Märklig debattartikel av statsministern

Statsministern publicerar idag en märklig debattartikel i DN:

”Mer samarbete och mindre blockpolitik är nödvändigt”

http://www.dn.se/debatt/mer-samarbet...ar-nodvandigt/

Artikeln inleds med försonande ord om samarbete över blockgränserna:

Ska vi ha kaos, bråk och blockpolitik i Sverige eller ska vi ha ett vuxet samarbetsklimat och en konstruktiv diskussion över blockgränsen om hur vi tar vårt land framåt? Min starka övertygelse är att Sverige behöver mer samarbete och mindre blockpolitiskt tänkande.

Sedan anklagar han dock SD för att vara nyfascister, precis som finansministern gjorde tidigare idag:

Därför kommer jag aldrig att agera på ett sätt som ger makten över landets utveckling till ett nyfascistiskt enfrågeparti som vare sig respekterar människors olikheter eller Sveriges demokratiska institutioner.

Löfvens vrede riktar sig dock ännu mer mot alliansen som inte besvarat hans inviter till samarbete:

Redan den 8 september 2013 meddelade jag att jag ville samarbeta över blockgränserna just för att inte låta Sverigedemokraterna lamslå Sverige. Jag upprepade den viljan under hela valrörelsen och jag höll Vänsterpartiet utanför regeringen för att underlätta det.

Löfven fick nobben av alliansen:

Där i de blå fåtöljerna ställde jag frågan om de var beredda att samarbeta om hela eller delar av budgeten. Om de ville ha inflytande över skatterna, skolan, infrastrukturen, jobben – ja allt. Svaret jag fick av dem, var och en för sig, var nej.

Det fanns ingen som helst vilja till samtal och samarbete. De sa i stället att de skulle släppa fram det största ”blocket”, alltså Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Detta tolkade tydligen Löfven som att alliansen inte heller skulle fälla hans budget, och han bildade därför minoritetsregering med MP:

Jag hade vid denna tidpunkt inget annat val än att acceptera deras besked. Jag valdes av riksdagen till statsminister och bildade regering tillsammans med Miljöpartiet.

Efter det att budgeten fällts bjöd Löfven åter in alliansen, men de vägrade fortfarande att samarbeta och bar sig illa åt genom att de pratade med media om detta innan de talade med Löfven:

Eftersom jag tror på den politiska tradition vi länge har haft i det här landet – att när det verkligen behövs, lägga partitaktik åt sidan, samla sig och ta gemensamt ansvar för vårt lands bästa – bjöd jag i tisdags kväll återigen in de borgerliga partierna för samtal.

Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna ville inte. Redan på väg in till mötet hade de borgerliga partiledarna bestämt sig och sa till medier som stod utanför att de inte tänkte samarbeta.

Löfven anklagar nu alliansen för att ha brutit sitt tidigare löfte att "släppa fram det största blocket", vilket tvingar honom att utlysa nyval:

Det går inte att stillatigande acceptera det som händer på högerkanten. De fyra borgerliga partierna står varken för sitt ord om att släppa fram det största blocket eller sitt löfte till väljarna att inte ge Sverigedemokraterna ett avgörande inflytande.

Frågor att diskutera:

1. Vad vill Löfven egentligen uppnå med sin artikel? Nu bränner han ju alla broar till alliansen. Räknar han med en rödgrön majoritet efter valet?

2. Är Löfvens dolkstötslegend en korrekt beskrivning av vad som hände? Kan kan verkligen ha tolkat de faktum att alliansen släppte fram hans regering som att de också lovade att stödja hans budget?

3. Kommer det faktum att nu också statsministern kallar SD för nyfascister att öka eller minska deras lust att fälla regeringen innan extravalet?

Angående effekterna av att fälla regeringen, se tråden om det:

http://www.flashback.org/t2486942

Obegripligt som mycket annat som kommer ur Löfvéns trut.

Moderaterna beskrev det ju som att de gått på förhandlingar med S, men S ville inte kompromissa om något, så då blev det hela meningslöst.

Båda skyller på varandra. Ingen har varit sammarbetsvillig.

Lofven framstar alltmer som en inkompetent partiledare.

I fackforeningsrorelsen stannar medlemmarna kvar oavset hur forhandlingarna gar...

Men nu tror jag att alltfler S-valjare kommer att overge socialdemokraterna.

Invektiv om Sd sager mej bara en sak:
Argument i sakfragan saknas!
Sa ar det nog for de flesta valjare numera.

Nej att "kejsaren ar naken" (saknar argument) blir mer och mer tydligt for varje dag.

Sannolikt är det så. Det trista är i så fall att det bara kommer att bli värre efter ett extraval. SD lär inte förvinna utan tvärtom bli större, och vi kommer fortfarande att ha tre block som inte kan samarbeta om någonting.

All den dynga som kommer att kastas under valrörelsen kommer inte heller att leda till ett bättre samarbetsklimat.

Jag undrar dock vad Löfven vill åstadkomma med sin artikel. Är det bara första rundan i dyngkastandet, eller har han djupare motiv?

Löfvén har aldrig nämnt alternativet att S skulle kunna agera stödparti åt en alliansregering.
Han har absolut inte vänt på alla stenar än.

