Högt intelligenta tenderar att tror på en högre makt

Efter att den vetenskapliga teorin om 10 dimensioner publicerats så uppgraderades inom new age rörelsen antalet medvetande nivåer till att också bli 10 och dessutom vara synonym med ten dimensions.

För den som inte är matematiker och kan granska den vetenskapliga teorin så ter sig inte ett anpassat påstående, gripet ur luften som mindre påvisbar. Om man nu inte har en förutfattad inställning om var och vem ifrån det kommer.

Vetenskapsmän falsifierar också, om än långt ifrån vad skribenter gör, men det märkliga är när två experter eller vetenskapsmän med samma utbildning och liknande bakgrund, inom sitt gebit, har helt motsatta uppfattningar.
Det inger inget förtroende för kompetensen inom den yrkesgruppen.

En vetenskapsman, oavsett inriktning skulle nog inte nedlåta sig till att kommentera ett pseudo-inlägg med annat än en lätt fnysning.
10 medvetande-nivåer!! UH
Men böckerna säljer när ingen fnyser.

Det är en jäkla skillnad på "högre makt" och "gud". Rent statistiskt så finns det ett otal planeter - alltså bara i våra futtiga dimensioner - där liv kan förekomma, och varför skulle människan vara max? Sen kfall de grisarna med antenner i öronen vill ha med oss att göra, det är en annan sak. Men det uppfattar jag som ganska gångbart bland vetenskapsmän, att liv kan finnas, och vi inte kan säga hur det är beskaffat.

Sen "gud" - det kan man ju tro på, på många olika sätt. Och jag själv umgås med en av Sveriges antagligen intelligentaste personer, och som också är aktivt kyrkogående kristen (själv är jag nivå "klarade alla tentor på en av sveriges mer krävande utbildningar" och någon slags agnostiker), han sätter sig inte på några höga stolar, anser sig mest ha köpt paketet. Att "veta" nåt om "gud" står vi nog alla lika inför.

[quote=FakeKing00|55334891]Sedan jag kan minnas har jag varit ateist. Iden om Religion, Gud, Himmel och Helvete (och allt annat som tillhör dem traditionella världsreligionerna) har aldrig attraherat mig. I själva verket har det nästan inte varit religionerna i sig som har gjort att jag har väldigt svårt att ta någon religion på allvar, utan det faktum att majoriteten av religiösa har låg intelligens, låg utbildning och lever i U-Länder. Länder som har valt att överge religion har utan tvivel varit mer progressiva och lyckats bäst med att driva människan framåt.

Jag älskar vetenskap och teorier kring universums uppkomst. Ju mer jag läser (och försöker att förstå), ju mer tvivlar jag på att allt kom ur ingenting. Enligt olika vetenskapligt baserade teorier så finns chansen att en högre makt(er) verkligen existerar.

String Theory
Enligt denna teori så kan det existera upp emot 11 dimensioner. Tänk om det finns liv i någon av dessa högre dimensioner. Är dessa varelser inte en "högre makt" relativt till oss?

Jag har inga djupare kunskaper i varken fysik eller astronomi.

Satt och funderade häromdagen och filosoferade upp en bild av hur ett 11D skulle vara uppbyggt (i den mån vi kan förstå, 4d) Där mörk energi och materia färdas i den andra riktingen i den dimensionen, vilket teoretiskt sätt skulle kunna göra det fysiskt omöjligt att interagera med men dess position i univesumet skulle fortfarande på samma ställe relativt till oss och interagerar på så vis med varann.

Samtidigt så är vi (solsystemet typ) på en skala i ett 11d universum mindre än en higgs boson, och att det skulle vara en varelse i den 5te dimensionen, har för mig att det inte går att existera i den 4de pga dess form? och vårt universum är en struktur i någon atom(i brist på annat)linkande sak.
När man zoomar ut universum ser det ut som vävnad typ ju... sen kanske universums expansion är konstant i energi, eller det hade man kanske kunnat se i backgrundbilden...?

varför funkar inte denna ide, om ni förstår vad jag menar ens... enlighten me

Du får ett väldigt spretigt svar men förhoppningsvis är något av intresse i alla fall. Har lite svårt att förstå vad du menar i ditt inlägg men i strängteori så gör man en generalisering av punkter i rummet, man tänker sig att det är en massa dimensioner "ihoprullade" i varje punkt i rummet - dessa kallas "branes" (1). Jag är själv inte insatt i det mer än extremt ytligt. Notera även att detta är matematiska abstraktioner och modeller av verkligheten.

Jag tror att det generellt sett är väldigt dumt att försöka dra några slutsatser från djup fysik när man själv inte är insatt. Inte för att jag på något sätt vill förhindra någon att fantisera om det, utan helt enkelt att det är väldigt lätt att bilda sig en uppfattning som inte stämmer med verkligheten. Det finns en jävla massa grejer som är konstiga och som kan vara knepiga att förstå sig på. Till exempel fungerar inte logik på samma sätt på kvantnivå som på makronivå. Då inte sagt att det kan vara väldigt spännande för det!

