Personer som nästan alltid börjar besvara en fråga med en motfråga.

Vad beror det på att många har som en vana att börja besvara en fråga med en motfråga? Det gör mig så less på dessa personer.
Själv besvarar jag frågan direkt, eller säjer rent ut att jag inte vill eller inte kan svara.

Exempel på dessa frågor och motfrågor.

Hur bra växer dina växter? Har de tagit sig?
- varför behöver du veta det?
eller - varför frågar du?

Hur mår dina farföräldrar?
- något soeciellt att du undrar?


Cirka 70% av de jag känner svarar så. Ju yngre desto säkrare att en motfråga kommer som svar.

Har ni idéer om varför? Min fru har en egen idé. Att det är mycket misstänksamma och oärliga personer som svarar så per automatik. De tror att man har något i baktanke...


Vad tror eller vet experterna?

Skulle inte kalla mig själv för expert men jag tror att din fru har rätt. Antingen det eller att de är osäkra och rädda att svara "fel" och därför vill veta bakgrunden till frågan först.

Misstänksamhet.

Jag är tillex förbannat less på att svara på vad jag jobbar med när jag är privat.
- vad jobbar du med ?
- ser jag ut att vara på jobbet ?

- vad jobbar du med ?
- är det viktigt för dig att veta det ?

- vad jobbar du med ?
- hur så ?
- jag bara undra ( mycket nonchalant )

Det andra versionen jag kör med är:

- men du som jobbar med " mitt yrke "
- Men vad fan får man aldrig vara ledig från sitt jobb, tycker du att det är så kul att snacka jobb på din fritid ????

Delvis köper jag ditt svar.
Jag har en vän, valt att inte skaffa barn.
Många frågar:
- har du barn ?
- nej.
- varför då ? Ungefär som att alla hade eller vill ha, eller på väg att skaffa etc.
När min vän svarar:
- jag vill inte ha barn.
DÅ är diskussionen i full blom. Argumenten haglar.
- varför då- vad är det för fel på dig då ??

Jag skickar tillbaka en fråga jag inte har lust att prata om, typ, vad jobbar du med.. har du fru... har du barn.. skit i det liksom!

Det är den typiska svensken att första frågan till en okänd människa är 9 ggr av 10 vad jobbar du med då?

Det står inte i min text utan det är vad jag brukar svara när folk frågar mig - ställa en motfråga.

Glöm inte att svenska män är extremt känsla för pengar och status.

Ofta personer som har problem med sig själva. De tycker att den som ställer sådana frågor snokar och vill lägga sig i. Antagligen har de en del att dölja också. Har en gammal kompis (han är inte någon kompis längre) som svarar sådär på frågor. Han är misstänksam mot allt och alla, iochförsig ganska förståeligt i dagens samhälle där man knappt kan lita på någon, men hans attityd är enbart arrogant och avvisande. Han vill ge sken utåt av att det går bra för honom och att han lyckats i livet, men sanningen är att han jobbar som undersköterska och är lågutbildad, och att ifrågasätta hur det går för honom i livet är tydligen för honom som att han måste avslöja att han inte är så lyckad som han vill framstå som, och då reagerar han med taggarna utåt.

Här finns det två sidor av myntet, de som inte vill att de andra ska lägga sig i och de berättar frikostigt om sitt liv.

Sen finns de såna som är energitjuvar som lägger sig i andra liv - det jag har beskrivit tidigare i mina inlägg i tråden och såna vill jag hålla kort. Energitjuvar blir jag misstänksamma mot.

Gör aldrig sånt själv, så nu spekulerar jag bara.

Men antar att frågan är "för generell", det gör antingen vissa människor osäkra eller helt enkelt ointresserade. Att bara säga kort "bra", är kanske för dessa för intetsägande och meningslöst.

Men frågar de efter något mer specifikt, så kanske dessa kan och VILL utveckla svaret. Man måste komma ihåg att vissa människor är inte mycket för "småprat".

Kan vara en urusel vana de har. En del skiter i att de framstår som idioter i syfte att bli lämnade ifred vilket de då förtjänar men konstigt nog har de vänner ändå. Vilket bevisar att i Sverige är normen att vara dryg och otrevlig för att få vänner.

Så jobba på en pissig attityd och charmskolan kan läggas ned

Jag tror att det ibland är ett naturligt sätt att ta en konversation vidare... Om det är otrevligt eller inte är väl olika från fall till fall.

Om någon bara helt ur det blå skulle fråga hur mina växter mår och sen inte säga mer så skulle det väl vara normalt att undra varför han/hon frågar? Jag skulle nog börja undra om personen hört rykten om att jag odlar cannabis i garderoben eller nåt..

Det kan inte vara så att TS tolkar folks nyfikenhet som påhopp av någon anledning?