Inlgg utbrutna ur (FB) Brjan p ett mediakrig om mngkulturen?
/Mod.
Vetenskapsradion (SR,P1) gr en tredelad serie om "vi" pch "dom". Forskare frn Malm hgskola, Ekonomihgskolan i Lund samt Sdertrns hgskola intervjuas. Dagens program handlar om nationer och grnser.
Enligt Andersen (socialantropolog och statsvetare) spreds idn om nationen frst genom boktryckarkonsten dr de olika folksprken gavs en "fastare karaktr". Sjlva nationalismen uppstod efter den franska revolutionen i samband med att den vxande borgarklassen fick alltmer makt och "fr frsta gngen kunde sprida sin ider och romantiska myter om folkens historia".
"Den gemensamma frestllningen om nationen gjordes allts mjlig genom massproduktion av bcker och tidningar; s precis som Geijers Odalbonden r nationalismen grundad p - en fantasi." [...] "Sedan r det ju s att ven fantasifoster har reella konsekvenser, har verkliga konsekvenser drfr det innebr att vi tnker p ett visst stt, vi pratar p ett visst stt i den offentliga diskussionen. Vi gr saker och ting utifrn dom hr ... fantasierna. S ven om det r ngonting som r frestllt i den bemrkelsen s r konsekvenserna av dem reella."
---------
Nr socknarnas grnskontroller upplstes p 1800-talet skedde en migration inom Sverige. Mnniskor frflyttade sig till rikare delar av landet vilket gav en jmnare lnespridning och det blev mer jmlikt. Lnerna kade ocks i Sverige pga utvandringen till USA. Det konstateras att ovanstende var bra fr Sverige och frgan leds nu vidare till om det skulle vara bra om nnu fler grnser togs bort mellan lnder.
"S utraderandet av de svenska inomlandsgrnserna p 1800-talet, det var bra fr mnniskorna hr, s frgan r om det ocks skulle vara bra om nnu fler grnser togs bort mellan lnder. P ett stt skulle man kunna tycka att det vore jttebra." [...] " ...idag r det precis tvrtom, idag rr sig kapitalet fritt medans mnniskor inte kan rra sig; och det r ju instinktivt kanske konstigt och man skulle nska att man kunde liberalisera p samma stt som man gjorde p 1800-talet. Och det r det vi har frskt gra inom EU kan man ju sga."
-----------
S smningom hamnar programmet p Malm centralstation. Nu talas det inte om nation lngre utan "svenskt territorium". En man med fru och fyra barn har rest genom Europa och sett dda mnniskor. Han intervjuas och beskriver "en lng vg p flykt frn det krigsdrabbade Syrien".
Karin Borevi frklarar varfr mnniskor vill just till Sverige, det handlar om vrt vlfrdssystem och hur idn om "folket" i stort sett frsvann frn den svenska politiska vokabulren efter andra vrldskriget; det aktiva beslutet p 70-talet att gynna mngkulturen s lngt att grundlagen ndrades samt en frndring av medborgarskapet r en fortsttning p den linjen. Borevi frgar sig om Sverige nu str vid ett historiskt vgskl med en frndring av den hitintills frda politiken.
-------------
"Starkare grnser gr att skillnader mellan "vi" p ena sidan och "dom" p andra sidan, blir tydligare och nationalismen, den frestllda gemenskapen baserad p ursprung, styrker ocks "vi" och "dom"-tnkandet; vilket enligt psykologisk forskning leder till frdomar och frmlingsfientlighet."
------------
I slutet av programmet (som r 20 minuter lngt) talas det om nationalismen frdelar i ca 40 sekunder:
"Men enligt forskare som bland annat nationalekonom Paul Collier vid Oxforduniversitetet, s har nationalismen ocks mnga goda sidor. Den gynnar framfrallt samarbete och sociala strukturer mellan mnniskor som annars inte knner varandra och det r mnga som hvdar att den vsterlndska demokratin hade varit omjlig utan den. Stor nationalromantisk konst, musik och kultur, som till exempel Skansen i Stockholm, hade inte funnits om det inte vore fr den frestllda gemenskapen kring ett helt folk med samma ursprung."
Drefter varnas terigen fr nationalismens mrka sidor:
"Men riskerna med nationalismen r mycket stora enligt statsvetare Mikael Spng. Den bygger p en form av exkludering som nr du driver den till sin spets s fr du fruktansvrt hemska konsekvenser. Exempel p det hr r Andra vrldskrigets frintelse och Balkankrigets etniska rensning; och enligt Mikael Spng s finns den extrema nationalismen inbyggd i de moderna nationalstaterna dr statens grnser sammanfaller med nationen och den frestllda gemenskapen."
Spng: "Jag tycker att det finns en utbredd brist p reflektion ver de historiska erfarenheter som faktiskt har gjorts. Inte bara att nationalism kan leda till krig och .. utan att det leder till utrotning av mnniskor, frdrivning av mnniskor, det leder till idn att man mste frflytta mnniskor frn nationsgrnser och statsgrnser ska sammanfalla och s vidare. Det r vldigt mycket i detta som r extremt explosivt ... och vi vet att det har exploderat mnga gnger och det har exploderat ocks vldigt nyligen i ett visst sammanhang."
--------------
Reflektion
Har mediakriget gtt in i en ny fas dr man lutar sig p vetenskapen och frstligt vinklar den efter sin politiska agenda? ppna grnser r "jttebra", nationalismen handlar om "mrka krafter" (med lite Skansen p kpet). Och, vad menar Mikael Spng nr han talar om en explosion i ett "visst sammanhang" som kan kopplas samman med nationalismen? Lyssna grna till hela sndningen https://sverigesradio.se/sida/avsnit...?programid=412
/Mod.
