Vad fick ni stå ut med under er uppväxt?

Jag var alltid rädd och dom var alltid arg på mig och allt var mitt fel, och satte jättehöga krav sen om man klarade det så var de bara att det var okej inte mera, man fick aldrig nåt beröm och dom sa aldrig nåt bra om en, och fick ofta bli hånad och att dom skrattade åt en sen blev jag tvingad att äta jättemkt mat+efterrätt varje dag såatt min mage nästan sprack, och alltid att dom tog ens sparpengar och alltid prioriterade sig själva
kanske inte låter så farligt men de är inte meningen att jämföra eller tävla vem som haft de värst
det var mkt mer saker egentligen men dom tyckte framförallt om att skrämma och lura mig så att jag blev rädd och sen skratta åt mig, och "skoja" då när de ljög om något och skrattade åt mig ifall jag trott på det
blev också slagen en gång och släpad och dragen i håret o så

Spö, spark och slag och spottloskor när man låg ner.

Precis. Det finns alltid folk som har haft det värre än en själv. Det finns också folk som kanske inte har haft det så jobbigt men ändå blivit mer påverkade än folk som haft det "värre".

Jag har många gånger känt skam över att jag mått så pass dåligt över mitt skit när det finns andra som har det mycket värre. Men att veta att andra har det värre lättar inte ångesten. Den sitter kvar endå.

Så visst finns andra som har det värre. Men varför blev det relevant helt plötsligt?

Sant. Har dock stött på människor som har gått igenom en hel del skit som också sätter sig i någon sorts offerroll. Med all rätt, med tanke på vad de gått igenom. Men det finns ingen vits med att tycka synd om sig själv. Och man har inte åstadkommit någonting genom att ha det värsta av alla.

Vad jag menar är att den diskussionen är meningslös.

Bruna bönor istället för pannkaka och ärtsoppa på torsdagar. Skämt åsido, jag hade en perfekt uppväxt

mina kompisar tyckte alltid att de haft det värre för att vi var rikare men vet inte om jag håller med om det

Haha nej pengar löser ju inte allt

nej det kan det verkligen inte bara fattiga som tror pengar betyder allt och blir helt förblindade av pengar.
om man får skriva vad man fick stå ut med utanför familjen så var det väl några st som försökte våldta mig och några som försökte dränka mig men inget värre än så

Dessa horungar skall man sparka ner tänderna i halsen på...

OnT: Min uppväxt kan jag inte klaga så mycket på egentligen, mer på senare tid jag varit med om massa skit.

Svek, svält, frånvarande mamma, missbrukande pappa, sexuellt utnyttjad, blottare, tafsare, omplacerad från skola till skola, stödfamilj, inlåst på sankt lars i Lund, misshandlad av äldre killar samt flera lärare, soc, ljugen för och en jävla massa annat. Annars så hade jag det ganska bra!

Under de sista två åren som jag bodde hos min pappa i Malmö så fick jag 100 kr om dagen sen utslängd tills kvällen. Han sa "här har du pengar till mat gå nu". Var kanske inte så bra för en unge att ränna omkring i Malmö hela dagarna. Provade hasch första gången när jag var 12. Finns hur mycket som helst att berätta men orkar inte skriva mer.

Jag har iallafall gått stärkt ur det mesta!

Fan beklagar detta riktigt tråkigt att läsa om dina föräldrar
Dessa svin borde avrättas offentligt, hoppas du har de bättre nu iafall!

Tack! Jag försöker ta med mig alla fina stunder jag hade med min far, de var trots allt många!

Tafsaren var en dansk gubbe på en buss. Började smeka mig på låret och kom närmare och närmare mitt underliv. Precis innan han kom dit så skrek jag till. Han tog bort handen och började snacka någonting på danska. Min pappa satt på andra sidan och hade han sett det sä hade han slått ihjäl gubben vill jag lova.

Blottaren var en arab i folkets park, jag satt på en bänk där kunde ju inte gå hem. Det börjar med att jag ser hans stånd genom byxorna. Sen ställer han sig vid ett träd några meter brevid mig och börjar pissa. Han torkar ollonet grundligt med ett löv och börjar prata med mig. Han frågar om jag vill suga av honom men jag svarar nej! Då sätter han brevid mig, jag får panik och säger "ehm jag måste hem och äta" så springer jag därifrån allt vad jag kan. Blev jävligt rädd faktiskt. Jag var då 12 år gammal.

Den värsta gången var när en kille som var ett par år äldre än mig (jag var 12)) tog ner mig i hans källare. Väl där nere så hotade han mig med stryk om jag inte sög av honom. Så jag gjorde det och det slutade med att jag kräktes på golvet eftersom att han var så hårdhänt. Har hört att han är heroinist idag så antar att han har fått sitt straff. Samma kille slog mig även flera gånger och snodde saker av mig, allt ifrån tändare till pengar och mössor.