Vallåkra: Dråp på två unga män - 2015-10-14 (HD ger ej prövningstillstånd)

Jag tycker inte att resonemanget håller.

I mina ögon ett pågående angrepp, en ruta i dörren är inslagen, domstolarna finner det troligt att en tredje person höll på att bereda sitt tillträde till eller redan fanns i källaren. Vad är det som säger att lymlarna utanför entrédörren måste krypa in genom dörrfönstret? De kunde lika gärna ha börjat med fönstret i dörren för att demonstrera styrkan i hotet att ta mannen av daga för att sedan fortsätta med andra fönster?
Att domstolen (likt en del debattörer) fokuserar helt på den "#¤%&! dörren istället för att ta en helhetsbild av situationen och reella möjligheter, det gör att det hela kommer på kant!

Mannen som blev skjuten i ryggen, vad är det som säger att han inte var på väg till ett närliggande fönster eller till den uppbrutna källardörren?
Precis, det är ingen som vet och då gäller det att bedöma saken till den nödvärnsbrukandes fördel.

Felet är att domstolen likt många debattörer har helt snöat in på den förbaskade dörren.

Låt oss istället säga att två gärningsmän står utanför en bil som en person sitter i. Och bilen går inte att starta. Bilens ruta slås in och gärningsmännen är beväpnade med kniv och metallrör och hotade personen i bilen till livet innan rutan slogs in.
Kunde personen i bilen bruka skjutvapen för att freda sitt liv?
Om du svarar "ja" så innebär inte dörren att det föreligger något hinder utan i sådana fall kanske det skall handla om avståndet mellan dörren och den som skjuter för att försvara sig?
Och om en 3e gärningsman redan har brutit upp bakdörren på den motsatta sidan, ökar det rätten att försvara sig med vapen eller är det oväsentligt?

Då kommer antagligen resonemanget in på "avstånden" och inte "dörrar" och det är ju det resonemanget som jag saknar i domen.

Fast i det fallet, om man fokuserar på avståndet mellan gärningsmannen och brottsoffren, så fanns det ju utrymme för gärningsmannen att backa lite så att gärningsmannen inte står för nära ytterdörren som håller på att angripas av brottsoffren. Att detta resonemang inte förts i domen beror på att försvaret inte påstått att gärningsmannen inte kunde backa undan. Hade försvaret påstått detta, så hade man utifrån premisserna på platsen, bedömt gärningsmannens möjlighet att ta avstånd från ytterdörren.

Så om vi tar bilexemplet, om du sitter i förarsätet och angriparen angriper bakdörren på passagerarsidan, så kan man tycka att du borde vänta med ditt nödvärn fram tills att angriparen är igenom och situationen övergått från angrepp på egendom till angrepp på person.


Om vi säger såhär: Låt oss säga att jag skickar dig ett brev, "om X dagar kommer jag döda dig". Även om du efter X-Y, där Y > 0, dagar ser mig på stan, har du inte rätt att bruka nödvärn mot mig, eftersom hotet inte är tillräckligt akut.
Nu låter vi X gå mot noll. Någonstans där finns en gräns, där hotet, eller livsfaran, anses vara tillräckligt akut för att berättiga till en viss våldsnivå i nödvärn.

I K-Gs fall, så var värdet X för stort för att gärningsmannen(K-G) skulle få bruka den mängd våld han gjorde. Gränsen är heller inte svart eller vit, Ju mindre X är till ett livshotande angrepp, ju mer nödvärnsvåld får du bruka i situationen.

Du argumenterar så märkligt i den här tråden sebnie.

Du vill att vi ska jämföra situationer. Den ena är rätten att försvara sitt liv i en konkret situation då man har två beväpnade angripare framför sig (utanför ytterdörren) och en bakom sig (i eller på väg in i källaren).

Den andra situationen är ett mordhot.

Självklart ger inte ett mordhot rätt att ta livet av den som hotar.

Lika självklart är det att den som är på väg att bli dödad har rätt till nödvärn.

De attackerande hade misshandlat KG tidigare. Dom deklarerade tydligt att dom hade för avsikt att döda KG. Det var när dom anföll som han avvärjde hotet.
Du tycker att han skulle väntat. Hur många sekunder hade han på sig innan de tre varit i full färd med att ta livet av KG?

–

Självklart ger inte mordhotet i sig rätt att bruka nödvärn. Jag bara gav det som ett exempel på att även om du är 100% säker på att hotet kommer bli verklighet på tidpunkten, så ger det inte dig rätten att använda nödvärn i förebyggande syfte, vilket gärningsmannen(K-G) gjorde.

Och du undrade hur många sekunder han skulle väntat. Han skulle väntat tills ett brottsoffer var innanför dörren. Då hade han haft sisådär 2-3 sekunder på sig att sikta och avlossa bössan innan brottsoffret hunnit resa på sig. Om brottsoffret hinner resa på sig hade det lett till att brottsoffret hunnit sätta kniven i gärningsmannen.
Han var heller inte döv, så han hade lätt kunnat höra om någon närmade sig honom bakifrån i källaren.


Kort sagt, skulle han väntat tills angreppet på egendom, övergick i angrepp på person. Sålänge angreppet på egendom pågick så har han bara rätt att använda den motsvarande nödvärn som är laglig att använda mot en vanlig inbrottstjuv, OAVSETT brottsoffrens avsikt.

KG hade ju fått prova på "angrepp på person" från de här dokumenterat brutala notoriska pundarna tidigare, så han visste ju vad som väntade honom. Han var, med rätta livrädd.

Jag har full förståelse för att han inte väntade längre.

