Citat:
Bra skrivet i stora delar men de som sysslar med sådant här kritiseras för det och håller därför låg profil, Guillou är enda undantaget - men så är han vänsterjournalist och då kommer man undan med vad som helst.
Det handlar om gubbar som tycker de är förmer än andra och påstår att de är överklass när de uppför sig som värsta drägg. Uttråkade gubbar som behöver mer och mer tomma adrenalinkickar.
Det har alltid en rationell förklaring om att de hade lov (licens), att de vårdar naturen med särskild märkvärdig kärlek. En kärlek vi vanliga plebejiska medborgare inte begriper. De vill döda en alfahane bland lejonen eller annat stort djur, och det säger väl allt?
De profilerar sig för olika naturintresen som scouterna och WWF. De är en kombination av macho småväxta barnsliga män med fruar/kvinnor i sina liv som växt ifrån dem.
Vi har också dessa gubbar som jagar (dödar) för nöjes skull i Sverige. Men i Sverige skyddas dessa äckel av olika konstiga odemokratiska särintressen. Det ska vara överklassigt att leda fram utrotningshotade djur till slakt och fylla björnar med alkohol så de blir lätta måltavlor för bisarra nöjen. Säger man något så är man antingen korkad eller kommunist!
Jag Guillou skyddas av media och det är ett mysterium, men de han jagar med är också skyddade för om saken diskuterades så måste man ta debatten om vilka de är som skyddas, jagar utrotningshotade storvilt. På en fattig kontinent, där svensk lag inte når dem.
Detta är ett praktexempel på att debatten rör oss i Sverige, med diskussionen och nyhetsförmedlingen sker utifrån att det är en tandläkere i USA. All debatt i Sverige börjar trevande om saker som händer i andra länder.
För varför inte diskutera Jan Guillou, kungen och alla dessa ynkliga män från Sverige, som dödar djur mot betalning i Afrika? Ger sig i lag med kriminella och tjuvjägare utanför landets gränser? Och upphöjer denna kriminella verksamhet till att vara naturvård?
Det har alltid en rationell förklaring om att de hade lov (licens), att de vårdar naturen med särskild märkvärdig kärlek. En kärlek vi vanliga plebejiska medborgare inte begriper. De vill döda en alfahane bland lejonen eller annat stort djur, och det säger väl allt?
De profilerar sig för olika naturintresen som scouterna och WWF. De är en kombination av macho småväxta barnsliga män med fruar/kvinnor i sina liv som växt ifrån dem.
Vi har också dessa gubbar som jagar (dödar) för nöjes skull i Sverige. Men i Sverige skyddas dessa äckel av olika konstiga odemokratiska särintressen. Det ska vara överklassigt att leda fram utrotningshotade djur till slakt och fylla björnar med alkohol så de blir lätta måltavlor för bisarra nöjen. Säger man något så är man antingen korkad eller kommunist!
Jag Guillou skyddas av media och det är ett mysterium, men de han jagar med är också skyddade för om saken diskuterades så måste man ta debatten om vilka de är som skyddas, jagar utrotningshotade storvilt. På en fattig kontinent, där svensk lag inte når dem.
Detta är ett praktexempel på att debatten rör oss i Sverige, med diskussionen och nyhetsförmedlingen sker utifrån att det är en tandläkere i USA. All debatt i Sverige börjar trevande om saker som händer i andra länder.
För varför inte diskutera Jan Guillou, kungen och alla dessa ynkliga män från Sverige, som dödar djur mot betalning i Afrika? Ger sig i lag med kriminella och tjuvjägare utanför landets gränser? Och upphöjer denna kriminella verksamhet till att vara naturvård?