Tankar som egendom vs upphovsrätt

Finns absolut en poäng i att man "berövar någon potentiell inkomst". Jag har också funderat i de banorna. Men det gör man ju också genom att t.ex. starta en konkurrerande verksamhet oavsett vad det gäller. Kommer du på idén att starta en glasskiosk i en viss stad och jag senare också gör det och då "tar dina kunder" känns det lite magstarkt att hävda att jag utnyttjade din idé och på så vis berövade dig på en potentiell vinst. Där kommer ju "verkshöjd" in i dagsläget, men vem borde ha rätt att avgöra vad som är originellt nog?

Folk borde nog helt enkelt rösta med plånboken och handla av den de totalt sett helst stödjer, och om "han var först med idén" väger in för många kanske det är lönsamt att vara först även om man inte har någon annan fördel mot konkurrenterna (vi kan i det här fallet även se "piratkopiering" som en konkurrent när det gäller såna branscher där det är aktuellt).

Det är ju argumentet att det ska löna sig att forska som patentlagstiftningen säljs in med, men jag tror inte att det är en korrekt beskrivning av hur verkligheten ser ut när man tar fram en produkt. Den här uppfinnaren som tillbringar 20 år i en källare för att sedan komma på en uppfinning som revolutionerade hela samhället finns väl knappt idag, med kanske något undantang (möjligtvis fanns han på 1800-talet i några enstaka fall, men i så fall blev han sannolikt blåst av "staten och kapitalet" i alla fall).

Sanningen är nog snarare den att nya uppfinningar nästan alltid är ganska givna resultat av de tidigare kunskaper som redan finns framme. Att det finns tusentals personer och företag som kan ta fram produkten men att det bara är en fråga om vem som som hinner först, vem som har råd att betala juristerna och vem som har bäst tumme med det korrupta politiska systemet. Tittar vi på hur det ser ut i praktiken så är jag helt övertygad om att det här med möjligheten att kväva all alternativ utveckling om man hinner först till domstolen stoppar betydligt mer utveckling än vad det hjälper.

En bransch där det väl i princip knappt finns några patent är ju mjukvarubranschen (en av de absolut viktigaste branscherna för samhällets utveckling just nu) och det finns väl i princip inte någon bransch där utvecklingen går så snabbt som den, och det görs just genom att vem som helst kan ge sig in i branschen och bygga vidare produkterna utan några statliga tillstånd.

Är det så att någon i alla fall skulle lyckas göra en sådan fullständigt revolutionerande uppfinning att ingen annan skulle kunna komma på den så finns det flera lösningar på problemet att denne måste få betalt. Exempelvis att de som har ett intresse av att utvecklingen tas fram till exempel betalar en stor summa pengar (antar att nobelpriset fungerar ungefär så, och det är väl förmodligen ungefär i den utsträckningen som så revolutionerande uppfinningar görs). På det sättet ser man till att ge uppfinnaren en ordentlig belöning, och motivera andra att fortsätta, samtidigt som man inte förbjuder andra från att ta fram en liknande produkt.

En annan väg är ju helt enkelt att den parten som vill ha produkten kommer överens i förtid med eventuella uppfinnare att den som kommer på lösningen på ett visst problem får en viss summa pengar (bindande kontrakt som båda parter frivilligt skrivit under bryter ju absolut inte mot ickeaggressionsprincipen).

En tredje lösning är ju helt enkelt att uppfinnaren döljer avgörande delar av sin uppfinning tills han får betalt för den. Det här kan ju göras på alla möjliga sätt, exempelvis genom att bygga in dolda fel i produkterna (är uppfinningen så unik och intelligent byggd att inte vilken annan person som helst hade kunnat skapa den i alla fall så bör den här strategin funka).

Om det nu är fortsatt utveckling man vill ha så bör man sträva efter att göra det på ett sätt att man belönar uppfinningen utan att förhindra all alternativ produktion av produkten. Just patentlösningen känns mer som någon sorts beskyddarverksamhet och förlängning av skråväsendet, som om något bara stoppar upp utvecklingen. Dessutom luktar hela det här utvecklingsargumentet hyckleri lång väg. Är det något som stoppar utvecklingen så är det alla regleringar som bestämmer vem som får arbeta med vad och skapa vad. Jag har svårt för att ta den som förespråkar sådana regleringar på allvar när de påstår att de vill göra någonting för att få utvecklingen att gå snabbare.

Strålande! Detta var nog min favoritlösning. En slags prispott.

Det hade dessutom kunnat bli en lista där man kunde lägga in önskemål och på så sätt hade alla aktörer även sett var någonstans det största behovet fanns i givet ögonblick, vilket hade snabbat på utvecklingen ännu mer. Det hade varit lätt att finna investerare och det hade blivit lite som en crowd funding.

Min kompis gjorde ett munstycke, det kostade ett par årslöner och det blev effektift.
Hur lätt som helst att kopiera.
Nu har dom europapatent.,svindyrt, men har chans att tjäna in stålarna och dessutom samla förmögenhet.
Utan patentet, vad skulle man göra?

