Hegels dialektik är välkänd: tes + antites = syntes. Där någonting framställs (tes) så kommer det att möta på motstånd (antites) och tillsammans kommer de att bilda en syntes som i sin tur blir en tes i nästa dialektik, och så fortsätter det.
Marx utvecklade detta i materialistisk tappning där samhällen utvecklas på liknande sätt. Men på vilket sätt är den dialektiska metoden en metod?
Enligt Hegel så fungerade dialektiken av den anledning att världen är dialektisk. Världen styrs hela tiden av krafter som möter varandra. För Karl Max så var det proletariatet mot bourgeoisien, eller i tidigare samhällen bourgeoisien mot aristokratin.
Samtidigt så verkar hela grejen med dialektik väldigt slappt, det är ett begrepp som knappt ens är definierat. Och när man talar om en "metod", som i den dialektiska metoden, så implicerar man någonting praktiskt, en modell för hur man gör någonting (och inte hur någonting bara är).
Så därför tänkte jag att vi kunde diskutera denna "dialektiska metod" och vad den innebär i mer konkret mening så att man kan förstå vad det hela handlar om. Dialektik som begrepp används i väldigt många arbeten, allt från sociologi till idéhistoria till statsvetenskap till litteraturvetenskap och filosofi använder begreppet, men det definieras sällan. Därför, menar jag, är det nödvändigt att lära sig begreppet, metoden, vad den innebär och hur man kan använda den.
Frågorna:
Vad innebär dialektik och hur ska man definiera det? Finns det olika sätt att definiera det och vad har det för betydelse?
Vad innebär den dialektiska metoden? Hur fungerar den och vad bra är den till?
Vilka resultat kan man komma fram till med hjälp av dialektiken?
Och slutligen
Hur man man själv använda den dialektiska metoden: hur går det till rent praktiskt när man tillämpar den?
Det är detta jag tänkt att vi ska diskutera i tråden. Allt som har att göra med huruvida Karl Marx eller Hegel var skitfilosofer eller flummare hör inte till tråden. I tråden ska vi bemöta begreppet dialektik, visserligen kritiskt, men inte illvilligt utan på begreppets och tillhörande filosofis villkor. Tack.
Marx utvecklade detta i materialistisk tappning där samhällen utvecklas på liknande sätt. Men på vilket sätt är den dialektiska metoden en metod?
Enligt Hegel så fungerade dialektiken av den anledning att världen är dialektisk. Världen styrs hela tiden av krafter som möter varandra. För Karl Max så var det proletariatet mot bourgeoisien, eller i tidigare samhällen bourgeoisien mot aristokratin.
Samtidigt så verkar hela grejen med dialektik väldigt slappt, det är ett begrepp som knappt ens är definierat. Och när man talar om en "metod", som i den dialektiska metoden, så implicerar man någonting praktiskt, en modell för hur man gör någonting (och inte hur någonting bara är).
Så därför tänkte jag att vi kunde diskutera denna "dialektiska metod" och vad den innebär i mer konkret mening så att man kan förstå vad det hela handlar om. Dialektik som begrepp används i väldigt många arbeten, allt från sociologi till idéhistoria till statsvetenskap till litteraturvetenskap och filosofi använder begreppet, men det definieras sällan. Därför, menar jag, är det nödvändigt att lära sig begreppet, metoden, vad den innebär och hur man kan använda den.
Frågorna:
Vad innebär dialektik och hur ska man definiera det? Finns det olika sätt att definiera det och vad har det för betydelse?
Vad innebär den dialektiska metoden? Hur fungerar den och vad bra är den till?
Vilka resultat kan man komma fram till med hjälp av dialektiken?
Och slutligen
Hur man man själv använda den dialektiska metoden: hur går det till rent praktiskt när man tillämpar den?
Det är detta jag tänkt att vi ska diskutera i tråden. Allt som har att göra med huruvida Karl Marx eller Hegel var skitfilosofer eller flummare hör inte till tråden. I tråden ska vi bemöta begreppet dialektik, visserligen kritiskt, men inte illvilligt utan på begreppets och tillhörande filosofis villkor. Tack.
