Ord i svenska språket som svenskar inte längre riktigt förstår betydelsen av

Jag tror inte detta är ett vanligt missförstånd, jag hoppas i alla fall inte det.
Men jag har hört termen sexistisk användas ett par gånger med innebörden vara drivande/oblyg när det gäller att prata om sex.

Var nära att rätta tonårstjejerna jag hörde använda ordet så i relation till killar de konverserade med medelst SMS/IM, men det var pinsamt nog att inte kunna stänga ute deras konversation under en 2 timmar lång tågresa.

Jag har även stött på att folk (ofta användare på detta forum) använda ordet reklamera i tron att det skulle betyda göra reklam för.

Den tycker man ju folk borde kunna...

Det finns ord som mer kan ställa till det:

Bestrida kostnaden för...
Bestrida fakturan från...

Skillnaden i betydelse är högst påtaglig!

Man ska dock observera att SAOB inte listar sina betydelser i vanlighets- eller lämplighetsordning, utan i kronologisk ordning efter när de först har belagts. Det är snarare regel än undantag att den första betydelsen av ett ord idag är utdöd. Nu står det iofs inget kors för betydelsen ålägga l. föreskrifva (ngn ngt); stundom: befalla, gifva befallning om; påbjuda, förordna, men däremot står det inom parentes före betydelsen i fråga numera nästan bl. i högtidligare framställning, särsk. i kurialstil.

Och numera, det var 1898, det. Idag är kurialstilen - den s k kanslisvenskan - precis lika död som dronten. Om någon idag använder anbefalla i betydelsen befalla, tror jag att sannolikheten är extremt låg att h*n gör det i medveten anslutning till det näst senaste sekelskiftets kanslistil, och mycket nära ett att det beror på att h*n bara har skalat av ordled i anbefalla tills det blev kvar en kärna som var spontant begripligg.

(http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/11/235.html)

Ordet "båtnad" hör man alltmer sällan. Jag är dock inte säker på om det är något direkt negativt...

Du menar att det skulle vara till båtnad för envar att ordet inte används frekvent. Jag delar inte den uppfattningen.

Har hört det i betydelsen stor tjänst.

Märla:
http://www.byggfabriken.com/sortiment/beslag/fonsterbeslag/info/product/535-271-maerla-1-14/

Dessa sköt vi med slangbella men de gick under namnet zinka. Det måste väl ett vara väldigt lokalt namn?

Mitt bidrag är dalkjusa, däld, fimmelstång och kolportör.

Ett fint ord många kan men som man sällan hör är kolonialvaruhandlare

*edit* Många klagar på Ohlmarks (orginalöversättaren av Sagan om ringen), men han hade fan i mig ett fylligt ordförråd i vart fall. Lite skillnad jämfört med dagens SFI-variant..

Edit2: Ett ord jag lärde mig ganska nyligen och som jag aldrig hört förr, var levang. Säkert ett franskt låneord, men ändå lite pinsamt. Är någon sorts borste tydligen

Levang är väl en borste med kort borst som används vid rengöring av båtdäck?

Wikipedia vet att berätta: "Levang är en långskaftad borste med hård kort borst. Termen används framförallt som sjöterm där man "skrubbar däck" med en levang.
En speciellt utformad levang har en vattenbehållare med ett litet hål undertill långt ned på skaftet. Man fyller behållaren genom att doppa sin levang i sjön eller havet och skrubbar sedan i rinnande vatten. Alla skurborstar med långt skaft kan betecknas levang."

Någon skam är inte nödvändig i detta fall, då 99% av befolkningen ändå inte har en susning...

Somliga misstolkar det, kanske ser de björnen som varm och go, som en björnkram.

http://www.jnytt.se/har-var-det-nagot-som-gick-fel

Och ur en liten uppsats med det passande namnet "Ursäkta, skulle du kunna göra mig en björntjänst?"

"Avresultatet i min undersökning att döma uppvisar Göra en björntjänst en större skillnad av
svaren mellan äldre och yngre än vad Gråta krokodiltårar gör vilket skulle indikera att
idiomen har kommit olika långt i den förmodade förändringen. Göra en björntjänst borde
vara allmänt känt av den största delen av Sveriges population som något negativt, då
uttrycket förekommer minst en gång om året, på julafton, i Disneys version av Rudyard
Kiplings Djungelboken där björnen Baloo sjunger ”… en björntjänst gör ju ingen glad
…”. Ändock är det alltså 71 % av de yngre som har valt distraktorn ’Göra någon en stor
tjänst’ och bara 19 % som svarat ’Göra någon en otjänst’ och frågan är då varför de har
gjort det."

http://uu.diva-portal.org/smash/get/...FULLTEXT01.pdf