Det tror jag HD också skulle ha, om det skulle nå dit.

–

Det spelar ingen roll.
Oavsett om, vi säger att du dödat 100 personer innan, och du kommer och hotar mig med kniv, eller om detta är första gången du begår ett brott och hotar mig med kniv, så har jag rätt till exakt samma mängd av nödvärn.

Jag kan inte väga in dina tidigare 100 mord i nödvärnet. Då utgör det hämnd.

Samma gäller K-G. Bara för att brottsoffren misshandlat honom innan, kan han inte använda grövre nödvärn mot brottsoffren, än om detta var brottsoffrens första angrepp. De tidigare misshandlingarna är överspelade och färdiga, de saknar relevans i den stundande nödvärnssituationen.

Det där är en felaktig tolkning. Om en person har en känd historik av att döda så är det sannolikt att hotet är mer överhängande än vad det skulle vara i andra fall, vilket då kan ge större möjligheter till nödvärnsexcess i de flesta fall.
På samma sätt som det vägs in hur och om den eller de som attackerar är beväpnade. Ett överfall med kniv bedöms alltid som ett större hot än ett överfall med knytnävarna.

Du ser allt för svart eller vitt utan att ha den minsta förmåga att tänka dig in i de faktiska situationerna, det kvaddar din argumentation.

Klart det spelar roll! KG var livrädd och insåg att hans sista stund var kommen.

Den rädslan berodde delvis på att han visste vad dom som skulle döda honom hade för CV...

Det var inga tomma hot som kom därifrån och det visste KG!
Dom hade rest för att döda CV och den resan var ingen vanlig utflykt!

–

Två personer står framför mitt hus med varsin tänd molotov cocktail. De skriker att om jag inte kommer ut så kommer de att bränna ner mitt hus. Har jag i det fallet rätt att skjuta ihjäl dem, eller måste jag vänta tills att de kastat in brandbomberna genom fönstren? Jag bryr mig faktiskt inte om vad som är rätt eller fel svar på den frågan, jag hade skjutit direkt. I'd rather be judged by twelve than carried by six.

Ditt sätt att argumentera är märkligt, något som "lasternassumma" redan påpekat.
Vad jag försöker argumentera för att den förbaskade dörren inte är någon gräns för när mannen har rätt att anses vara under attack.

Med en kniv i högsta hugg, ja... ...mot en ihoprullad, påtänd och snabbfotad inkräktare som antagligen bara fått blodad tand av ett par hagel och satt sin 36 cm långa kniv i honom på direkten. - Att hoppa in i det där dörrhålet kan jämföras med att hoppa ned från ett lägre träräcke; man är omedelbart i läge att attackera. Och om den ene brodern flugit på K-G på direkten och slagit geväret ur hans hand, eller hagelskadad fått in en fullträff på K-G:s rusande hjärta - medan den andre redan hunnit in; vilt svingande sitt en meter långa järnrör mot K-G:s huvud och kropp?

Huset hade 6 ingångar plus en massa andra fönster att knacka in med ett järnrör (enligt tidigare övningar på området). - Det var två mot en; en garanterad död hade utlovats. Flertalet spår från den ene broderns skosulemönster återfanns intill dörrhandtaget - och K-G ville inte bli sparkad till döds eller till hjärndödhet.

Det är inte dörren som avgör när man anses vara under attack. Men om det finns hinder i angriparens attack, så kommer dessa hinder vägas med i en nödvärnsbedömning.

Låt oss säga att brottsoffren istället för att stå och hacka på gärningsmannens ytterdörr, valde att gå via en bakdörr, altandörr, eller knacka in en fönsterruta. Då hade det korrigerade* avståndet mellan brottsoffren och gärningsmannen. varit såpass att gärningsmannen kunnat avlossa en hagelsalva innan angriparen var inom avstånd, eftersom gärningsmannen befann sig i "hallen", det fanns inga extradörrar, fönster eller liknande i hallutrymmet. Tänk också på att gärningsmannen hade geväret i färdigställning, så 21 foot rule är inte tillämpligt här. 21 foot gäller vid hölstrat vapen.

Det tar altså 1,5 sekunder, eller 21 foot (6,4 meter) för en knivbeväpnad man att nå sitt mål. Samma tid tar det generellt att dra ett hölstrat vapen och avlossa ett skott.
Enligt källor på nätet så tar det 1/4 sekund att avlossa ett skott från ett vapen i färdigställning.
Översätter man det i antal foot/meter som en angripare kan tillryggalägga på denna tid, så är det 3,5 foot, eller nära exakt 1 meter.

Lägger man till hagelbössans längd på detta, så är det cirka 2 meter totalt.

Med andra ord, är det säkert för gärningsmannen i detta fall att vänta tills angriparna är strax över 2 meter ifrån, innan avlossandet av skottet.

* Med korrigerat avstånd syftas på att det verkliga avståndet fågelvägen, är bara några få meter, men på grund av hinder, möblemang, bråte och sådant som står ivägen för brottsoffrens framfart i gärningsmannens bostad, så blir tidsåtgången för att tillryggalägga detta avstånd längre, så att det motsvaras av ett längre, korrigerat avstånd.

Det innebär att hur man än vrider och vänder på det, så hade det funnits tid för gärningsmannen att avvakta med skotten. Oavsett om brottsoffren valt att forcera ytterdörren, vilket hade tagit tid, men de hade varit inne relativt nära gärningsmannen direkt, ALTERNATIVT välja att forcera en annan väg in i bostaden, men då fått tillryggalägga ett längre avstånd från intrångsplatsen till gärningsmannen istället.