Det är tröttsamt med alla som tycker och tror att bilar som är >10 år, har gått långt eller har synlig rost per automatik är problembilar som kommer att rasa ihop efter nästa gathörn och listan på nödvändiga reparationer fyller ett A4 år efter år...
Jag känner folk som har, ska vi kalla det, "låg servicegrad" av sina fordon och som på sin höjd kan fylla på olja, skifta hjul eller byta en glödlampa, några större operationer än så är det inte tal om.
Ändå så forslar dom sig i billiga fordon, året om och utan större problem. Inga haverier eller annat. Tur? Tja, kanske, till viss del. Men det är nog inte hela sanningen.
Vet en som knappt ens kollat lufttrycket på 5 år i sin gamla Toyota, han bara kör den genom besiktningen och den rullar igenom utan anmärkning år efter år...
Om vi återgår till rubriken så är det så att det är billigast att äga en liten, äldre och någorlunda väl omhändertagen japan och här är det statistiken som talar sitt tydliga språk, dessa bilar
har helt enkelt minst problem och är inte utan anledning en av världens största biltillverkare.
Men att tro att dom är felfria och aldrig går sönder är en utopi,
alla bilar kräver någon form av underhåll.
Jag hävdar fortfarande att det billigaste man kan flytta arslet med - om man inte själv är beredd att skruva själv - är en Corolla eller Carina från mitten av 90-talet där man bytt slitdelarna med åren. Bromsbelägg, bromsskivor, däck, koppling, avgassystem och stötdämpare är sånt som man förr eller senare måste byta på
alla bilar och är detta redan gjort och bilen inte är rostig under (lite kex i skärmkanter gör inget) så har man ett självspelande piano som inte kostar många kronor per mil, varken i bränsle eller andra kostnader. Även Mazda och Nissan har intressanta bilar i samma prisläge och ålder men Toyotan är nog den som är bäst av dem alla.
Men som påpekats tidigare så är bilar i denna prisklass (5-10') ett lotteri och jag förordar att man har någon bilkunnig med sig när man ska kolla på ett objekt. Skippa bilnasare av alla nationaliteter och satsa på en bil som av någon anledning blivit över och därför ska avyttras. Och se upp med rosten under bilen, den kan se riktigt fin ut i övrigt medan undersidan är helt slut.
Sen kan man väl se det så här: skulle bilen haverera efter ett halvår så gör man ingen
så svidande förlust att man behöver gå från hus och hem och det går ändå att sälja bilar som är trasiga. Sen buss på nästa, man kanske har lärt sig nåt under ägandet.
Det är naturligtvis en gammal risig sliten bil som rullar om man byter knuten. Största problemet förutom drivknuten är "avgasbrum" från spricka som sitter dumt till på röret, men poängen är ju att den är besiktad April ut. 