Vetenskapsradion (SR,P1) gr en tredelad serie om "vi" pch "dom". Forskare frn Malm hgskola, Ekonomihgskolan i Lund samt Sdertrns hgskola intervjuas. Dagens program handlar om nationer och grnser.
Enligt Andersen (socialantropolog och statsvetare) spreds idn om nationen frst genom boktryckarkonsten dr de olika folksprken gavs en "fastare karaktr". Sjlva nationalismen uppstod efter den franska revolutionen i samband med att den vxande borgarklassen fick alltmer makt och "fr frsta gngen kunde sprida sin ider och romantiska myter om folkens historia".
"Den gemensamma frestllningen om nationen gjordes allts mjlig genom massproduktion av bcker och tidningar; s precis som Geijers Odalbonden r nationalismen grundad p - en fantasi." [...] "Sedan r det ju s att ven fantasifoster har reella konsekvenser, har verkliga konsekvenser drfr det innebr att vi tnker p ett visst stt, vi pratar p ett visst stt i den offentliga diskussionen. Vi gr saker och ting utifrn dom hr ... fantasierna. S ven om det r ngonting som r frestllt i den bemrkelsen s r konsekvenserna av dem reella."
---------
Nr socknarnas grnskontroller upplstes p 1800-talet skedde en migration inom Sverige. Mnniskor frflyttade sig till rikare delar av landet vilket gav en jmnare lnespridning och det blev mer jmlikt. Lnerna kade ocks i Sverige pga utvandringen till USA. Det konstateras att ovanstende var bra fr Sverige och frgan leds nu vidare till om det skulle vara bra om nnu fler grnser togs bort mellan lnder.
"S utraderandet av de svenska inomlandsgrnserna p 1800-talet, det var bra fr mnniskorna hr, s frgan r om det ocks skulle vara bra om nnu fler grnser togs bort mellan lnder. P ett stt skulle man kunna tycka att det vore jttebra." [...] " ...idag r det precis tvrtom, idag rr sig kapitalet fritt medans mnniskor inte kan rra sig; och det r ju instinktivt kanske konstigt och man skulle nska att man kunde liberalisera p samma stt som man gjorde p 1800-talet. Och det r det vi har frskt gra inom EU kan man ju sga."
-----------
S smningom hamnar programmet p Malm centralstation. Nu talas det inte om nation lngre utan "svenskt territorium". En man med fru och fyra barn har rest genom Europa och sett dda mnniskor. Han intervjuas och beskriver "en lng vg p flykt frn det krigsdrabbade Syrien".
Karin Borevi frklarar varfr mnniskor vill just till Sverige, det handlar om vrt vlfrdssystem och hur idn om "folket" i stort sett frsvann frn den svenska politiska vokabulren efter andra vrldskriget; det aktiva beslutet p 70-talet att gynna mngkulturen s lngt att grundlagen ndrades samt en frndring av medborgarskapet r en fortsttning p den linjen. Borevi frgar sig om Sverige nu str vid ett historiskt vgskl med en frndring av den hitintills frda politiken.
-------------
"Starkare grnser gr att skillnader mellan "vi" p ena sidan och "dom" p andra sidan, blir tydligare och nationalismen, den frestllda gemenskapen baserad p ursprung, styrker ocks "vi" och "dom"-tnkandet; vilket enligt psykologisk forskning leder till frdomar och frmlingsfientlighet."
------------
I slutet av programmet (som r 20 minuter lngt) talas det om nationalismen frdelar i ca 40 sekunder:
"Men enligt forskare som bland annat nationalekonom Paul Collier vid Oxforduniversitetet, s har nationalismen ocks mnga goda sidor. Den gynnar framfrallt samarbete och sociala strukturer mellan mnniskor som annars inte knner varandra och det r mnga som hvdar att den vsterlndska demokratin hade varit omjlig utan den. Stor nationalromantisk konst, musik och kultur, som till exempel Skansen i Stockholm, hade inte funnits om det inte vore fr den frestllda gemenskapen kring ett helt folk med samma ursprung."
Drefter varnas terigen fr nationalismens mrka sidor:
"Men riskerna med nationalismen r mycket stora enligt statsvetare Mikael Spng. Den bygger p en form av exkludering som nr du driver den till sin spets s fr du fruktansvrt hemska konsekvenser. Exempel p det hr r Andra vrldskrigets frintelse och Balkankrigets etniska rensning; och enligt Mikael Spng s finns den extrema nationalismen inbyggd i de moderna nationalstaterna dr statens grnser sammanfaller med nationen och den frestllda gemenskapen."
Spng: "Jag tycker att det finns en utbredd brist p reflektion ver de historiska erfarenheter som faktiskt har gjorts. Inte bara att nationalism kan leda till krig och .. utan att det leder till utrotning av mnniskor, frdrivning av mnniskor, det leder till idn att man mste frflytta mnniskor frn nationsgrnser och statsgrnser ska sammanfalla och s vidare. Det r vldigt mycket i detta som r extremt explosivt ... och vi vet att det har exploderat mnga gnger och det har exploderat ocks vldigt nyligen i ett visst sammanhang."
--------------
Reflektion
Har mediakriget gtt in i en ny fas dr man lutar sig p vetenskapen och frstligt vinklar den efter sin politiska agenda? ppna grnser r "jttebra", nationalismen handlar om "mrka krafter" (med lite Skansen p kpet). Och, vad menar Mikael Spng nr han talar om en explosion i ett "visst sammanhang" som kan kopplas samman med nationalismen? Lyssna grna till hela sndningen https://sverigesradio.se/sida/avsnit...?programid=412
__________________
Senast redigerad av Siegfrid 2015-10-21 kl. 14:45.
Senast redigerad av Siegfrid 2015-10-21 kl. 14:45.