Är inte bidrag lönsamt?

Pikettys enda objektiva akademiska framgång är mängden data. Det var ju synd att du började ett så långt inlägg med något så barnsligt att det inte går att ta dig på allvar. Fwiw ligger det kontroversiella (på många vis ovetenskapliga) i hur datan tolkats och extrapolerats (dock inte från sverige till världen).

Sverige har självfallet r>g så länge jantelagen lever och frodas som en grundbult i hela systemet. Vad gäller nationalekonomiska konvergenser är Sveriges planekonomi helt ointressant för alla utom oss närmast sörjande.

Vet dock inte riktigt vad du refererar till, finns dock problem i datan också. Det är vilket som lättare att förstå Piketty's världsbild om man förstår att han är en fransk aristokrat som i princip aldrig lämnat Paris. För det är sant för Frankrike och sannerligen Paris, men det är inte sant för USA, att förmögenheter främst ärvs och inte är något som byggs upp förtjänas. Om man förstår han utgångspunkt är det lättare att ha sympati för att han hanterar datan fel, korrigerar den fel, och drar absurda och tokiga slutsatser från det.

Förutom Piketty som har presenterat den mest omfattande statistiken så:

IMF har tidigare varit marknadsliberala men nu:
http://www.imf.org/external/pubs/cat...spx?sk=41291.0

En gammal för att visa att det inte är en ny upptäckt:
http://www.nber.org/papers/w3599

Oecd:

http://www.oecd.org/els/soc/trends-i...-SEM-WP163.pdf


Det finns mängder av studier som behandlar sambandet. I allmänhet så kan man säga att de författare som inte vill se en fördelningspolitik för att förändra de ekonomiska förutsättningarna är ganska ansträngda. Däremot så är förklaringarna till varför en fördelningspolitik som skapar ett mer jämlikt samhälle skulle resultera i mer tillväxt, desto mer rimliga och mindre religiösa.

En wikilänk också eftersom du verkar så omedveten om hela resonemanget:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Oj%C3%A4mlikhet

Piketty har inte forskat på det. Fattar inte varför du fortsätter påstå det.


En gammal för att visa att det inte är en ny upptäckt:
http://www.nber.org/papers/w3599

http://www.oecd.org/els/soc/trends-i...-SEM-WP163.pdf

Min studie rörde direkt sambandet mellan jämlikhet och ojämlikhet i väst samt linjäriteten i det sambandet. OECD-studien kanske kan sägas röra liknande samband, men den har ändå för stor sampling och undersöker inte linjäriteten. IMF-studien eller "den gamla" talar inte för vad du sagt.

Om man samplar hela världen plockar mått på ojämlikhet upp absolut fattigdom och absoluta hinder. Vilket är precis vad vi påpekat. Det stämmer att ojämlikhet i länder som Sydafrika och Lesotho är ett problem, men det är inte ett problem i redan välbärgade länder som Hong Kong eller Chile. Det troligaste är att jämlikhet är faktiskt helt irrelevant för tillväxt.

Sen har IMF sällan varit marknadsliberala. En apt beskrivning vore teknokratiska.

Det sägs även i IMF att sambandet inte är linjärt. IMF:
"Turning to redistribution, we find (also in column 1 of Table 5) that when redistribution is
already high (above the 75th percentile), there is evidence that further redistribution is indeed
harmful to growth, as the Okun “big trade-off” hypothesis would suggest. When it is below
that level, however, there is no evidence that further redistribution has any effect on growth.
Figure 7 shows redistribution for selected countries; further redistribution seems to start having
a negative direct effect when it exceeds about 13 Gini points"

För det första är OECD-länken ett work in progress. Det är inte färdig eller ens publicerad forskning. För det andra så har studien samma problem med sampling, den är alldeles för bred. Sen säger studien i sin forskning att det är just ojämlikheten i botten som är problemet, så man indikerar att det handlar om total fattigdom - kanske kommer framgå tydligare när den går genom review:
"Moreover, it suggests that it is inequality at the bottom of the distribution
that hampers growth. Additional analysis based on OECD PIAAC data suggests that one key channel
through which inequality negatively affects economic performance is through lowering investment
opportunities (particularly in education) of the poorer segments of the population."

Om vi säger att vi bara läst OECD-studien vad hade du stött för reformer då? Mer socialförsäkring? Mer offentlig tjänster? Det du hade behövt göra är att öka inkomsterna för de med absolut lägst inkomster. Sen finansiera det med någon bred skatt. Således, exempelvis använda arbetsgivaravgifter till ett grundavdrag, typ ett jobbskatteavdrag.

