Hur länge kan man vara olyckligt kär i någon?

Ja om Carola hade valt dallasmygel istället för den där norske kvacksalvaren hon gifte sig med så hade hennes liv kunnat se helt annorlunda ut.
OnT så är väl mitt eget rekord runt ett år, i mitt fall pojkbandsartisten Justin Timberlake. Men den epoken gick snabbt över pga den dåliga musiken.

Okej men 1 år känns ändå helt okej för lilla Justin och jag antar att det är väl lite skillnad också att vara kär i en kändis. I mitt tragiska fall så gick jag i nian och var kär i en nära väns storasyster. Typ två år äldre än mig. Hon var riktigt fin men läget var titta men inte röra 😅

Efter ett långt, geniunt kärleksförhållande egentligen hur länge som helst, även om det såklart inte är så hälsosamt att gå och längta hur länge som helst.

Beror nog på hur man ser det.
Har ett par i bekantskapskretsen som var tillsmans några sommarveckor som tonåringar. Träffades igen dygt 60år senare då den ena varit skild i 20år den andra änka i 5. nu har de varit ett par i 6år så det kan allt vara länge.
Själv tog det nog mig ca 7år att komma över hon som är mamma till min dotter: Blv tyvärr en mängd korta förhållanden och ONS under den perioden.
Så nån gräns finns nog inte för känslorna, men man bör bearbeta dem och gå vidare inom en rimlig tidshorisont.

Det är väl egentligen tanken om att det var genuint som håller en kvar, hade det varit genuint på riktigt hade man inte separerat från början.

Olycklig kärlek handlar ofta om en dröm, inte om verkligheten. Det är svårt att inse fakta, är själv snart inne på mitt andra år av sorg efter ett 23 år långt förhållande som var/är omöjligt.

Det håller jag inte med om. Ibland är man inte kompatibla och kan inte leva lyckligt tillsammans, det betyder inte att det inte fanns väldigt fina saker i relationen och en kärlek som var äkta. Det går att älska människor man inte är kompatibel att leva ett helt liv med.

Sen förekommer det väl också att folk själva sabbar en relation som var geniun och fungerande fram tills dess. Begår ett eller flera oförlåtliga misstag helt enkelt, och sen går och grämer sig resten av livet.

Det är ju en hårfin gräns det där hur länge man kan vara olyckligt kär i någon innan det blir creepy. Men så länge man bara går runt och är kär i någon så skadar det ju ingen. Gitarren utanför balkongen nattetid är värre 😂

jag träffae en tjej när jag var 23.
Vi gjord einget sexuelltdirekt men vi sov med varandra 2 gånger.
Sen skulle hon flytta för att gå i skola och så gledvi ifrån varandra.

Än idag, över 20 år senare, så tänker jag på henne flera gånger i månaden.

Hon är några år yngre n mig och verkar ännu inte ha barn eller pojkvän, enligt hennes facebook iaf.
Tycker fortfarande hon är väldigt fin, men känns som jag bara lever på minnet om hu hon va och hur vi hade det.

Tycker det är en lite fin del av mänskligheten ändå, att man kan vara kär i någon väldigt länge.
Och var nog än ännu finare del, före allt detta med fejsbok och sådant blev populärt.

Av egen erfarenhet så kan man vara det i minst 4-5 år iaf. 10, 15 är lite långt, men säkert möjligt.
Tror många blir ihop mer av desperation och otålighet, snarare än att det är den rätte och den dom kärat ner sig rejält i.

Så är det. Många blir ihop för de ser att åren går, och - okej då - dags att slå slag i saken.
Själv är jag också olyckligt kär.

En tjej i kassan tycker är enormt fin och gullig, tänker på henne även när jag inte ser henne.

problemet är bara att jag skulle aldrig någonsin starta en konversation med henne och ser det som omöjligt att vi skulle kunna umgås på nåt sätt.

Jag tror att det handlar lite om vilken typ av person man är, att vissa har större benägenhet att gå runt länge och vara olyckligt kär. Jag är generellt en väldigt sentimental person, och har svårt att släppa människor. Både vänskaper som av en eller annan anledning tar slut, och såklart kärlekar. Och jag har vart olyckligt kär många gånger. Det kan gå flera år för mig, men då avtar det i styrka ju längre tiden går. Men det enda som hjälpt att helt släppa personen har vart att helt enkelt ersätta den med en annan person. När det har dykt upp en ny person som väckt mina känslor har jag kunnat släppa den gamla som legat där och spökat. Men det är som att jag alltid måste ha en person där. Tills jag möter en ny, ligger den gamla kvar där (om än svagt i bakgrunden) år efter år efter år..