Hur länge kan man vara olyckligt kär i någon?

Hur länge kan man vara olyckligt kär i någon?

Kan man tex vara det i över ett år?

Vad är det längsta ni har varit olyckligt kära i någon?
Skriv även om ni är tjej eller kille?

Har nog själv varit lite olyckligt kär i en tjej i närmare 6 månader. Mitt ex saknade jag i över ett är men det räknar inte jag som olycklig kärlek. Utan som en separation!

Tänker på någon ni har varit olyckligt kära i utan att ha varit tillsammans.

Jag tror inte att det finns någon tidsgräns på olycklig kärlek. Den kan gå över, men den kan också finnas kvar för evigt.

Det kan ta lång tid. För mig tog det nästan två år.

Mot min egna vilja har jag varit olycklig kär i någon jag knappt känner i över 4 år, snart 5... Jag trodde ett tag att jag hade glömt henne men det har jag inte, jag har ansträngt mig som fan att inte bry mig men vet inte vad det är som får mig att tänka och känna som jag gör... Jag tror ärligt talat inte jag skulle må bra med henne, för jag vet inte vem hon är egentligen, men varje gång vi träffas så känns det liksom speciellt på något sätt. Jag måste inbilla mig. Känner mig som en stalker (jag stalkar inte henne men det känns som att jag har samma "obsession" som stalker har mot sina offer mot henne. Har ingen vilja att stalka henne men detta faktum att jag fortfarande är lite kär i henne är helt sjukt efter 4 år... Hoppas inte det är fel på mig)

Jag var kär i en kille som inte var beredd på förhållande. Det tog ett halvår ca innan jag kunde släppa han...

Herregud vad ni människor har det bra. Är det bara jag som är så sjuk alltså?

Du är inte sjuk på något sätt. Tar ju bara den tid det tar. Men så länge du inte börjar träffa andra tjejer så kan du ju räkna med fyra hårda år till.

Jag är bara orolig för att ifall jag börjar träffa andra tjejer så kommer jag fortfarande ha denna crush kvar... Vi får väl vänta och se, men att jag ska träffa en tjej är ju som att hitta en ny planet med liv på Det är alltså orimligt osannolikt trotts att det blir mer sannolikt ju mer man letar...

Haha nää då, det handlar nog om hur du själv ser på livet. Det går ju vidare..

Jag var faktiskt olyckligt kär i tonåren.. I många år.. Då min första kärlek, för han var inte intresserad av mig.. Än i dag, känner jag ett skutt om jag ser honom. Fast jag är lyckligt förlovad o superkär i mannen jag lever med nu.. Skulle inte byta bort honom...

Hon som jag är kär i känns det som att jag skulle inte kunna byta bort henne. Jag tror att om jag hamna i ett förhållande nu och jag senare fick chansen med min crush skulle jag ta den utan skuldkänslor, trots att jag är en man som aldrig skulle vara otrogen, jag är en av dem som har typ en psykisk skada som gör mig super lojal etc... Om jag skulle ha ett problem med min framtida flickvän skulle hon få veta det innan jag gjorde något, men om min crush var där känns det som att det inte skulle spela någon roll. Varför?

ta din makt tillbaks så kommer du eventuellt sluta tänka om henne.I andliga världen brukar man prata om "cords"...

Men här är vi inga andar, vi är levande människor så spring till baka till den lila skithåla du kom ifrån och sluta försök förstöra folks liv. Vi har riktiga bekymmer att ta hand om här, inte någon påhittad fantasy, men håll dig till dina serietidningar du och sluta skriv till normala människor.

Hur fan kan en brud inte vilja ha mig??