel av den tyska stålproduktionen som hade svensk malm som råvara. Tyskland köpte alltså gärna svensk malm, men det var för att den var av bra kvalitet och därför krävde mindre resurser vid förädlingen till stål. Men beroende? Nej, Tyskland hade löst det ändå.
I sammanhanget kan nämnas att Winston Churchill var marinminister unde Första världskriget. Den svenska malmexporten var då en rejäl nagel i ögat på den gode Winston. Han skickade då bl a in ubåtar i Östersjön för att anfalla malmbåtar. Den frustrationen hängde kvar fram tills han insåg att Tyskland hade andra leverantörer av järnmalm.
Men nu släpper vi det, för det glider utanför topic för tråden.