Läste nyligen att man från EU:s håll är öppna för att inkludera Kazakstan i unionen. Inte än på ett tag, givetvis, men när landet utvecklats mer och bättrat på sin statistik vad gäller korruption, mänskliga rättigheter osv. Detta eftersom en liten del av landet ligger på Volgas västra sida, vilket enligt den traditionella och ytterst vaga defintionen alltså betyder att en del av Kazakstan befinner sig i Europa. Jag personligen ser inget problem med just Kazakstan. Jag hade föredragit att gå i union med kazakstan med att gå i union med EU-judarna. Men det fick mig ändå att undra lite över vad EU har för långsiktiga mål. Det verkar ju som nu att de är öppna för att ta in lite alla möjliga länder som egentligen har noll och ingenting att göra med just en Europeisk union.
Och jag undrar även, vad hade skett om man redan från början sagt att "vi är öppna för att låta Kazakstan gå med". Jag har svårt att tänka mig att deras officiella hållning inte luckrats upp det senaste. Och isåfall, kommer de fortsätta luckras upp, så att i framtiden man blir allt mindre strikta med vilka som kan ansöka och inte. Kommer det räcka med att gränsa till ett EU land, för att sedan fortsätta till att vem som helst kan ansöka? Det finns ju vissa områden i såväl afrika som latinamerika som ingår i EU, även ö-grupper mitt ute i ingenstans. Varför inte plocka in östtimor helt plötsligt. Det har ju varit en portugisisk koloni och det är kulturellt mer europeiskt än kazakstan någonsin kan drömma om att bli.
På sikt, kommer man att byta ut namnet EU eftersom det ju kommer att bli rent löjeväckande om det som pågår fortsätter? Var valet av namn egentligen mest något av ett lite klyftigt val, eftersom man visste att det skulle möte mindre motstånd, eftersom gemene europé väl ändå trots allt känner en viss gemenskap med andra europeiska folk och inte har fullt lika svårt att klumpas ihop med dem som med turkfolk i centralasien? Har EU-politikerna blivit rent desperat kåta på uppsving, nu när det verkar gå utför med hela skiten?
Och jag undrar även, vad hade skett om man redan från början sagt att "vi är öppna för att låta Kazakstan gå med". Jag har svårt att tänka mig att deras officiella hållning inte luckrats upp det senaste. Och isåfall, kommer de fortsätta luckras upp, så att i framtiden man blir allt mindre strikta med vilka som kan ansöka och inte. Kommer det räcka med att gränsa till ett EU land, för att sedan fortsätta till att vem som helst kan ansöka? Det finns ju vissa områden i såväl afrika som latinamerika som ingår i EU, även ö-grupper mitt ute i ingenstans. Varför inte plocka in östtimor helt plötsligt. Det har ju varit en portugisisk koloni och det är kulturellt mer europeiskt än kazakstan någonsin kan drömma om att bli.
På sikt, kommer man att byta ut namnet EU eftersom det ju kommer att bli rent löjeväckande om det som pågår fortsätter? Var valet av namn egentligen mest något av ett lite klyftigt val, eftersom man visste att det skulle möte mindre motstånd, eftersom gemene europé väl ändå trots allt känner en viss gemenskap med andra europeiska folk och inte har fullt lika svårt att klumpas ihop med dem som med turkfolk i centralasien? Har EU-politikerna blivit rent desperat kåta på uppsving, nu när det verkar gå utför med hela skiten?