Observationer tyder på att universum expanderar snabbare än ljusets hastighet och att expansionen accelererar (!). Ljuset har en begränsad fart och ljuset från tidens början har därför inte kunnat nå oss än. Det finns alltså en "horisont" för hur mycket vi kan se och därmed också hur mycket information vi kan få om universum. Men ju längre bort vi ser, desto längre bak mot tideräkningens början kommer vi. Bakgrundsstrålningen (mikrovågor) i universum är det som ger oss mest information närmast tideräkningens början om jag inte är desinformerad. Bilder av universum när vi "zoomar ut" bygger på de observationer vi kunnat göra, se (3). Jag tycker personligen att det är väldigt svårt att bilda sig en helhetsuppfattning, men det mest tillgängliga sättet är nog genom populärvetenskap, även om sådana texter inte alltid är helt stringenta.

Angående att energin är konstant i universums expansion stämmer inte heller nödvändigtvis, men det handlar också lite om vad vi menar. Einsteins generella relativitetsteori (den senare av relativitetsteorierna) kan ge utrymme för annat. Nu är det verkligen på petimeternivån där man måste vara väldigt noga med vad man menar när man pratar om saker, definitioner alltså, men se länk (2). I allmänhet bör man betrakta energin i universum som konstant.

Jag tror att den enda rationella slutsatsen vi kan dra just nu är att vi inte kan veta hur universum började. Vi kan spekulera, men vi har inga observationer som kan styrka dessa spekulationer. Till exempel kan vi spekulera om inflationsteori (inflationen föregick Big Bang) eller kvantfluktuationer i singulariteten vid "universums början". Vad nu denna "början" kan innebära. Vad som hände innan dem kan vi inte mer än spekulera i heller. Alternativt påstå att de alltid pågått.

Angående liv utöver människan så är jag av uppfattningen att om vi lever i ett oändligt stort universum så vore det otroligt om det inte fanns något annat slags liv någon annanstans i universum. Däremot skulle ett liv utanför våra traditionella tre rumsdimensioner vara väldigt svåra att upptäcka, om ens upptäckbara. Du kan få en liten introduktion av Carl Sagan om hur man kan tänka sig att den fjärde dimensionen skulle kunna manifesteras för oss. Se (4) om Flatland.

Förövrigt finns det mycket att säga om universum som oändligt och vad det kan innebära i konstiga topologier. Det finns för mycket om för mycket.

(1) https://en.wikipedia.org/wiki/Brane
(2) http://www.preposterousuniverse.com/...not-conserved/
(3) https://en.wikipedia.org/wiki/Observable_universe
(4) https://www.youtube.com/watch?v=UnURElCzGc0

Lite mer on topic
För att återkoppla till trådstarten vill jag påstå att den rimliga åsikten för en högintelligent borde vara att inse att vi inte vet någonting om universums början eller vilken kraft som skulle kunnat starta den. Därför finns det ingen rationell grund för att ta detta som en anledning att tro på en högre makt. Det är lika orimligt att anta det som att anta vilken annan utsaga som helst. Jag anser att rationalitet är att likställa med högt intellekt. Jag antar att "universums början" är ett av de vanligaste argumenten för en högre makt, men det beror antagligen mycket på vilken tradition man är uppväxt inom.

Högt intelligenta människor i all ära, men även människor med genomsnittlig intelligens verkar anse att universum är strukturerat, regelbaserat och begripligt.

De har inget behov av en "högre makt".

Att tro på en högre makt behöver nödvändigtvis inte betyda att man är ointelligent, samtidigt som det inte behöver betyda att man är mer intelligent för att man är ateist. Hur man är uppvuxen spelar också en stor roll. Man kan bli, om ni ursäktar mitt ordval, såpass "hjärntvättad" som ung ålder att man helt enkelt inte väljer att ifrågasätta sin tro, då man har lärt sig att tron på Gud är det enda logiska. Man kan känna en sådan samhörighet med sin tro att det skulle kännas helt otänktbart att ifrågasätta det.

Själv tycker jag att tron på Gud är ologisk, och jag kan inte förstå hur dessa människor under hela sin livstid inte växer ifrån tanken på en högre makt. Men som sagt, det beror på var man bor. Bor man i t.ex Iran eller något annat land där en religion dominerar så finns det nästan ingen möjlighet att ha en annan åsikt eller ifrågasätta, då man redan är hjärntvättad.

Tron på gud är inte logisk eftersom människan har satt dem framför religioner.

Ta böckerna ur bilden och en stor del av problematiken med logiken försvinner.

