2015-10-08, 20:47
  #1
Medlem
Jag hller p att lsa distanskurs i matematik 4, men har ocks anmlt mig till prvning i matematik D d den ligger innan sista kompletteringsdag.

De flesta sger att Matematik 4 och Matematik D i stort "r samma" med den strsta skillnaden att Matte 4 tar upp komplexa tal, har jag fr mig. Det lter ju hr som att om man lser matte 4 s borde man klara matte D eftersom matte 4 r i princip matte D fast med lite till, men min undran r om jag missar ngot som kan komma p D-kursens prov om jag bara lser ma 4?

I ma 4 s kommer ibland vissa saker dr de skriver saker som "I fregende kurs (Matte 3) fick du lra dig om absolutbelopp", men jag kan inte alls minnas att det fanns i Ma C, som jag lste fr ngra r sedan. Finns det allts en diff, dvs saker som ligger i Ma 3, som tidigare tillhrt Ma D, och som jag allts riskerar att missa p Ma 4-kursen och inte klarar p D-kursens prov? Vad mer kan det vara?

(Jag skulle kunna sitta och krosskolla med en Ma D-bok men det skulle ta jvligt mycket tid arbete att frska hitta allt snt gissar jag).

Tack fr svar. Hoppas jag postat i rtt forum.
Citera
2015-10-08, 22:53
  #2
Medlem
Askenars avatar
Citat:
Ursprungligen postat av cephalus
Jag hller p att lsa distanskurs i matematik 4, men har ocks anmlt mig till prvning i matematik D d den ligger innan sista kompletteringsdag.

De flesta sger att Matematik 4 och Matematik D i stort "r samma" med den strsta skillnaden att Matte 4 tar upp komplexa tal, har jag fr mig. Det lter ju hr som att om man lser matte 4 s borde man klara matte D eftersom matte 4 r i princip matte D fast med lite till, men min undran r om jag missar ngot som kan komma p D-kursens prov om jag bara lser ma 4?

I ma 4 s kommer ibland vissa saker dr de skriver saker som "I fregende kurs (Matte 3) fick du lra dig om absolutbelopp", men jag kan inte alls minnas att det fanns i Ma C, som jag lste fr ngra r sedan. Finns det allts en diff, dvs saker som ligger i Ma 3, som tidigare tillhrt Ma D, och som jag allts riskerar att missa p Ma 4-kursen och inte klarar p D-kursens prov? Vad mer kan det vara?

(Jag skulle kunna sitta och krosskolla med en Ma D-bok men det skulle ta jvligt mycket tid arbete att frska hitta allt snt gissar jag).

Tack fr svar. Hoppas jag postat i rtt forum.

Den strsta skillnaden r att i MaD ingr integraler medan Ma4 saknar integraler men tar upp volymintegraler. Ma3 gr igenom integraler och derivator. MaE hade volymintegraler.

Lite snurrigt men man kan sga att Ma A B C D E har tryckts ihop till Ma 1 2 3 4. Ma 5 har helt nya saker som touchar lite ltt p frsta rets hgskolematematik (induktionsbevis och diffekvationer).
Citera
2015-10-08, 22:56
  #3
Medlem
Askenars avatar
Glmde tillgga att i Ma4 ingr imaginra tal helt och hllet medan mnet i sin helhet tas upp i Ma E. Nu s verkar imaginra tal touchas lite ltt under Ma 2b.
Citera
2015-10-09, 17:15
  #4
Medlem
upparinteners avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Askenar
Den strsta skillnaden r att i MaD ingr integraler medan Ma4 saknar integraler men tar upp volymintegraler. Ma3 gr igenom integraler och derivator. MaE hade volymintegraler.

Lite snurrigt men man kan sga att Ma A B C D E har tryckts ihop till Ma 1 2 3 4. Ma 5 har helt nya saker som touchar lite ltt p frsta rets hgskolematematik (induktionsbevis och diffekvationer).
ven ma4 lyfter integraler ordentligt, srskilt i samband med trigonometrin.
klla: lste det i vras, s mycket har man inte glmt
Citera
2015-10-09, 21:12
  #5
Medlem
Askenars avatar
Citat:
Ursprungligen postat av upparintener
ven ma4 lyfter integraler ordentligt, srskilt i samband med trigonometrin.
klla: lste det i vras, s mycket har man inte glmt

Just det, har ju tom undervisat lite i mnet.


OFFt: Personligen tycker jag det r lite korkat att baka ihop derivata med integraler.

Fr dagens elever r rta linjens ekvation ngot mystiskt. Tnk dig derivata, en grafs lutning vid en given punkt vad det kan stlla till med.

Sen integraler som r anti-derivata eller baklngesderivering som vissa s fint kallar det.
Citera
2015-10-09, 21:40
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Askenar
Den strsta skillnaden r att i MaD ingr integraler medan Ma4 saknar integraler men tar upp volymintegraler. Ma3 gr igenom integraler och derivator. MaE hade volymintegraler.

