Mår skit första dagarna på jobbet, tips?

Hej!

Jag mår verkligen skit på jobbet (Subway) Min chef förväntar sig att jag ska kunna allt på tredje dagen och dessutom är detta min första "riktigt jobb" förutom sommarjobb.

Blir detta bättre med tiden? Är jag helt pantad att jag inte klarar av ett jobb på Subway? Jag trodde aldrig i mitt liv att det skulle vara så tufft. Det är massor med saker man måste komma ihåg. Antagligen är det jag som är riktigt retard?!

Någon som har jobbat i Subway som kanske kan dela med sina första dagar hur det gick och hur det kanske slutade?

Kanske lite dum tråd men jag mår verkligen piss

Ge de ett par dagar till. Jag tycker de låter helt normalt.
Jag har känt precis likadant inför alla mina jobb.

Du fixar de här. Du kommer lära dig!

Tack för svaret, betyder verkligen mycket för mig.

Exakt såhär kände jag de första dagarna på mitt jobb. Det går över! Och om det inte gör det, vad gör väl det? Isåfall är det bara att leta efter ett nytt jobb. Men ge det åtminstone en månad eller så! Allt känns ovant i början men du kommer lära dig.

Är du nöjd med din chef? Hur säger han/hon till dig när du gör något fel? Jag hade en gång en chef som var rätt elak och gjorde narr av mig när jag gjorde fel, det var inget kul. En annan gång hade jag en chef som istället ville visa hur man gjorde rätt. Vilken slags har du?

Tror dom flesta känner så, vissa kan ha den känslan i åratal.
Men efter tre dagar har man nog varken lugnat ned sig inför situationen att man har fast jobb och att allt är nytt.
På min arbetsplats, ska nyanställda köra själva efter 2 veckor. Men i bland blir det tidigare, bara efter 4-5 dagar och det slutar oftast i total katastrof, så många slutar m.m. Det är bara att hänga med i 2-3 veckor, sen ska det mesta sitta.

Tror det kommer att gå över - du är ny och lite osäker, vänta bara tills du är varm i kläderna.
Kämpa på. Tänk på att alla varit där du är nu, alla har vi varit nya på jobbet.

Ok....kan ge dig råd. Det tekniska kring att ber ett par mackor, hantera kontanter kort, hygien mm är något som du kommer in i...gör ditt bästa och ställ frågor och va ödmjuk. Om chefen skäller på dig ta det inte personligt, det är ett jobb, lyssna och lär, inget annat. Det är basen.

Skall du sedan trivas med att servera mackor 24/7 så måste du tänka på din inställning till ditt arbete. Du är en kugge i ett maskineri som skapar värde, och om du siktar på att bli en bra kugge i ett bolag kan du gå hur långt som helst.

Att arbeta måste du förmodligen göra resterande delen av ditt liv på ett eller annat sätt för att överleva. Att gnälla och tycka det är tråkigt är bara din egen inställning till jobbet.
Om jag hade arbetat med att bre mackor hade jag försökt bli bäst på det, om jag ändå måste arbeta med det. Le och gör kunderna glada småsnacka.....och kom ihåg stamgäster mm

Bara kör på....hälsningar från en svetsare som egentligen är konstnär.

Vill du höra min historia som nog får dig att känna dig lite bättre?
Jag tog lastbilskörkort under tiden jag pluggade, mest för skojs skull. Något år senare fick jag ett samtal av en tokig norrman som ville att jag skulle köra åt honom, helt ut av det blå! Jag hade ju körkort och insåg att dåvarande studier bara gick rätt åt helvete även om jag klarade dom, så jag tackade ja. Tankade bilen, packade tandborste och sovsäck och körde hemåt över gränsen (jag grät av glädje och utlöst hemlängtan när jag läste "NORGE" på skylten vid gränsen och de vita mittlinjerna på vägen blev gula, vuxen karl och tårarna rann av lättnad). Så långt var allt bra. Jag kom upp, fick möta åkaren själv som kikade på mig och frågade om jag var motiverad, jag svarade ja, och sekunden efter fick jag ett par nycklar i handen: "Bilen står utanför, här är adressen du kan plocka upp varorna på, detta fixar du!" Jag höll på att skita på mig de första veckorna! Jag var vettskrämd och stannade vid varje hål i vägen för att se om det inte var någon jag kört över.

Så slappna av: det löser sig!

En sak till. Tänk på att du är på insidan av ett framgångsrikt bolag som tjänar miljoner. Vet inte vem du är och vad du har för drömmar, men att få insyn i hur ett sådant bolag fungerar med dess fördelar och brister mm kan vara enormt lärdomsrikt om man själv har drömmar om att bli framgångsrik !

Har avskytt vissa jobb första veckan. Första dagen. Vart övertygad om att jag ALDRIG kan gå dit igen för jag fattar INGENTING. Inte fattat ett smack. Och så har de direkt trott man ska kunna sköta verksamheten. Men det löser sig ska du se. Det är nog många som känner så inför nya jobb/system som de ska lära sig. När du väl känner att det börjar falla på plats, ge dig själv en high-five eller klapp på axeln, det förtjänar du
I slutändan har jag kunnat jobbet bättre än de "ovanför" mig. Se bara till att du inte blir utnyttjad. Och är det mot all förmodan inte för dig, sök nytt. Har du ett jobb är det lättare att få ett annat, ta med dig erfarenheterna, vad behöver du för att det ska funka på ett arbete? Vad kan du förbättra?

Mitt nuvarande sommarjobb, som jag trivs väldigt bra med, var helt fruktansvärt första två veckorna. Det var hur mycket nytt som helst och jag kände mig helt otillräcklig. Nu förstår jag att alla känner så i början och att det bara är att härda ut. Snart så kommer du in i rutninerna om du håller modet uppe!

Bara att gilla läget, du kommer falla in i rytmen och sedan går allt på rutin, brukar ta någon vecka, sen kommer nya vanor med att du får lön, resor, bil, flytta hemifrån etc och då är du i beroende till ditt arbete.

Själv så räknar jag varje arbetsdag som en dag mindre fram till pension, hatar i princip arbete efter som jag lever ett liv och sitta och slava är endast ett onödigt ont, tjänar tack också lov riktigt bra så om allt stämmer stämplar jag ut för gott par år innan 60, lever på kapital och tar ut pension så fort jag kan, för vem vet när livet tar slut? 40? 50? 60? 70? 80? 90? 100?