Matematik D vs Matematik 4 - skillnader?

Jag håller på att läsa distanskurs i matematik 4, men har också anmält mig till prövning i matematik D då den ligger innan sista kompletteringsdag.

De flesta säger att Matematik 4 och Matematik D i stort "är samma" med den största skillnaden att Matte 4 tar upp komplexa tal, har jag för mig. Det låter ju här som att om man läser matte 4 så borde man klara matte D eftersom matte 4 är i princip matte D fast med lite till, men min undran är om jag missar något som kan komma på D-kursens prov om jag bara läser ma 4?

I ma 4 så kommer ibland vissa saker där de skriver saker som "I föregående kurs (Matte 3) fick du lära dig om absolutbelopp", men jag kan inte alls minnas att det fanns i Ma C, som jag läste för några år sedan. Finns det alltså en diff, dvs saker som ligger i Ma 3, som tidigare tillhört Ma D, och som jag alltså riskerar att missa på Ma 4-kursen och inte klarar på D-kursens prov? Vad mer kan det vara?

(Jag skulle kunna sitta och krosskolla med en Ma D-bok men det skulle ta jävligt mycket tid å arbete att försöka hitta allt sånt gissar jag).

Tack för svar. Hoppas jag postat i rätt forum.

Den största skillnaden är att i MaD ingår integraler medan Ma4 saknar integraler men tar upp volymintegraler. Ma3 går igenom integraler och derivator. MaE hade volymintegraler.

Lite snurrigt men man kan säga att Ma A B C D E har tryckts ihop till Ma 1 2 3 4. Ma 5 har helt nya saker som touchar lite lätt på första årets högskolematematik (induktionsbevis och diffekvationer).

Glömde tillägga att i Ma4 ingår imaginära tal helt och hållet medan ämnet i sin helhet tas upp i Ma E. Nu så verkar imaginära tal touchas lite lätt under Ma 2b.

Även ma4 lyfter integraler ordentligt, särskilt i samband med trigonometrin.
källa: läste det i våras, så mycket har man inte glömt

Just det, har ju tom undervisat lite i ämnet.


OFFt: Personligen tycker jag det är lite korkat att baka ihop derivata med integraler.

För dagens elever är räta linjens ekvation något mystiskt. Tänk dig derivata, en grafs lutning vid en given punkt vad det kan ställa till med.

Sen integraler som är anti-derivata eller baklängesderivering som vissa så fint kallar det.

Du har ju fel. Ma 4 tar visst upp integraler, men tar också upp rotationsvolymer.

Ett stort problem i hela gymnasiets matte är, enligt min erfarenhet, hur man inte förklarar sambandet mellan att lösa en ekvation grafiskt kontra algebraiskt.
Har genom hela skolgången sätt på en grafiskt lösning som fel, någon form av fusklösning nästan. När det sedan visade sig att matteföreläsaren på uni tyckte att grafiska lösningar nästan var bättre blev man lite paff.
Lärde mig derivering men inte fasen visste jag mycket om vad det gjorde i ett grafiskt samband

Det största problemet med gymnasiet är väl att man riktat in sig så oerhört mycket på området matematisk analys och tar med så mycket formler och metoder det bara går vilket gör att man inte får någon djupgående kunskap om något.

När studenter tar sitt första jobb, vi säger McDonalds kan de inte ett skit om grundläggande aritmetik så som delbarhet eller egenskaper hos ojämna/jämna tal, vilket hade varit värt att kunna när kassan går sönder. Nej, istället ska de kunna ta fram högre derivator och finna komplexa nollställen.. Haha...

Detta enbart är en konsekvens av att svenskar statistiskt blir sämre och sämre på matte jämfört med andra länder och utbildningsministern o compani får panik och får för sig att trycka in mer matte mer formler och gå mer in i analysen. Det gymnasieelever behöver är inte matematisk analys, det är ändå helt oanvändbart på den nivån och på det sättet som det lärs ut. Men visst det är lätt det blir fel när oinsatta människor ska bestämma vad som är bäst för andra att lära sig och inte.

Jag förstår inte riktigt din fråga TS, matte a b c d e är inbakat i nuvarande matte 1a/b/c 2a/b/c 3b/c 4. Matte 5 är en ny kurs som berör ytan av det man går in på första året vid högre utbildning, om detta säger dig något.

Nu lärs ju den matematiska analysen på gymnasienivå främst ut på Natur och Teknik programmen. Syftet är att den ska finnas till hands när man sedan påbörjar högre studier. Ska du läsa ett ingenjörsprogram är det tex väsentligt att ha med sig bra kunskaper från analysen då mycket av matematiken på ingenjörsprogram handlar om just matematisk analys.
Då det ofta också är svårare att ta till sig den algebraiska delen av analys, och den grafiska ofta faller på plats enkelt när man väl behärskar den algebraiska så finns väl även en poäng att lägga fokus på den på gymnasiet.

Det har du helt rätt i, jag sa inte att man bör ta bort det helt det bör givetvis finnas för studenter som ska studera vidare. Men när du kollar på elever som börjar plugga matematiska utbildning på universitet saknar många väldigt grundläggande kunskaper på grund av att man i gymnasiet inte fokuserar på annat eller för att miniräknare tagit den platsen. Ändå när man fyller på gymnasiet så fyller man på det med ÄNNU mer analys, det är helt fel.

Av egen erfarenhet kan jag ju berätta att när jag började plugga på universitet hoppade 20 personer i mitt program av redan efter 2 månader på grund av att miniräknare och formelblad inte var tillåtet, varken på lektioner, övningar eller tentor. Det blir en chock när de under 3 år lutat sig tillbaka på dessa bekväma och farliga hjälpmedel.

Nu kanske du inte håller med och det är helt okej, man får tycka olika. Men jag anser att grundskolan/gymnasiet är ett misslyckande matematisk och det visar sig tydligt vid universitet. På vårat universitet gjorde de även årligen tester över nykomna studenters kunskaper inom matematik, och gjorde statistik av detta. Detta visade även TYDLIGT att studenter blivit successivt sämre sedan mitten av 90-talet.

Jag håller absolut med dig, jag tog min examen för ca 15 år sedan, och har nu den senaste tiden åter gått in i den akademiska världen i mer av en yrkesroll. Och kunskapen i matematik har helt klart sjunkit. Men jag tror inte direkt att miniräknare och formelsamling är det stora problemet, det användes även på min gymnasietid och anpassningen till universitetet funkade bra då.

Jag tror problemet helt enkelt handlar om att gymnasieskolorna har hamnat i ett konkurrensläge där det primära är att ge ut så höga betyg som möjligt, oberoende av den egentliga kunskapen eleven får, eftersom att höga betyg är ett konkurrensmässigt fördelaktigt attribut på en gymnasieskola idag.
Det finns många skolor som helt saknar vilja att lära ut korrekta kunskaper, man ser bara till att eleverna ska slussas igenom gymnasietiden och sen cashar man in.