Gråter i radio över flyktingkrisen

Jodu, det kostar säkert bara några hundringar i skatt per år...

Läs lite ekonomi, återkom sedan.

OnT. Jaha, vad är det att böla om? Hon kan ju säga upp sig från jobbet, och sedan jobba 100% ideelt.

Det är nog många godhetsmänniskor som känner igen sig hos kvinnan som vill hjälpa, men som inte orkar mer.

Det tar liksom aldrig slut. Det behövs hela tiden mer och mer.

Vilket kan vara förödande för hårt arbetande goda människor som av hela sitt hjärta vill ge mer och mer till flyktingar och människor i nöd.

Men någonstans så räcker man ändå inte till. Det går bra en gång eller två ggr att rensa garderoben på kläder, att skänka mobiler som blivit liggande i lådan. Men sen ska man ändå ge mer pengar och har då inte nåt kvar att ge.

En mer välbeställd människa kan förstås fortsätta vara god genom att skänka lite mer pengar. Har man redan från början tänkt efter och inte ger så mycket så har man lite kvar att ge även när kraven kommer igen, ge mer! Ge mer! Ge mer!!

Kom igen nu! Du kan jobba extra med att ta emot flyktingar en kväll. Sen blir det en kväll till, sen blir det en kväll till och en kväll till. Kraven ökar. Nu ska du jobba gratis, detta är godhetsgärningar.

Saker och ting spårar väldigt lätt ur för godhetsmänniskor när det väller in flyktingar som vill och behöver mer resurser.

Jag tror att vi får se fler människor få utmattningssymptom med tiden. Speciellt inom vissa yrken.

Jag tänker åter på Gustav Sundbärgs gamla observation att den svenska mentaliteten är oerhört bristfällig vad gäller psykologi och "människokunskap", och det förefaller bekräftas av ett program som detta. I t.ex. en kontinental europeisk kultur där man uppövat en förmåga att studera och förstå mänskligt beteende på gott och ont - t.ex. genom umgängeskulturens skarpsinniga aforismer eller genom biktfädernas jordnära kunskap om mänskliga dygder, laster och brister - skulle antagligen första bästa kaffebordskonversation avslöja eller åtminstone ifrågasätta problembeskrivningens gråtmilda och suckande "för god för denna världen"-attityd.

Men här är det alltså en professionell psykolog som bara sitter och suckar med, stryker medhårs och analyserar i barnkammartermer av ledsen - glad, dåligt - bra, snäll - elak, känslig, schysst, okej osv. Det är som att allt äkta och ärligt mänskligt samtal måste förbjudas till förmån för ett infantilt, idiotiskt pep talk. Hoppas att han åtminstone kräktes en smula efter att ha lagt på luren, annars ser det hopplöst ut.

Så blir det när man med feminismens hjälp har ersatt mannen med staten. Hon känner att hon inte gör tillräckligt för att göra staten nöjd.

Detta sjuka samhälle alltså...

Väl skrivet.

Det här med att förhålla sig till "lidandet" i världen i vid mening, och hur man skall ge om man ger, är något som sysselsatt filosofer under många hundra, rentav tusentals år. Men i Sverige är obildningen så stor att några filosofiska tankar av någon högre klass inte finns med i det offentliga samtalet.

Här tycks man tro att världshistorien började med Olof Palme och världssamvetet...

Är jag den enda som faktiskt tycker synd om kvinnan? Det är inte konstigt att personer som läser aftonbladet vid frukostbordet, lyssnar på radion i bilen och kollar på svt varje eftermiddag kan få dessa skuldkänslor. Hon vill bara hjälpa andra människor men känner sig inte tillräcklig, och det är hemskt att hon ska behöva må dåligt för det.

Kvinnors tycka-synd-om-mentalitet och medkänsla är i grunden väldigt fina egenskaper som passar bra i den "lilla världen" som familjen och bygemenskapen. När den appliceras globalt blir den däremot en vansinnigt destruktiv kraft som leder till kolonisation av vårt land och på sikt vår undergång.

De här egenskaperna ligger i kvinnornas gener, så att tala förstånd med dem i dessa frågor är därför ungefär lika lönt som att försöka övertyga en ekorre att den inte ska samla nötter.

Med största sannolikhet inte! Enär det ena är sprunget ur självskadebeteende, precis som feminismen i sin förlängning. Man vill bara vara god och blir självförbrännande, ett känslomässigt virrvarr som talar mot logik. Vi ser hur feministiska politik håller på att förgöra Sverige idag, så blir det när statsfeminismen river ner de "patriarkala strukturerna", som är själva definitionen på självbevarelsedriften. Ge kvinnor tillräcklig med rep och de hänger sig själva. Den psykiska ohälsan som ständigt ökar kan enkelt härledas till feminismen. Vad har vi för regering idag och vilka är det som håller i tyglarna och förbehålls obegränsat utrymme i all media idag?

Det enda som feminismen tjänar till, nu och i framtiden, är ett varnande exempel på hur det går när kvinnor ges tillträde till viktiga beslutsfattande positioner. Sverige, det värsta exemplet, som man kommer att härleda till i framtida historieböcker.

PK-hjärntvättade har bara omoget känslodravel att ta till för att kunna försvara vansinnesinvandringen. Det sunda förnuftet kommer i andra hand.

Om kvinnan är seriös borde hon ta kontakt med psykolog. Många svenskar skulle egentligen behöva det.

Men det här måste ju ändå vara ett väldigt enkelt fall för psykologen?
Det är ju bara o tacka för hennes insatser och säga att hon absolut inte behöver oroa sig.
Den svenska regeringen är väldigt stark och handlingskraftig och vet precis vilka åtgärder som behövs och kommer behövas.
Den här lilla "krisen" är bara högst tillfällig och kommer inte vara länge innan hela landet blomstrar tack vare de nyanlända.
Slutet gott, allting gott!

Kör en till "hela Sverige skramlar". De flesta verkar vilja skramla ihop lite mer så låt dom göra de. Jag kommer inte ge ett skit för flyktingarna eller skitlandet Sverige. Smutsigare land får man leta efter.