Intelligens gör en inte fri från vanföreställningar. Själv är jag lite obekväm med att klättra på höga stegar, även när jag vet att den står säkert. När annars kloka människor tror på tomtar, troll eller känner sig i kontakt med högre väsen, så kan det finnas nedärvda föreställningar som inte går att vifta bort med förnuft och logiskt tänkande.

Kolla t.ex. under Islams guldtid då muslimska vetenskapsmän var bland de främsta i världen på matematik, kemi, medicin och andra ämnen. Alla dessa människor var på sin tid väldigt intelligenta och de trodde alla på Gud fast till religionen Islam.

Hur det är med andra stora vetenskapsmän som Newton och E. Halley osv lämnar jag osagt.

Islam: Mycket av grekisk och romersk litteratur överlevde i Byzantium/Konstantinopel/Istanbul utan att ha någon egentlig effekt på de som sparade rullarna. Det verkar mer vara ett bevarande av skriftformen som sådan som övningsexempel för kopiering.

Rom: Romarna för övrigt bidrog med en väldig volym litteratur, men omvänt, också väldigt lite filosofi och vetenskap. De beundrade dock grekerna och översatte och kopierade mängder av verk som överlevt till viss del tack vare muhammedanernas flitiga kopierande av kopior i Konstantinopel.

Grekerna: De bidrog med majoriteten av det vi idag hyllar som antik kunskap och de grekiska texterna utgör modellen för vår dyrkan av "the ancients" om vi kan kalla dem det.

Om vi ska jämföra de tre med varandra är både Roms och Islams filosofiska/vetenskapliga produktion ekvivalent med vad som ryms på ett frimärke jämfört med den grekiska världens produktion.

Varken deras framgångar eller misslyckanden har direkt med religion att göra, men möjligen med de indirekta effekterna av den kultur en religion för med sig. Ett exempel är att greker och romare trodde på många gudar, de gjorde tom översättningstabeller för att likställa exempelvis Jupiter (Rom) med Zeus (Grekland) (se här för fler exempel: http://www.pantheon.org/miscellaneou..._vs_greek.html)

Varför det ligger till på detta sättet är inte klart för mig. Men om vi jämför Rom och Athens har Athens producerat mer filosofi/vetenskap på sitt eget postnummer under 300 år än Rom/Italien gjort under 1000 år. Eller hela den muslimska världen sen skrift konsten uppfanns.

Det finns en subtil kommentar till detta som är att den Hellenistiska (grekiska) världen upphörde när Romerske kejsaren Konstantin såg korset i en hallucination och konverterade hela den kända världen till Kristendomen. Det här var slutet för Grekisk kultur och inget nytt skapades heller i någon volym tills norra Europa återupptäckte de gamla kopierade texterna från Konstantinopel.

Det hände under en period när det plötsligt gick att ifrågasätta religion (katolicism) och sätta människan före gud. Det gav upphov till det nymornade intresse för "the ancients" och upplysningen/renässansen föddes. Endast när det var möjligt att ifrågasätta "gud" fick vi det västerländska intresset för vetenskap och de frukter på det trädet vi äter idag. Lägg speciellt märke till mitt användande av metaforen av trädet som bärande frukter av kunskap och alla dina pusselbitar faller på plats.

Pro ... som vanligt.

Ja, för att fylla på posten ovanför, hur vet vi att de var religiösa? De var tvungna att vara det utåt.
Galileo Galilei fick ju som bekant ta tillbaka allt efter hot om inkvisition.

Einstein använde guds begreppet ibland men mer som ironi, samma med Carl Sagan som definitivt inte var troende.

Religion ställer bara till det.

Under korstågen var kontakten mellan muslimer och kristna begränsad och endast en liten mängd kunskap utbyttes. Det stora utbytet av idéer, som ledde fram till renässansen, skedde i det islamiska Spanien (Andalusien, al-ʼAndalus). Här utgjorde huvudstaden Córdoba ett centrum för lärande vartill studenter från hela Europa reste för att studera. Biblioteket i Córdoba stoltserade med över 500 000 boktitlar vilket kan jämföras med det största europeiska biblioteket i S:t Gall som endast innehöll 36 titlar.

Likaså är strukturen för hur ett universitet är upprättat en islamiskt uppfinning. De första universiteten byggdes i den islamiska världen under sent 600-tal och tidigt 700-tal medan de första universiteten i Europa först stod färdiga under 1300-talet. Den organisatoriska strukturen hade då direkt kopierats från den islamiska, på tal om att kopiera.

Kopierare de muslimska vetenskapsmännen det matematiska systemet också? Decimalsystemet som revolutionerade hela den matematiska "världen"? Det enda som var från grekerna var möjligtvis kunskap om astronomi.

Sen nämner du Konstantinopel, Istanbul och liknande städer. Har du glömt Kairo, Baghdad, Damaskus, Cordoba?

Sen har vi många, många uppfinningar som muslimska vetenskapsmän för flera hundratals år stod för.

Källa till allt detta är Islam.se som använder olika amerikanska/engelska författare som källor.