2015-09-21, 18:18
  #13
Moderator
Oddballs avatar
Fanns en p Blocket till och med:http://www.blocket.se/ostergotland/V...6_49164182.htm

Intressant eftersom det finns 16 foton p den, bl.a p den mrkliga Blaupunkt-radion i kupn...
Citera
2015-09-21, 19:13
  #14
Medlem
Iloveludas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Oddball
Fanns en p Blocket till och med:http://www.blocket.se/ostergotland/V...6_49164182.htm

Intressant eftersom det finns 16 foton p den, bl.a p den mrkliga Blaupunkt-radion i kupn...
Den radion satt original i 262c. tidig 80 btals fjrrkontroll lol. Har sett en p Volvos bilmuseum i gbg. Om jag inte minns fel s var det Pg Gyllenhammars gamla bil.
Citera
2015-09-21, 19:19
  #15
Medlem
Herr.Dittlings avatar
Citat:
Ursprungligen postat av zepofan
Det dr r vl inte heller srskilt lngt ifrn sanningen? Om jag minns rtt s gick "vanliga" 242r ner till Italien, dr taket kapades av och ersattes.
Minnet tervnder.
Minns nr det ryktades om en ny smcker coupevagn, som skulle heta 262.
Jag minns ocks den otroliga besvikelsen nr den vl presenterades.

Tycker nstan synd om Bertone, det hr hade vl vilken driven garagepulare som helst kunnat stadkomma.
Citera
2015-09-21, 20:56
  #16
Medlem
Under 1970-talet var Volvos 200 serie Sveriges strsta exportprodukt.

Lnsamheten och kvalitn behvde dock frbttras.
VD :n Perh Gyllenhammar kmpade hrt fr att komma till rtta med Volvo PV.

Volvo hade redan samarbetat med Bertone som d tillverkade bde Volvo 264 TE (en limousinversion av 264) och Volvo 262 C (en coup version av Volvo 260).

En vanlig missuppfattning r att 262 C skapades av Carozzeria Bertone i Italien.

I sjlva verket var det Volvos mngrige chefsdesigner Jan Wilsgaard som ritade bilen. Bertone fick i uppdrag att bygga 262 C med karossdelar som skickades frn Sverige.

Hkan Frisinger bildade tillsammans med verkstllande direktr Pehr G. Gyllenhammar och Lars Malmros en ny stark trio i Volvo 1978.

Hkan blev kvalitschef och som civilingenjr, sg han verkligen till att Volvos 700 serie fick ett rejlt lyft i kvalitets nivn.

Nr Gyllenhammar 1983 vergick till att bli koncernchef och styrelseordfrande utsgs Frisinger till ny verkstllande direktr

Nu hade det glada 80 talet kommit med nyliberal anda och stora brsuppgngar som skapade utrymme fr konsumtion. Nu var det dags fr Volvo att f fram en riktigt exklusiv bil.

Efter frslag frn Volvo PV tog Pehr G. Gyllenhammar beslut att starta ett riktigt omfattande projekt med en Italiensk designad och tillverkad lyxcoup.

Den frsta kontakten mellan Volvo och Bertone togs i augusti 1981 och drygt ett r senare, den 7 september 1982 skrevs kontraktet.

Drefter pbrjades arbetet med tre prototyper till Volvo 780.

Bertones frsta frslag var alldeles fr extremt fr Volvos smak.

Den andra prototypen var fr lik vanliga Volvo 700-serien

Tredje prototypen togs till USA dr en s kallad klinik hlls fr att kolla kundernas reaktioner. Bilen fll de flesta p lppen och vissa kromlister fylldes p d smaken hade brjat vnda tillbaka frn den populra 80-tals enfrgade looken.

Geneve bilsalong vren 1985:

Ljuset tonas ned och sorlet dmpas. Det ligger spnning i luften, snart ska Volvo visa sin nya Coup i 700 serien. Inresset och nyfikenheten r stor, pressfolk, PR-folk och andra hjdare inom bilindustrin fyller bnkrad efter bnkrad i konferenssal B.
Bilsports reporter Gert Karlsson r p plats tillsammans med bilbyggaren Leif Mellberg.

