Citat:
Ursprungligen postat av terrieterrie
Marx hade en oerhört positiv syn på människan.
Till skillnad från de andra djuren så har människan begåvats med förmågan att reflektera över sina handlingar. Hon kan se bakåt, hon kan förutse konsekvenser och hon kan fundera över rätt och fel. Det kan inga andra djur. Människan har också ett mycket mer utvecklat känslospektrum än andra djur. Hon älskar, hon hatar, hon belönar, hon hämnas, hon skrattar, hon gråter. Hon har förmågan att sätta andras bästa före sitt eget på ett sätt som inte djuren kan ( annat än när de försvarar sin avkomma). Hon är också det enda djur som har slutat anpassa sig efter naturen och istället anpassar naturen efter sina egna behov.(Människan är en skapande varelse.) Allt detta gör människan unik.
Marx överskattade människan. Han utgick från sig själv. Människor är inte som Marx. Men det var inte Marx vi diskuterade, jag vet knappast så mycket om honom att jag skulle kunna diskutera honom.
Allt det där är rena antagningar. Påhitt om du så vill.
Hur kan du veta att djur inte har dessa känslor? Och
hur kan du sammanklumpa en så otroligt heterogen grupp som
djur i en och samma klump? Är en schimpans likvärdig med en groda? En elefant med en snigel? Alla dessa går under definitionen
djur. Det här är ju ren och skär metafysisk. Dravvel, om du frågar mig. Hade en diskussion om detta med en präst, det var ungefär som att tala med en vägg, han hade bestämt sig för att djur inte hade några känslor, och så var det med det. Det är en förenklad världsbild.
Människan är unik på sitt sätt ja, men inte mer unik än en tiger. Det är naturligt att vi ser vår arts framsteg som normen för vad ett framsteg är, en slags artiism, som jag putslustigt brukar säga.
Citat:
Djur är inte omoraliska, de är amoraliska. De har inte förmågan att tänka i moraliska termer överhuvudtaget. Men det har vi. Och bara det faktum att vi har förmågan ställer oss i en ansvarsposition som tvingar oss att fundera över rätt och fel, (gott och ont i religiösa termer) avsikter och konsekvenser, långsiktiga mål etc etc. Vi måste sätta upp lagar och regler grundade i någon form av gemensam värdegrund, annars kan vi inte existera tillsammans. Vår kapacitet till det fantastiska liksom det fasansfulla är i det närmaste obegränsade och har vi ingen gemensam värdegrund, som begränsar oss blir vi livsfarliga. Detta VET vi och därför har vi enats om vissa okränkbara värden. Som jag tolkar det har vi därmed överskridit gränsen för vart våra biologiska förutsättningar tar oss och skapat något utöver detta (civilisation). Om vi vore amoraliska varelser, styrda enbart av biologin, skulle vi ha utplånat oss själva för länge sedan. Även du, trots den värdenihilism du förespråkar HAR accepterat vissa grundvärderingar... annars skulle du inte tycka att mannen som våldtog din syster gjorde något fel.
Naej... Skälet till att vi är tvunga att skapa så otroligt komplicerade och ineffektiva system är för att vi är så otroligt många. Vi skulle klara oss galant i små jägar-samlar samhällen. Rättning, vi klarar oss galant i små jägar-samlar samhällen. Att djur är amoraliska är en tes. Kanske stämmer, kanske är den helt fel. Än så länge så kan vi varken bevisa eller dementera påståendet, så det är fortfarande metabiologi (det ordet finns inte, jag vet) att hävda att det är så.
Citat:
Du säger i ett av dina inlägg: Jag försvarar inte oprovocerat våld. Men ... ingen angripare anser sig angripa utan skäl! Den som angriper HAR skäl och kan rättfärdiga det han gör (annars skulle han inte göra det). Våldtäktsmannen säger att din syster ju gick där och vickade på rumpan och bara skrek "kom och ta mig" och då fick hon som hon ville, den horan. Mördaren säger: Jamän han skulle ha dödat mig, om jag inte dödat honom... eller "han kunde ha gett mig sina pengar då, den snåle jäveln, så hade jag inte behövt döda honom. Han får skylla sig själv!"
Och på vilket sätt motsäger detta att jag inte försvarar oprovocerat våld?
Citat:
Människor tycker ju alltid att det de gör i en situation är rätt.... annars skulle de inte göra det! Skulle vi dra ut extremen av ditt resonemang att det inte finns några objektiva värden och att var och en ska agera utifrån situation och egna förutsättningar och slutsatser ... då skulle samhället bli livsfarligt!
Samhället är livsfarligt. Jag tycker inte alltid att det som jag gör är rätt, ibland tvingas man välja mellan the lesser of two evils. Om alla skulle börja tänka själva så skulle samhället bli betydligt härligare. Känns oerhört konservativt att få moralpanik över självtänkande människor.
Citat:
Och utan objektiva värden skulle vi inte ens kunna ha några lagar och förordningar, för vad skulle de grunda sig på?
Har jag sagt att vi inte ska ha några lagar? Jag har redan accepterat att vi har en slags samhällsmoral.
Citat:
Jag grundade den uppfattningen dels på vad du har sagt om människan och samhället här i debatten, dels på den där novellen du skrev för ett tag sedan där du själv svarade på en kommentar att den snarare var misantropisk. Men om du tycker att "misantrop" inte betecknar din människosyn, så tar jag tillbaka det!
Bara för att man skriver en misantropisk novell innebär det inte att man är en misantrop.
Men tack för att du tog tillbaks det.