Lite snurrigt men man kan sga att Ma A B C D E har tryckts ihop till Ma 1 2 3 4. Ma 5 har helt nya saker som touchar lite ltt p frsta rets hgskolematematik (induktionsbevis och diffekvationer).
Du har ju fel. Ma 4 tar visst upp integraler, men tar ocks upp rotationsvolymer.
Citera
2015-10-10, 10:53
  #7
Medlem
upparinteners avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Askenar
Just det, har ju tom undervisat lite i mnet.


OFFt: Personligen tycker jag det r lite korkat att baka ihop derivata med integraler.

Fr dagens elever r rta linjens ekvation ngot mystiskt. Tnk dig derivata, en grafs lutning vid en given punkt vad det kan stlla till med.

Sen integraler som r anti-derivata eller baklngesderivering som vissa s fint kallar det.
Ett stort problem i hela gymnasiets matte r, enligt min erfarenhet, hur man inte frklarar sambandet mellan att lsa en ekvation grafiskt kontra algebraiskt.
Har genom hela skolgngen stt p en grafiskt lsning som fel, ngon form av fusklsning nstan. Nr det sedan visade sig att mattefrelsaren p uni tyckte att grafiska lsningar nstan var bttre blev man lite paff.
Lrde mig derivering men inte fasen visste jag mycket om vad det gjorde i ett grafiskt samband
Citera
2015-10-10, 23:16
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av upparintener
Ett stort problem i hela gymnasiets matte r, enligt min erfarenhet, hur man inte frklarar sambandet mellan att lsa en ekvation grafiskt kontra algebraiskt.
Har genom hela skolgngen stt p en grafiskt lsning som fel, ngon form av fusklsning nstan. Nr det sedan visade sig att mattefrelsaren p uni tyckte att grafiska lsningar nstan var bttre blev man lite paff.
Lrde mig derivering men inte fasen visste jag mycket om vad det gjorde i ett grafiskt samband

Det strsta problemet med gymnasiet r vl att man riktat in sig s oerhrt mycket p omrdet matematisk analys och tar med s mycket formler och metoder det bara gr vilket gr att man inte fr ngon djupgende kunskap om ngot.

Nr studenter tar sitt frsta jobb, vi sger McDonalds kan de inte ett skit om grundlggande aritmetik s som delbarhet eller egenskaper hos ojmna/jmna tal, vilket hade varit vrt att kunna nr kassan gr snder. Nej, istllet ska de kunna ta fram hgre derivator och finna komplexa nollstllen.. Haha...

Detta enbart r en konsekvens av att svenskar statistiskt blir smre och smre p matte jmfrt med andra lnder och utbildningsministern o compani fr panik och fr fr sig att trycka in mer matte mer formler och g mer in i analysen. Det gymnasieelever behver r inte matematisk analys, det r nd helt oanvndbart p den nivn och p det sttet som det lrs ut. Men visst det r ltt det blir fel nr oinsatta mnniskor ska bestmma vad som r bst fr andra att lra sig och inte.

Jag frstr inte riktigt din frga TS, matte a b c d e r inbakat i nuvarande matte 1a/b/c 2a/b/c 3b/c 4. Matte 5 r en ny kurs som berr ytan av det man gr in p frsta ret vid hgre utbildning, om detta sger dig ngot.
__________________
Senast redigerad av VintageKicker 2015-10-10 kl. 23:22.
Citera
2015-10-11, 09:12
  #9
Avstngd
guderis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av VintageKicker
Det strsta problemet med gymnasiet r vl att man riktat in sig s oerhrt mycket p omrdet matematisk analys och tar med s mycket formler och metoder det bara gr vilket gr att man inte fr ngon djupgende kunskap om ngot.

Nr studenter tar sitt frsta jobb, vi sger McDonalds kan de inte ett skit om grundlggande aritmetik s som delbarhet eller egenskaper hos ojmna/jmna tal, vilket hade varit vrt att kunna nr kassan gr snder. Nej, istllet ska de kunna ta fram hgre derivator och finna komplexa nollstllen.. Haha...

Detta enbart r en konsekvens av att svenskar statistiskt blir smre och smre p matte jmfrt med andra lnder och utbildningsministern o compani fr panik och fr fr sig att trycka in mer matte mer formler och g mer in i analysen. Det gymnasieelever behver r inte matematisk analys, det r nd helt oanvndbart p den nivn och p det sttet som det lrs ut. Men visst det r ltt det blir fel nr oinsatta mnniskor ska bestmma vad som r bst fr andra att lra sig och inte.

Jag frstr inte riktigt din frga TS, matte a b c d e r inbakat i nuvarande matte 1a/b/c 2a/b/c 3b/c 4. Matte 5 r en ny kurs som berr ytan av det man gr in p frsta ret vid hgre utbildning, om detta sger dig ngot.

