Frågan, eller snarare svaret är samtidigt mycket enkelt och helt omöjligt att svara på utifrån de grunddata som givits så jag kompletterar med en del välgrundade antaganden.
Frågan är enkel då massan hela tiden är 150+75=225 kg, den påverkas inte (mer än den fullständigt försumbara relativistiska effekten på massa som ges av Lorenztransformationen) av hastighet eller retardation och där kunde det sluta om man håller en strikt fysikterminologi.
Det man egentligen är ute efter är kraften, tyngden i N (Newton) men eftersom så få har en känsla för hur mycket 1 N är så kan man väl avvika från det korrekta och räkna om kraften till massenheten kg. Det går 9,81 N per kg (långt ifrån alltid men i detta sammanhang gör det det).
Det som saknas är retardationssträckan, utan den kan inte uppgiften lösas, vid 0 sträcka blir det ett bråk med 0 i nämnaren och det ger Ma Error på displayen på en gammal Casio eller oändlig kraft. Man måste veta retardationssträckan (som här är samma som deformationen hos bussen) eller tiden. Även om man vet dessa kan det bli oexakt då retardationen inte sker likformigt hos en kaross som knycklas ihop, toppvärdet blir högre än om man bara delade hastighetsförändringen med retardationstiden (vilket skulle ge ett medelvärde på accelerationen*) varför man bör gå på verkliga uppmätta värden från krocktester.
Om vi snackar fullstora bussar så är de både tunga och hårda. Jag skulle tro att de klipper träd på upp till ett par dm diameter utan att bussen drabbas av så mycket våld eller retardation. Vi får väl anta att det gäller ett fett träd som inte viker sig utan det är bussen som mosas och stannas.
Jag hittar inga krocktester med buss mot oeftergivlig stolpe (som ett fett träd) men däremot buss mot betongbarriär. Referenser:
Amerikansk skolbuss med framstickande motor och
Landsvägsbuss med vanlig platt front testade i 48 respektive 49 km/h (det blir jämnt med amerikanska knasenheter). Den senare är ju mest lik svenska bussar.
Toppvärdet på accelerationen var för båda bussarna 13 g mätt en bit bak i bussen vilket blir 13*9,81=128 m/s² (uttalas meter per sekundkvadrat). Det betyder att allt känns 13 gånger tyngre än vanligt så permobil+CP (<--ändra här om du ska visa någon annan) upplevs som 225*13=2900 kg, nästan tre ton.
Detta var mot en betongbarriär där hela bussfrontens struktur tar upp kraften. Krockar man mot ett träd eller annat smalt vertikalt föremål missas flera balkar i fronten, trädet tränger längre in i karossen, man får längre sträcka för retardationen och accelerationen och därmed den upplevda tyngden blir mindre. (Gäller en bit bak i bussen, för en som sitter där trädet tränger in blir det en sämre dag än om de hade kört in i den breda betongbarriären.) Där rullstolar brukar åka, i mitten av bussen blir alltså krockvåldet mindre vid kollision mot oeftergivligt träd än mot testens betongbarriär men hur mycket lägre vet jag inte, kanske 10 g istället för 13, gissar bara, och i så fall 2250 kg som jämförelsevikt.
Märk väl att det är precis samma kraft om ekipaget är fastspänt i bussen eller inte. Skillnaden är att är den fastspänd (i remmar som håller för mer än 3 ton) så slår den förhoppningsvis inte emot och krossar andra grejer och personer i bussen, sitter den inte fast så får framförvarande säten, en barnvagn som står framför eller vad det nu kan vara ta upp kraften istället och det klarar inga sådana utan allvarlig skada. Står ekipaget oturligt till (för den rullstolsburne, mer turligt för framförvarande passagerare som då slipper krossas) kanske det flyger ända fram i fronten där trädet står... Då dör man näst intill garanterat.
Märk även väl att även om man fixerar Permobilen på säkert sätt så den håller sig stilla i bussen så är det inte säkert att Permobilens bälte klarar att hålla kvar den rullstolsburne i sitt säte vid en krock. Sådana bälten är kanske inte gjorda för att ta upp krockkrafter i sådan här hastighet utan mer för att man inte ska trilla ur stolen när man kör omkring själv. Då kan det ju bli att Permobilen sitter fast men CP:t (<--ändra här om du ska visa någon annan) kommer flygande som en CP-projektil (<--låt stå, detta är PK) genom bussen. Alltså måste man kolla styrkan både hos Permobilens fixering i bussen (remmar och dess infästning i såväl buss som rullstol) och Permobilens eget bälte, sätesinfästning etc. Det duger inte bara att ha en stark rem och se glad ut.
Sammanfattning: 2,3-3 ton. Med ovanstående antaganden.
* Det går bra att snacka om retardation för en hastighetsminskning i fordonssammanhang men när man glider över på fysik brukar man inte tala om retardation utan bara acceleration oavsett om den har positivt eller negativt värde. Bromsning är alltså negativ acceleration.