All vrldens biljournalister sitter frvntansfulla och fotograferna hckar framme till vnster. Redo att hja sina kameror nr Volvos nya toppmodell s smningom ska avtckas. Marknadsdirektren Carl-Erik Hggstrm rttar till slipsen och ntrar talarstolen med stolt min.

hrarna fr brttom att stta p sig hrlurarna och stlla in rtt kanal. Alla tal simultantolkas till ytterligare fyra sprk. Efter flera frsk fr Carl-Erik ordning p ljudet och kan brja.
Filmprojektorn krs igng och visar bilder p Nuccio Bertone. Legendarisk formgivare som medverkat till tskilliga bilmodeller frn flera olika tillverkare genom ren.

Det r denna rundlagde gentleman som format Volvo 780. S ska den allts heta, inte 760 Coup som mnga gissat. Nuccio Bertone pratar mycket om stil och elegans, allt till vackra bilder och ljuv musik. Det hela r s rogivande att ngra ditresta Japaner fr en tupplur.

Filmen slutar, japanerna vaknar till och Volvos personvagnars VD Roger Holtback tar till orda. Med belten min berttar han att Volvo bde kat produktion och vinsten kraftigt p senare r. Han tillgger optimistisk att nu r det dags fr 780 Top of the line!
Volvoledning tror stenhrt p sin nya lyxbil.

Det bsta projekt vi gjort sger projektledaren Hans Gustavsson, tillika servicedirektr p Volvo.

Han har mnga intressanta uppgifter att komma med p pressvisningen.

Volvo 780 r en helt ny bil p alla stt och vis. Bland annat r den en cm lngre och 7 mm lgre en Volvo 760.

ABS-bromsar r standard, precis som det anstr en vlutrustad vagn.

Produktionen ska starta i maj 1985 och frsljningen under hsten, till att brja med endast i Nordamerika och Italien.

780 ska f tv motoralternativ, bda turboladdade. Dieeln p 2,4 liter som med intercooler utvecklar 129 HK. Utrustad med denna raka sexan blir Volvo 780 en av vrldens snabbaste personbilsdieslar.

(P ttitalet var det mycket sla frkammardieslar i de allra flesta personbilar)

0-100 km/h p 10,5 sekunder och toppfart runt 185 km/h var verkligen ngot att skryta med i dieselparadiset Italien.

P den nordamerikanska marknaden var planerna att lansera Volvo en vidareutvecklad V6-motor p 2,5 liter.
Med turbo och intercooler samt avgasrening blir effekten 163 HK. Prestanda 0-100 km/h p 9,9 sekunder och toppfart 200 km/h.

Nu var det ju frseriebilar som visades p bilsalongen, nr Volvo drefter brjade med hrda testkrningar visade det sig att turbon blev verhettad med motorbrand som resultat.

Efter att tre bilar brunnit togs beslut att anvnda PRV6 utan turbo. Med avgasrening blev det 145 HK kvar, och en hgre bakaxelutvxling monterades fr att hlla ned brnslefrbrukningen.
Det var inte s mycket motor att komma med i en GT-vagn.

Med den nya multilnk bakaxeln som kom 1988 fick bilen riktigt bra vgegenskaper och komfort. Nr en begrnsad serie sldes med B 230 FT och turbo plus med 190 HK blev det ntligen riktig krgldje i bilen.

Cirka 500 bilar sldes i detta utfrande, de flesta p export.

Enstaka svenskslda finns av denna modell. Frutom turbo plus trimningen hade bilen de speciella Multi X flgarna och laddluftkylare Intercooler.

Tysk Bertoneclub: www.volvobertone.com

Amerikansk 780 sida: http://780coupe.com/
Citera
2015-09-21, 21:02
  #17
Medlem
66ccskyhawks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Baalzamon
Jag varnar er, googla inte p den dr "volvo tundra". Jag gjorde misstaget och den synen fr jag nog aldrig mera bort frn nthinnan.


fy satan vilken vacker bil
Citera
2015-09-21, 21:16
  #18
Bannlyst
volvo tundra? skulle tro den va rysk,d det inte r ett skit som stmmer.
Citera
2015-09-22, 11:52
  #19
Medlem
Megaforces avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Iloveluda
Den radion satt original i 262c. tidig 80 btals fjrrkontroll lol. Har sett en p Volvos bilmuseum i gbg. Om jag inte minns fel s var det Pg Gyllenhammars gamla bil.