Beklämmande. Statsministern har uppenbarligen inte alla hästar hemma. Fascism är inte ett argument , det visar på avsaknad av argument. Om det fortsätter så här kommer sossarna förlora röster varje dag till valet och närma sig under 20 procent nivån. Jag förstår att flashbackare gläds åt det, men det är en tragedi för landet om ett regeringsalternativ visar sig vara lett av kretiner, jag tror tom. att vänsterpartiet hade kunnat uppvisa en mer kompetent regering än denna grönröda sorgliga ursäkt till regering. Om borgarna har någon barmhärtighet avslutar de denna tragikomedi med ett misstroendevetum på måndag. Det lär de inte göra, nu ser de möjligheten att bli av med sossarna för lång tid framöver, genom att låta sossarna gräva en allt djupare egen grav fram till valet.

Upfattade det som svamligt fast på en ganska filosofiskt tilltalande väg.
Menar att detta missar vissa konkreta förslag som väntas av en i sån ledarroll.

Att dom först nu ska 'ta sig tillsammans' visar ju på hur hela valjippot såhär i baklyset varit helt osannolika löften.
Vad är det som är så viktigt just nu som "verkligen behövs" i Sverige?

Blå, röd eller blågul(host brun??) denna riksdag är en krissituation varesig den är enig eller ej.

Önskar det fanns ett riktigt modernt miljöparti att rösta på, som går en fin balans mellan människornas potential för teknologiskt utveckling och ansvarsförmågan vi besitter att kunna vårda allt på planeten.

Denna mening har jag allvarliga problem med. Att påstå att ett parti inte "respekterar Sveriges demokratiska institutioner" när hela krisen handlar om hur man röstat i riksdagen är skrattretande dumt. Man kan ju tycka vad man vill om SD, men nog har det gått demokratiskt till. Dessutom försöker man alltså lansera begreppet "nyfascist"; det är nog ingen slump att både statsministern och finansministern använt detta uttryck i dagarna. Någon strateg har alltså kommit fram till att man kommer att vinna på att använda detta uttryck. Personligen tror jag inte att det är särskilt positivt för någon inblandad att statsministern och finansministern springer runt och kallar folk fascister. Inte direkt statsmannamässigt om man säger så. Snarare pinsamt rent ut sagt.

Av någon anledning så verkar det som om Löfvéns inre cirkel trott att alliansen varit mer splittrad och försvagad än den är. Typ att M saknar partiledare och att Fp och C nog står S rätt så nära. Och kan vara öppna för politiska närmanden. Lägg till lite önsketänkande om nedlagda röster, praxisföljande från SD:s sida osv. Jag tyckte Margot Wallström hade sagt något om att alliansen eller om det var M var i upplösning.

Det var väl här någonstans problemen började för Löfvén. En missbedömning av den politiska situationen. Någon sorts blindhet. Eller bristande fingertoppskänsla. Man har inte känt sina politiska motståndare. Nu får priset betalas för önsketänkandet och amatörmässigheten.

Herregud. S är så desperata att de har blivit arnstadister.

Vänsterns idé är: Om man kallar SD för så hemska saker som möjligt, som rasister med rötter i nynazismen (Anders Lindberg, Karin Pettersson, Helle Klein) och nyfascister (Arnstad, Löfven, Maggan Andersson) så kommer väljarna att säga oj, man vill ju inte vara rasist och nyfascist med nynazistiska rötter, så nu byter jag till något av de sju partier som kräver att vi ska ha västvärldens största invandring och 10 gånger större asylinvandring än övriga EU.

Det fungerar naturligtvis inte. Jag vet inte hur den SD-väljaren skulle vara funtad som inhämtar sitt beslutsunderlag från sossarnas skrämselpropaganda. Väljarna skakar på huvudet och skrattar åt överdrifterna. Som Björklund påpekade ska man vara försiktig med vilka ord man använder.

Blocköverskridande samarbete är SD:s dröm. Då blir sjuklövern ett officiellt faktum och SD blir det enda oppositionspartiet. Det löser problemet på kort sikt men sätter en snöboll i rullning som blir svettig att hantera för sjuklövern i decennier efteråt.

Som jag ser det finns det tre alternativ:

1) Blocköverskridande samarbete/koalitionsregering, se ovan. SD vinner.
2) Samarbete med SD. SD vinner.
3) Minska invandringen helt utan SD:s inblandning. Gör dem överflödiga. Detta tror vissa fåntrattar kommer att stärka SD ytterligare, med hänvisning till Danmark, men det är fel. DF växte inte när de andra tog över deras invandringspolitik. De låg stilla i 10 år efter en tidigare explosionsartad uppgång. Det var när de tappade sitt inflytande och man bytte till S-regering i Danmark som DF växte till största parti. Som en Demoskopmätning visade häromdagen så finns det nu många SD-väljare som helst vill slippa SD, de har ett annat parti som favoritparti och skulle gå tillbaka direkt bara det partiet bytte till en sund invandringspolitik.

Pingvinerna spelar för folket,sen umgås de i logen.Att rasera landet&bygga upp det,med elitstyre är målet.Fler nya icke pingviner,i riskdagen vore ett sant nöjje!Då kanske Demokratin skulle fungera bättre?Nu är det bara maktspel,i blidsbergs anda ala black and white.Försöks landet ska raseras till varje pris&fort ska det gå!Ekonomin måste rasa helt,men helst utan blod&krig!Freden&lögnerna skall bestå!För Sverige i tiden!