• 26 301 online
  • 1 172 362 medlemmar
  • 60 451 670 inlägg
  • 1
  • 2
2015-12-22, 23:33
  #1
Medlem
Mellyzs avatar
Till dig som är ensam och ledsen.

Jag skriver detta brev till dig som ensam och ledsen och känner att livet är inte vad det borde vara. Jag förstår hur du känner dig, du skall veta att du är inte ensam. Om du bara visste hur många som känner likadant som dig. Under ytan finns det många ensamma människor. Vi ser alla olika ut, lever i olika delar av världen och lever i olika samhällsklasser. Alla bär vi på något inombords som kanske ingen annan vet om. Egentligen är vi som människor ganska odefinerade- mystiska och hemlighetsfulla. Ibland vill vi inte berätta vad som tynger oss för att vi skäms eller vågar inte berätta.


Den person du möter på gatan på stan mår kanske precis som du, men vi förstår det aldrig, det syns inte utanpå. En individ kan känna sig ensam och deprimerad, bara omständigheterna ändras ibland. Du kanske är singel och känner dig ensam, du kanske inte har några nära vänner, svårt med ekonomin, svårt med självkänslan, svårt i ett förhållande där du egentligen inte är lycklig, du kanske har svårt att få arbete, är sjuk eller tappat livslusten då du helt enkelt är vilsen. 15, 25, 45, 75, år - det spelar ingen roll. Alla kan lida av depression. Fattig, rik, - alla kan lida av depression.

Varför föddes jag?

Vem är jag?

" Vad är det meningen att jag skall göra med mig själv och mitt liv egentligen"
?

Detta är frågor vi ställer oss i livet. En del finner svaren tidigt eller som äldre- en del aldrig.

Har du någonsin haft en inre känsla som du inte kan få bort? Något du vill göra, men som du aldrig gjort? Hur du än ignorerar det, hörs det tydligare och tydligare? en inre längtan och vilja som inte försvinner genom åren? Det kan vara att skapa, lära, nå ut till andra.


Min inre röst kom till mig redan som 5 åring. När andra lekte på dagis , skrev jag sagor. Genom åren fick jag höra från lärare att jag borde bli författare, sätta ord på papper och ge ut till andra. Jag är maskrosbarn och alltid haft talang för att skriva och nå ut till andra. Jag har inte lyssnat , utan ignorerat men längtan att skriva har funnits där ända sedan dagis. Jag tänker på det ständigt när jag sitter på mitt arbete och känner vad jag egentligen vill göra. Detta är vad jag föddes för, att skriva, berätta och nå ut till människor. Längtan ligger där under ytan år efter år efter år och stillar sig bara när jag faktiskt gör det jag skapades för.

Vad är din uppgift i livet? Det är inte att bli rik, skaffa en bra karriär, eller leva i lyx. Det är ytligheter..

Vad vill din själ göra?

Vad säger ditt hjärta till dig att göra?

Vad mår jag bra av?

Vad vill jag ha och inte ha i mitt liv?

Vad behöver jag?

När du kan se inåt dig själv, vara medveten om vad själen vill ha och behöver, då har du funnit meningen med livet. Livet är ett ständigt sökande och den dagen du finner total ro i dig själv, då har du funnit meningen med livet.. Att genom livets prövningar kunna återhämta sig och förstå och dra lärdom av saker som händer i ditt liv.


När du går igenom en park nästa sommar och lägger märke och stannar upp till blommornas färger, hur gräsmattan doftar, hur fint fåglarna sjunger, och inte bara går igenom parken pga stress och ansvar, då är du en bit på väg. Då är du medveten HÄR OCH NU.
När uppskattade du något senast?Lägger du märke till hur gott mat smakar? Känner du njutning i ett varmt täcke när du fryser? Känner du dig älskad när du ser ditt fina jag i din spegel? Är du stolt över vem du är, trots brister? Lever du för din egen skull?


Du har inget att bevisa för någon annan, du är tillräcklig bara genom att du föddes.
Så i din ensamhet, i din ledsenhet, har du sökt dig inåt och känt vad din själ vill att du ska göra.? Var inte arg på dina tankar eller känslor, prata med dem, säg åt dem att du inte vill ha dem där, säg åt dem att försvinna. Säg åt dem att du inte har tid för dem, och gör sådant du älskar att göra. Försök lära dig att det är "bara " dina tankar som vill jävlas med dig och att de vill förstöra för dig. Lär känna dig själv, vem du är på riktigt, inte vad andra vill att du ska vara.
Du är viktigast i ditt liv. Läs böcker, meditera, lev i nuet, skriv uppskattningsdagbok, lev här och nu, var snäll mot dig själv och förstå att livet ibland är väldigt svårt och fruktansvärt jobbigt.
Jag hoppas detta brev hjälper er som mår dåligt (sett många länkar här om det och ville hjälpa er alla men kan inte besvara er alla tyvärr)

Du är inte ensam, det är du aldrig. Om saker och ting blir för jobbigt, berätta för någon. Håll inte allt inom dig själv, be om hjälp, be om råd och stöd. Prata och ring någon. Du kan få hjälp och du kommer må bättre, även om du inte tror det.

God jul och ta hand om dig.
__________________
Senast redigerad av Mellyz 2015-12-22 kl. 23:43.
Citera
2015-12-23, 03:01
  #2
Medlem
Bästa jag läst på länge.
Citera
2015-12-23, 10:16
  #3
Medlem
Gunnilas-bulles avatar
Tummen upp och hatten av.
Citera
2015-12-23, 10:52
  #4
Medlem
Frixys avatar
Insåg just att Flashback inte har någon kärleks-smiley! Admin?

<3
Citera
2015-12-23, 16:12
  #5
Medlem
Overklighetss avatar
Tack, och god jul på dig också.
Citera
2015-12-23, 19:57
  #6
Medlem
Blev tårögd God Jul!
Citera
2015-12-24, 06:47
  #7
Avstängd
Ett av de bättre trådstartarna jag har läst på FB iaf.
Citera
2015-12-24, 07:10
  #8
Medlem
Ibland räcker det med att få läsa en sån här text för att folk som mår dåligt ska få en ljusglimt i vardagen, mycket mycket bra skrivet.
Citera
2015-12-24, 08:26
  #9
Medlem
vackrafels avatar
Oj, tack!

Fick en och vakna upp ordentligt.

God jul och fortsätt skriva!
Citera
2015-12-24, 13:00
  #10
Medlem
Yppsilons avatar
Tack å god jul på er alla.

Ps. Sluta aldrig skriva din jävel! 😢😇
Citera
2015-12-31, 13:24
  #11
Medlem
Tack <3
Citera
2015-12-31, 15:43
  #12
Medlem
Iwannakissrihannas avatar
Det är oerhört fint skrivet.
Citera
  • 1
  • 2