Citat:
Ursprungligen postat av
Drozd
Kvinnors tycka-synd-om-mentalitet och medkänsla är i grunden väldigt fina egenskaper som passar bra i den "lilla världen" som familjen och bygemenskapen. När den appliceras globalt blir den däremot en vansinnigt destruktiv kraft som leder till kolonisation av vårt land och på sikt vår undergång.
De här egenskaperna ligger i kvinnornas gener, så att tala förstånd med dem i dessa frågor är därför ungefär lika lönt som att försöka övertyga en ekorre att den inte ska samla nötter.
Ja, det verkar i alla fall som att det förkättrade Florence Nightingale-idealet av självuppoffring och idealism som under de senaste decennierna blivit alltmer tabu på hemmaplan nu plötsligt kommit till heders igen - nästan så att man kan misstänka att ett skäl till det häftiga motståndet mot "hjälp i närområdet", trots att sådan hjälp resultatmässigt sett ger betydligt mer för varje satsad krona, är att den inte medger det här
personliga pysslandet på järnvägsstationer och hjälpcenter.
Citat:
Ursprungligen postat av
thewellovedone
Varför finns de självdestruktiva kvinnliga generna enbart i Sverige? Är ni helt säkra på att det enbart handlar om gener
Min teori är snarare att problemet är att Sverige har haft fred för länge plus att Sverige har tills nyligen varit ett väldigt homogent land utan interna etniska konflikter och att levnadsstandarden och välfärden är (fortfarande) extremt hög. Detta skapar en medborgare som är helt mentalt otränad för den situation Sverige befinner sig i nu och som sannolikt blir värre, mycket värre. Ni kan vara säkra på att många svenskar, både män och kvinnor, kommer att lära sig den hårda vägen att inte ta Sverige och dess rikedom för given.
Nej, det finns förvisso även en betydande manlig opinion på den "goda" sidan, och då inte enbart bestående av män vars affärsidé förutsätter beröm av en kvinnlig publik (typ Banke och Schyffert). I sin bok
Stiffed - The Betrayal of Modern Man har Susan Faludi observerat hur även utpräglat maskulina arbetarkulturer i USA tenderade att utveckla en särskilt "omhändertagande" retorik när de själva hamnade i kris och arbetslöshet, vilket hon tolkade som ett uttryck för maximen
Always put yourself in a position where you are needed, not where you are in need. Horace Engdahl var inne på något liknande i sitt radioprat i somras när han kopplade det svenska svärmeriet för "svaga och utsatta" till landets egen nuvarande maktlöshet i världen. Att kvinnan hos radiopsykologen ändå verkar rätt våtvarmt tillfreds med sin gråt och att den lätt nog övergår i fnitter skulle väl då kunna tyda på att det hela främst handlar om något slags självtillfredsställelse av de själsliga svällkropparna än om någon psykologisk eller politisk insikt.