Nu lrs ju den matematiska analysen p gymnasieniv frmst ut p Natur och Teknik programmen. Syftet r att den ska finnas till hands nr man sedan pbrjar hgre studier. Ska du lsa ett ingenjrsprogram r det tex vsentligt att ha med sig bra kunskaper frn analysen d mycket av matematiken p ingenjrsprogram handlar om just matematisk analys.
D det ofta ocks r svrare att ta till sig den algebraiska delen av analys, och den grafiska ofta faller p plats enkelt nr man vl behrskar den algebraiska s finns vl ven en pong att lgga fokus p den p gymnasiet.
Citera
2015-10-11, 10:00
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av guderi
Nu lrs ju den matematiska analysen p gymnasieniv frmst ut p Natur och Teknik programmen. Syftet r att den ska finnas till hands nr man sedan pbrjar hgre studier. Ska du lsa ett ingenjrsprogram r det tex vsentligt att ha med sig bra kunskaper frn analysen d mycket av matematiken p ingenjrsprogram handlar om just matematisk analys.
D det ofta ocks r svrare att ta till sig den algebraiska delen av analys, och den grafiska ofta faller p plats enkelt nr man vl behrskar den algebraiska s finns vl ven en pong att lgga fokus p den p gymnasiet.

Det har du helt rtt i, jag sa inte att man br ta bort det helt det br givetvis finnas fr studenter som ska studera vidare. Men nr du kollar p elever som brjar plugga matematiska utbildning p universitet saknar mnga vldigt grundlggande kunskaper p grund av att man i gymnasiet inte fokuserar p annat eller fr att minirknare tagit den platsen. nd nr man fyller p gymnasiet s fyller man p det med NNU mer analys, det r helt fel.

Av egen erfarenhet kan jag ju bertta att nr jag brjade plugga p universitet hoppade 20 personer i mitt program av redan efter 2 mnader p grund av att minirknare och formelblad inte var tilltet, varken p lektioner, vningar eller tentor. Det blir en chock nr de under 3 r lutat sig tillbaka p dessa bekvma och farliga hjlpmedel.

Nu kanske du inte hller med och det r helt okej, man fr tycka olika. Men jag anser att grundskolan/gymnasiet r ett misslyckande matematisk och det visar sig tydligt vid universitet. P vrat universitet gjorde de ven rligen tester ver nykomna studenters kunskaper inom matematik, och gjorde statistik av detta. Detta visade ven TYDLIGT att studenter blivit successivt smre sedan mitten av 90-talet.
Citera
2015-10-11, 10:11
  #11
Avstngd
guderis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av VintageKicker
Det har du helt rtt i, jag sa inte att man br ta bort det helt det br givetvis finnas fr studenter som ska studera vidare. Men nr du kollar p elever som brjar plugga matematiska utbildning p universitet saknar mnga vldigt grundlggande kunskaper p grund av att man i gymnasiet inte fokuserar p annat eller fr att minirknare tagit den platsen. nd nr man fyller p gymnasiet s fyller man p det med NNU mer analys, det r helt fel.

Av egen erfarenhet kan jag ju bertta att nr jag brjade plugga p universitet hoppade 20 personer i mitt program av redan efter 2 mnader p grund av att minirknare och formelblad inte var tilltet, varken p lektioner, vningar eller tentor. Det blir en chock nr de under 3 r lutat sig tillbaka p dessa bekvma och farliga hjlpmedel.

Nu kanske du inte hller med och det r helt okej, man fr tycka olika. Men jag anser att grundskolan/gymnasiet r ett misslyckande matematisk och det visar sig tydligt vid universitet. P vrat universitet gjorde de ven rligen tester ver nykomna studenters kunskaper inom matematik, och gjorde statistik av detta. Detta visade ven TYDLIGT att studenter blivit successivt smre sedan mitten av 90-talet.

Jag hller absolut med dig, jag tog min examen fr ca 15 r sedan, och har nu den senaste tiden ter gtt in i den akademiska vrlden i mer av en yrkesroll. Och kunskapen i matematik har helt klart sjunkit. Men jag tror inte direkt att minirknare och formelsamling r det stora problemet, det anvndes ven p min gymnasietid och anpassningen till universitetet funkade bra d.

Jag tror problemet helt enkelt handlar om att gymnasieskolorna har hamnat i ett konkurrenslge dr det primra r att ge ut s hga betyg som mjligt, oberoende av den egentliga kunskapen eleven fr, eftersom att hga betyg r ett konkurrensmssigt frdelaktigt attribut p en gymnasieskola idag.
Det finns mnga skolor som helt saknar vilja att lra ut korrekta kunskaper, man ser bara till att eleverna ska slussas igenom gymnasietiden och sen cashar man in.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in