Hur slutar jag att tro alla hatar mig?

Jag liksom tror att alla hatar mig. Ingen vill umgås med mig etc. Vad ska jag göra?
29 år, inget självförtroende, har lågt betalt jobb deltid, inte vill gå i från det för jag är inte värd något annat, alla andra hatar mig, ensam och hatad. Blir ledsen på mig själv. Hatar mig själv.
Funderar på självmord.

Varför skulle alla hata dig menar du?
Självmord är aldrig en bra lösning på temporära problem.

Tycker du ska försöka börja med någon aktivitet. I alla fall börja med att gå ut och gå. Få frisk luft. Det hjälper mycket.

Alma Berlin


Självmord är väl aldrig en bra lösning?

Alma Berlin

Tja om du har varit en grönsak i 20 år så börjar man väl undra om det finns utvägar?
Säger inte att självmord är något positivt men det finns alltid omständigheter, detta är inte en sådan omständighet dock.

Men kära du, tvivlar starkt på att någon hatar dig. Har du gett någon en anledning till det?
Självkänsla är ibland knepigt och vissa människor jobbar helt enkelt för lite med den.

Fundera över hur du vill vara som människa. Vill du vara snäll, ödmjuk, kreativ? Sätt dig ner i lugn och ro och fundera över hur din drömidentitet skulle se ut. Karaktärsdrag, hobbys, förhållningssätt till andra osv... Ganska kul när man kommer igång. Gör en lista som du sedan lägger undan, eller sätter upp där du ofta ser den.

Sen börjar du med något av det viktigaste en människa kan göra. Försöka bli den man vill vara.
29 år är fortfarande ungt. Folk inser att de inte varit ärliga mot sig själv i 50-årsåldern.

Några tips:
- Lär dig meditera. Meditation är ett extremt kraftfullt verktyg för att lära känna sig själv. Man slår djupa rötter in i sig själv. Det blir väldigt lätt att vara bekväm med andra människor. Du vet ju vem du är, vad du står för och på vilken grund. Jämför en krukväxt med en gammal mäktig ek. Folk tycker det är behagligt att vara i din närhet när du är lugn, trygg och uppbackad av dina egna värderingar.

Alla självhjälpsböcker i världen hade kunnat ersättas med en bra meditationsguide (enligt mig).

- På tal om den identitet livet går ut på att bygga. Att ha en hobby är väldigt, väldigt givande. Det blir som en partner som står med dig. Det handlar om dig själv, men ett plus är att människor som är passionerade blir intressanta för andra. Spelar ingen roll du spelar ett instrument, målar eller letar efter finaste platserna på jorden.

- Motionera. Hellre lite än inte alls.

Gör upp med dig själv först, så blir dina relationer till andra människor nästan automatiskt vad du vill att de ska vara. Du måste älska dig själv först bara (Cliché-count: >9000 hehe)

Kram och lycka till!

Grymt inlägg!

prata med dej själv i spegeln fungerar trots hur löjligt fånigt och dumt det känns. Säg till dej själv "jag duger som jag är" "jag älskar mej själv". Tyvärr måste du försöka känna känslan inom dej och hålla kvar den så länge de går för att de ska ge resultat.


Ju mer du skiter i vad folk tycker om dej, desto mer kommer du våga vara dej själv, höras, synas och stå ut och därmed kommer folk digga dej och dras till dej.

Ta för dej av livet, du kan inte må sämre än du gör nu så vad spelar de för roll om folk skulle tycka illa om ditt uppförande. Du kommer garanterat ha roligare på vägen så

Lycka till

Hej Tidningsbudet2013
Om alla verkar som de hatar en själv beror det ofta på att man behöver tycka bättre om sig själv. Enligt min mening är det svårt att göra helt ensam. Det sker bäst i relation till andra. För min del hittade jag ett sammanhang med andra människor som behövde jobba med samma grejer som jag. Där fann vi självinsikt, förmåga att stå opp för oss själva och tillsammans med andra hitta en bra självkänsla. Sånt tar tid och är inte gratis, men det innebär för de flesta en helt ny start på livet. Hör av dig om du känner för det. Hoppas det fixar sig för dig. : )

Du är inte så jätte"käck" du heller ska du ta och veta. Snacka om att pissa med penis ute.


On topic
Tror inte alla hatar dig, hata är ett ganska starkt ord. Men klart de upplever din paranoida utstrålning. Slut upp med att vara paranoid och tänk istället hur du går, hur du för dig, hur du känner sig i grupp eller på scen osv. Det kommer ordna sig.

Berätta gärna varför! Är det för att jag inte som du verkar göra, pissar i byxorna?

Ditt råd till TS är för övrigt lite som att be en deprimerad människa att...

...sluta vara deprimerad.

Tror du inte att trådstarten är ett resultat av samma självmedvetenhet som du förespråkar?

Idiot.

Mycket bra inlägg! De punkter TS särskilt bör överväga är att skaffa en hobby (börja med en åtminstone), och att motionera. Som sagt; hellre lite än inte alls. Hitta en sport du gillar. Din hobby bör inte ens vara social, det är mycket givande i vilket fall som helst.

Lite väl att börja gå till personangrepp mot TS nu? Varför skulle han vara en idiot?

Ja men att som du sitter och berättar hur det hade KUNNAT se istället för att ge honom lite konkreta tips? Att släppa en paranoid personlighet kräver pondus, något TS samt du själv verkar ha avsaknad av.

Att pissa med penis ute är ett gammalt fängelseskämt.