Vad som föreslås i form av policy är detta:

"However, the present paper suggests that it is even more important to focus on inequality at the
bottom of the income distribution. Government transfers have an important role to play in guaranteeing
that low-income households do not fall further back in the income distribution. This is not only restricted
to cash transfers. Other important elements of this pillar are policies to promote and increase access to
public services. This concerns services such as high-quality education or access to health. Such measures
smooth inequality stemming from cash incomes immediately, but they furthermore constitute a longer-term
social investment to foster upward mobility and create greater equality of opportunities in the long run."

" The evidence strongly suggests that high inequality hinders the ability of
individuals from low economic background to invest in their human capital, both in terms of the level of
education but even more importantly in terms of the quality of education. "

Att vi inte skulla ha det ovan sagda redan är ju absurt att påstå.

OECD-studien är väl den som ger dig bäst stöd. Men som sagt, den är inte ens publicerad. Och det finns en rad andra studier som jag länkar till längst ner i mitt svar.


Är det din professionella åsikt? Är du ekonom helt plötsligt?

Andra paragrafen i IMF-studien pratar t.om om hur fördelningspolitik kan vara rent destruktivt för tillväxt.

"That equality seems to drive higher and more sustainable growth does not in itself support
efforts to redistribute. In particular, inequality may impede growth at least in part because it
calls forth efforts to redistribute that themselves undercut growth. In such a situation, even if
inequality is bad for growth, taxes and transfers may be precisely the wrong remedy."

Andra studien lägger fram följande modell:

"Our theory has some clear—cut and testable ceteris paribus predictions for a given country,
namely:
(1) A more equal distribution of basic skills—a decreasing mean preserving spread on
Fet, k)— increases growth.
(2) A higher average level of basic skills—a higher w— increases growth.
(3) Less political participation of the poor—a higher c—or more political participation
by the rich—a higher —increases growth"


Det påverkar av omfördelningspolitik och jämlikhet, exempelvis minskar 2 om man har för mycket omfördelning då det inte lönar sig att studera vidare. Har man total omfördelning minskar även 1.

Anledningen till att ojämlikheten i Sverige ökar har att göra med att premien för högre utbildning har ökat. Det vill säga, 2 har skett. Således, i Sverige ökar inkomstfördelningen som en effekt av 2, vilket lett till mer tillväxt. Denna modell talar inte emot utvecklingen i Sverige. (Och om du behöver källa på det, kolla bara ekonomifakta och hur tjänstemäns löneutveckling skiljer sig från arbetares)

3 säger också något intressant, men det hör inte till ämnet. Dock bra idé att underklassen röstar mindre, gillar jag.


Att du länkar till svenska wikin säger en hel del. Dock har du inte ens läst den själv:
"I många fall kan dock högre ojämlikhet bidra till högre produktivitet. Några studier har funnit att högre inkomstojämlikhet ger lägre tillväxt i de fattigaste länderna men högre tillväxt i rika länder."


Hela den här diskussionen är som en case study, av dig, och cherry picking. Här har du för övrigt en massa annan forskning av OECD, som faktiskt är publicerad, som talar emot ditt förslag om högre skatter.

http://www.oecd-ilibrary.org/economi...x-oecd-live-03

http://www.oecd-ilibrary.org/economi...s_722675213381

http://www.oecd.org/eco/growth/18450995.pdf

http://www.oecd-ilibrary.org/economi...h_241216205486

http://www.oecd-ilibrary.org/economi...k480c2rt1d3-en

Då manna inte regnar från himlen så har väl TS redan fått svar på sin lite naiva fråga.

Men, han har - troligen utan att veta om det - en liten, liten poäng. I fall av EXTREM ojämn fördelning av inkomster och förmögenhet kommer de fåtaliga rika att "underkonsumera". Se på en typisk bananrepublik-ekonomi. Överklassens oförmåga att sätta sprätt på degen resulterar i sparandeöverskott som ger betalningsbalansöverskott som i realiteten på individnivå är att plantageägaren placerar deg i säg Schweiz. Beskatta honom hårdare och sänk skatten för alt öka bidragen till bananplockarna och ekonomin får en skjuts.

Således spelas effekten av minskade incitament till arbete, utbildning, sparande som stannar inom landet, ut av denna faktor, återigen vid extrem ojämlikhet.

Joda. Så länge pengar läggs på verksamheter som skapar mervärde. T. Ex. Tjänar samhället på att investera i utsatta grupper då du ser till att du konsumerar bättre varor och tjänster.

Men även så är det mycket svårt att mäta lycka och välmående. Dessa faktorer är starkast korrelerande mot kreativitet. Något som skapar tillväxt inom industrier. Så att bidra med pengar för ökat mervärde är bara positivt.

Genomgående är att kapitalister lider av allmäningens tragedi.

Du glömde svara på mitt inlägg. Du vet, det där där jag visade att litteraturen sa vad jag sa, det du hävdade att litteraturen inte sa.