Bra artikel, lång och välformulerad. Bägge sidor fick komma till tals och Erik, som bedrev en storskalig odling, framställs inte som en ligist som vill tjäna snabba cash, utan som en medelklassvensson som behövde mer pengar till sin nyköpta lya som han höll på att renovera tillsammans med sin gravida flickvän.
Jag skulle starkt rekommendera alla att läsa artikeln, den var riktigt bra och går igenom cannabisens historia i Sverige - något som sällan tas upp i media. Många tror att cannabis mirakulöst nog alltid har varit olagligt och betraktats som en psykosframkallande växt, i själva verket användes det som medicin så sent som i mitten på 1900-talet i Sverige. Den första rättegången i svensk historia för smuggling och bruk av cannabis var för knappt sextio år sedan. Idag är innehav och bruk av cannabis ett vanligt brott och står för många av polisens ingripanden mot framför allt yngre personer.
Artikeln handlar framför allt mycket om psykiatrikern
Nils Bejerot, som ses som svenska narkotikapolitikens fader med en vision om ett narkotikafritt samhälle. Det är speciellt skrämmande med tanke på hans ideologiska bakgrund och varifrån han hämtat inspiration.
Citat:
Även om Nils Bejerot till slut tog avstånd från stalinismen upphörde aldrig hans beundran inför Sovjetunionens och Kinas rationella lösningar på narkotikaproblemet. Med Maos arbetsläger för opiumrökare som förebild föreslog Nils Bejerot att straffet för innehav av narkotika skulle vara skogsröjning i Norrland.
[...]
På sätt och vis hade Nils Bejerot kanske rätt i alla fall. Han såg framför sig en välfärdsstat i sönderfall ifall knarket accepterades. Om han med välfärdsstat menade en lycklig och välmående socialistisk utopi, finns inte mycket kvar. Kanske är vår restriktiva narkotikapolitik den allra sista spillran av det svenska folkhemsbygget.
Man kan ju ifrågasätta varför Sverige prompt envisas med att ha kvar en narkotikapolitik vars idégrundare beundrade socialistiska regimer där fångläger var en del av samhället.