Sparat de svindyra pengarna och istället jobbat på att vara bättre än kopiorna. Priserna skulle troligen bli lägre när kopior dök upp och hela världen skulle på så vis bli rikare.

Jag vill inte låta tråkig men argumenterar utifrån ett utilitaristiskt perspektiv vilket i princip omöjliggör diskussion om varför x är rätt eller fel. Det går ju motivera vad som helst om man ska se till vad som är positivt och negativt. Tvångsdiet för hela befolkningen, någon? Det är ju jättebra om alla äter hälsosamt.

Jag är mer intresserad av att förstå skiljelinjen mellan intellektuell och materiell egendom. Hur kan man motivera patent- och upphovsrätt utan att säga "jo men det är ju bra för den som uppfinner något." Jag kan hävda att slaveri är bra på samma grund - "jo men det positiva är ju att man slipper göra mindre i hemmet själv"

Man kan inte heller upprätthålla ett dåligt (om det nu händelesvis är det) system på grunden "ja men du får väl komma på något bättre då" eftersom det tankesättet utgår ifrån status quo. Till exempel kan man ju inte motivera fortsatt slaveri med "ja men om vi avskaffar slaveriet, vem ska då skörda fälten och tvätta kläder" eftersom diskussion då omöjliggörs. Det får man lämna därhän.

I ett samhälle utan patenträtt kanske människor skulle uppfinna mindre. Eller mer. Fast det betyder ju inte att nuvarande system är bra eller dåligt. Det finns inget sådant självändamål, vi måste kunna resonera utifrån något slags moralisk kompass istället.

Du säger att uppfinnaren bör få en förstart. Det får han ju genom att han är uppfinnare, per definition. Eller hur? Varför ska han få än mer förstart genom lagstiftning som hindrar andra från att göra samma sak? Försök gärna motivera det på saklig grund.

Jag gillar exemplet med glasskiosken. Det är ju faktiskt ett klockrent exempel på vad jag åsyftar. Även om gränsdragnigen känns intuitivt när det gäller intellektuell och materiell egendom så kan jag inte riktigt sätta fingret på varför det skulle vara ok att "stjäla" någons idé vs att stjäla någons cykel. Båda två innebär ju en förlust av tid och arbete. Eller?

Din argumentation håller inte riktigt heller. Utan patent hade din kompis kanske inte lagt pengarna på det. Hittat ett billigare sätt. Eller inte uppfunnit det alls. Ingenting av det går att använda för att motivera patenträtt på ett koherent sätt, annat än utifrån det ramverk som redan finns för det.

Grymt tänkvärda inlägg i tråden än så länge. :-)

Ja du, hur ska man sätta ord på det där?

En cykel känns väl mer "begränsad" på nåt sätt. Den finns i ett exemplar, det går att få fram en likadan men det krävs arbete och fysiskt material.
En idé plockar man ju från en egentligen obegränsad brunn som fylls på av allt man läser, hör, ser, tänker. Alla nya idéer kommer i stor eller liten grad genom att ta något som någon annan har tänkt ut och bygga vidare på det. Vem skulle uppfinna en smartphone om ingen uppfunnit touchskärmar? Och vem skulle komma på tanken att ha en skärm man kan använda fingrarna för att styra om inga skärmar fanns? Och så vidare..

Vart var jag på väg med det här egentligen?

Med slaveriets avskaffande blir väl äganderätten till din kropp en universell sanning.
När det gäller konsekvenserna så leder väl ägnderätten till ansvar för dina handlingar.
Människan hat nog ägt sina tankar i alla tider och samhällssystem. I system där jag inte får uttrycka dessa tankar blir de ju inte mycket värda.
I en nv-stat sätts värdet av din egendom på marknaden, man kan ta ifrån dig egendomen (stöld) men man kan inte ta ifrån dig värdet då de bestäms helt oberoende av innehavaren.
När du dumpar olja så förstör du egendom (egenmäktigt förfarande). Om jag fördärvar karossen på din Ferrari har jag inte tagit något värde ifrån dig jag har fördärvat din bil och blir ersättningsskyldig. Detta är lite minerad mark då det historiskt visat sig kontraproduktivt både att förbjuda patent och tillåta patent. Utan patent blir det billigare att kopiera än att tänka nytt, samtidigt som en oinskränkt patenträtt leder till utvecklingsförlamning. Det gäller att finna en väg där endast vissa principer är patenterbara och då under en skälig tidsperiod.
I en nv-stat skulle patenttiderna var mycket kortare än de är idag, mjukvara ej patenterbart, för att nämna några exempel.
Problemet med "pirat"kopiering skulle nog ges andra lösningar i nv-staten där det inte går att förhindra mig att göra vad jag vill med min egendom. Kanske typ: Sälj ditt junk analogt eller live eller skyll dig själv.
Tänker jag fel? Hur ser ni på detta?[/quote]