Gift och familj... men inga vänner, vanligt?

Gift sen några år och känner igen situationen, fast inte för mig själv utan min man.

Jag har många vänner och umgås i regel med vänner iaf någon/några gånger i veckan och håller bra kontakt via telefon och sociala medier.

Min man träffar sina fåtalet vänner någon gång om året eller ännu mer sällan. Han menar att han inte har något behov och känner att jobbet är tillräckligt socialt.

I början av vårt förhållande undrade jag inte om det blev ensamt, men alla har ju olika behov av socialt umgänge helt enkelt.

Intressant tema. Män uppvisar ganska olika beteende när de bildat familj, beroende på hur relationen till hustrun ser ut. Ju starkare mannens position i familjen, desto friare är han utåt på gott och ont. Å ena sidan kan han umgås med gamla kompisar på ett normalt sätt, å andra sidan finns risk för vänsterprassel. Hårt hållna män blir däremot snöpta, med fallande testosteronhalt, vilket troligen evolutionistiskt gynnar familjesammanhållningen och samhällslugnet. Umgänget blir mest med andra par. Kvinnorna i dessa relationer ser ofta snett på att mannan umgås med singelmän (vilket ju i förlängningen riskerar att leda till möten med andra kvinnor).

Det kan diskuteras vad som i ett längre evolutionistiskt perspektiv är det "normala". Om vi utgår ifrån att de starkaste naturkrafter som finns är dels mannens sexualdrift och dels kvinnans modersinstinkter, så får man väl säga att det monogama samhället är ett matriarkat, dvs gynnar kvinnor. Härav följer att män blir mer socialt förändrade än kvinnor i samband med parbildning.

För min del så träffade jag väldigt få vänner innan jag och min dåvarande sambo fick barn, när sedan barnet föddes så blev kontakten med vänner obefintlig. Det gick ett par år där det var jobb, barn, sova som gällde och jag träffade aldrig några vänner. Nu är jag inte längre tillsammans med sambon och dessutom utan vänner.

Det enda sociala jag upplever nu för tiden är på jobbet eller med min bror (som väl kan ses som en vän) och det känns sådär. Det är så jävla lätt att tänka på att man har barn och familj att tänka på när det är nytt, men sen då? Vårda relationen till era vänner vare sig de eller ni har barn eller ej.

Det verkar inte vara helt ovanligt att kompisar som skaffar familj (partner och barn) slutar umgås med en. Varför vet jag inte riktigt, men jag antar att det är för att de känner att de inte riktigt har tid för att ses, vilket egentligen är ganska konstigt. Istället så verkar det som att de föredrar att umgås med andra par som själva har barn. Jag har vissa vänner som jag inte har sett på mer än ett år nu, och då växte vi ändå upp med varandra och vi umgicks då ganska ofta.

Det är inte normalt.

Tvärtom, de falska är dom som försvinner iväg med tjejen i flera år och sen kommer tillbaka och undrar vart alla vänner tog vägen. Det är det som även håller på att hända i min umgängeskrets.
Sörjer vissa av dem redan.

Barn är alltså inte ens med i bilden i mitt fall, då hade jag kanske förstått det lite bättre fast ändå inte.

Många goa gubbar som har blivit förstörda av kvinnor.

Logiskt och rätt, tyvärr passar jag själv in i beskrivningen
Det är svårt att vara en tänkare i en social värld.

Då är det snarare ditt beteende än att du saknar vänner skulle jag gissa.

De flesta människor klarar bara av att ha riktigt vänrelation med kanske upp till 5-6 personer. Jag tror att många, speciellt män hittar dessa relationer främst inom jobbet.

Problemet är bara att när man vistas i samma rum av någon annan anledning så är det svårt att se det inte är äkta vänskap. Slutar man på jobbet så försvinner vännerna väldigt fort. Kontakten bevaras inte.

det kan gå riktigt illa med män utan vänner när förhållandet spricker och ensamheten blir total

Hah, stämmer rätt bra faktiskt. Skor som fan och massa kläder hela tiden ska man betala för.
Men det är mysigt att ha familj även om det är svårt att orka med vänner.

Jag tänker att det är nåt fel på människor som bara klipper banden så där. Helst idag när det är så enkelt att hålla kontakt via telefon, sms, chatt o email. Eller så var man helt enkelt inte riktiga vänner.
Jag bor utomlands, gift utan barn. Jag har 6 nära vänner (ingen i samma land som jag) som jag kommunicerar med regelbundet och även ses flera ggr per år. Att flera har barn har inte ändrat nåt.
Som sagt, man var nog inte så nära varann om man glider isär så lätt.

Sluta spendera 99% av all vaken tid med att ta hand om barnen. Skaffa en riktig hobby, att ta hand om barnen/familjen inte är en hobby utan jobb. Det är därför ni inte har vänner, familjen ersatte vänner istället