Om den hade en orangerd kulr s var det Gyllenhammars bil. Man brukade nmligen lacka dem med en speciell kulr som d inte ingick i de kulrer man kunde vlja (d fanns bara televerks orange och blodrtt, Gyllenhammars kulr r en blandning av dem)

Citat:
Ursprungligen postat av Robbe-64
Nu var det ju frseriebilar som visades p bilsalongen, nr Volvo drefter brjade med hrda testkrningar visade det sig att turbon blev verhettad med motorbrand som resultat.

Efter att tre bilar brunnit togs beslut att anvnda PRV6 utan turbo. Med avgasrening blev det 145 HK kvar, och en hgre bakaxelutvxling monterades fr att hlla ned brnslefrbrukningen.
Det var inte s mycket motor att komma med i en GT-vagn.

En kompis provade en av de testbilarna med turbo-prvn. Den var dock utan avgasrening och p ver 200 hstar vilket var mycket p den tiden.
Problemet med turbon var att utrymmet i motorrummet var fr liten och turbonas placering gjorde att hettan som uppstr efter man stngt av motorn kunde antnda luftslangar mm som fanns vid motorn. D motorn var en V-motor s spreds hettan till kanterna och det blev vldigt varmt vid ngra punkter.

Modernare motorer brukar ha vattenkylda turbon och problemet r mindre idag.
Citera
2015-09-22, 12:20
  #20
Medlem
Carbuncles avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Robbe-64
En vanlig missuppfattning r att 262 C skapades av Carozzeria Bertone i Italien.

I sjlva verket var det Volvos mngrige chefsdesigner Jan Wilsgaard som ritade bilen. Bertone fick i uppdrag att bygga 262 C med karossdelar som skickades frn Sverige.
S du kan dementera det jag lste om att Bertone tillverkade karossen sjlv med hjlp av lokala underleverantrer i Italien?
Citera
2015-09-22, 12:34
  #21
Medlem
orvarens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av virablatira
Ingen strre koll p Volvos bertonebilar men att man valde dom som designers var vl mer att det lg i tiden och man ville f bort stmpeln som trkig men bra. Fanns ju ngra italienska designers utver bertone som tex guigaro, ghia och pininfarina s man var ju inte ensam att italiensk bildesign lockade lite d.
Var det inte Ghia,som Ford "stmplade" p sina bilar nr man hade typ lite gummi p handbromsen och lackade ytterspeglar?
Citera
2015-09-22, 12:39
  #22
Medlem
orvarens avatar
@ Robbe-64
"0-100 km/h p 10,5 sekunder och toppfart runt 185 km/h var verkligen ngot att skryta med i dieselparadiset Italien.

P den nordamerikanska marknaden var planerna att lansera Volvo en vidareutvecklad V6-motor p 2,5 liter.
Med turbo och intercooler samt avgasrening blir effekten 163 HK. Prestanda 0-100 km/h p 9,9 sekunder och toppfart 200 km/h."

S med turbo och intercooler,s var/r den faktisk aaaningen rappare till 100km/h n min 745GLE automat..tror min ska klara det p drygt 10sek?
(10,3s. kanske? Kommer inte ihg exakt..)
Citera
2015-09-22, 13:06
  #23
Medlem
Carbuncles avatar
Nr och varfr slutade man anvnda den 6-cylindriga B30 radmotorn och brjade med en V6:a? Jag har ingen vidare koll p motorer, men hade det ngot att gra med snacket om samgende med Renault? r V6:an en Renault-motor?

B30:an satt ju i Volvo 164 och vissa av frsvarets terrngfordon och gller vl n i dag som ofrstrbar? 50.000 mil ska vl vara lagom som inkrning. Efter det r det dags att kolla oljan?
Citera
2015-09-22, 13:17
  #24
Medlem
Carl Serungs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Carbuncle
Nr och varfr slutade man anvnda den 6-cylindriga B30 radmotorn och brjade med en V6:a? Jag har ingen vidare koll p motorer, men hade det ngot att gra med snacket om samgende med Renault? r V6:an en Renault-motor?

B30:an satt ju i Volvo 164 och vissa av frsvarets terrngfordon och gller vl n i dag som ofrstrbar? 50.000 mil ska vl vara lagom som inkrning. Efter det r det dags att kolla oljan?
V6 som satt i 264 (och ven 262?) var ju den knda motorn frn Renault. Mnga gare som begtt sjlvmord, skilsmssa eller helt enkelt blivit fraherde i Nepal efter man gt en Volvo med denna motor.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in