Citat:
Det som du beskriver händer mig för ofta och har pågått sen jag var 14-15. Bara för någon vecka sedan blev jag förföljd när jag skulle hem från krogen och det är en mycket otrevlig känsla när någon vars kommentarer man ignorerat börjar gå samma väg som än när man är helt ensam. Hotad känner man sig.
Det vanligaste är dock att en eller flera killar sitter och råstirrar och råflinar medan man försöker vända bort blicken och tänka på något annat. Känner mig hotad då också.
Nu har jag sagt till mig själv att jag ska börja säga till när det här händer. Jag, du och ingen annan ska behöva ta att vara rädd.
Det vanligaste är dock att en eller flera killar sitter och råstirrar och råflinar medan man försöker vända bort blicken och tänka på något annat. Känner mig hotad då också.
Nu har jag sagt till mig själv att jag ska börja säga till när det här händer. Jag, du och ingen annan ska behöva ta att vara rädd.
För mig har det dock aldrig hänt förrut förrän senaste året.
Känns lite som en helt ny situation för mig.
Förr i tiden om någon kaxade var det bara att mucka och sen var det löst när den andre sprang iväg.
Kan liksom inte lösa saker på det sättet längre...
Säga till någon ? känns så onaturligt, har aldrig behövt göra det...
Asch fan lider med dig kompis, är väl inte den som råstirrat eller råflinat åt någon men jag har väl kanske inte varit den vitaste duvan...
Börjar fatta nu hur det känns psykologiskt att vara på "Den andra sidan".
Är dock inte direkt rädd då jag fortfarande är hyfsat stark & kapabel, men känner enorm avsky & maktlöshet, känns inte som jag kan lösa situationen på ett bra sätt.
Menar... vad ska man anklaga någon som tittar på en för ? i ett allmänt badhus ?
Är ju löjligt när man ska förklara situationen senare.
Men alltså när en person stirrar på ens häck flera minuter i sträck när man är näck är ju lite över gränsen för varje kille kan hantera på en allmän plats.